Internmedicin

Dagens behandling för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar är bred och evidensbaserad, men inte alltid effektiv. Därför behövs mer exakta så kallade riskalgoritmer för att ge rätt behandling vid rätt tid och till de som har störst nytta – så kallad precisionsmedicin.

I vår studie undersöker vi hjärt-kärlsystemet, ämnesomsättning, genetik, biomarkörer, familjehistoria, livsstil, sociala bakgrundsfaktorer och behandlingsföljsamhet i tre kliniska modeller:

1. Långvarig typ 1-diabetes utan komplikationer inom ramen för den pågående Prolong-studien där dock hjärt-kärlundersökningar saknas.
2. Friska individer med fetma vilka inte sjukhusvårdats för kroppslig sjukdom under medelåldern. Dessa har identifierats i två befolkningsstudier men hjärt-kärlundersökning saknas delvis.
3. Svår njursjukdom utan kärlpåverkan. Trots att svår njursjukdom innebär hög risk för hjärtkärlsjukdom har var sjunde njurtransplantationspatient normala blodkärl. Vi har tillgång till datortomografi (CT) av buk- och bäckenkärl från utredningar inför njurtransplantationer, då patienter utan åderförkalkning bjudas in för undersökning. I dessa modeller får vi information om bland annat hjärtkärlsystemets struktur och funktion.

De skyddsmekanismer som kan identifieras måste testas i djurstudier. Efter det kan farmakologiskt verksamma molekyler designas och prövas. Nya skyddsläkemedel skulle kunna kombineras med etablerad läkemedelsterapi – en typ av precisionsmedicin som kan kallas precisionsprevention.

Mer information på Lunds universitets webbplats

Kostråd är en etablerad behandling av IBS. Den mest kända och använda dieten är låg FODMAP, som innebär att man utesluter vissa kolhydrater som socker, vissa frukter och grönsaker, laktos och gluten. Genom att äta mindre av dessa livsmedel som kan vara svåra att bryta ned i tarmen, minskas mag- och tarmbesvären.

Vi har nu sett att en annan kost där man minskar på socker och stärkelse, och byter ut detta mot mer grönsaker och frukt men behåller osötade mjölkprodukter och gluten, också är effektiv behandling av IBS. Vi vill jämföra effekten av de båda dieterna för att se vilken som är den bästa, eller ifall de är lika bra.

Mer information på Lunds universitets webbplats

Förekomsten av fetma och typ 2-diabetes ökar globalt och ligger bakom ett brett spektrum av allvarliga sjukdomar, inte minst hjärt-kärlsjukdomar. Vår forskning går ut på att identifiera genetiska, metabola och hormonella störningar som är spårbara tidigt i livet, samt utveckla personanpassade och förebyggande behandlingar riktade mot just dessa störningar. Målet är att minska förekomsten av typ 2-diabetes och dess komplikationer i samhället.

Mer information

Mer information på Lunds universitets webbplats

Kostråd är etablerad behandling av IBS. Den mest kända och använda dieten är låg FODMAP, som innebär att man exkluderar vissa kolhydrater som socker, vissa frukter och grönsaker, laktos, och gluten. Genom att äta mindre av dessa livsmedel som kan vara svåra att bryta ned i tarmen, minskas mag- och tarmbesvären.

Vi har nu sett att en annan kost där man minskar på socker och stärkelse, och byter ut detta mot mer grönsaker och frukt men behåller osötade mjölkprodukter och gluten, också är effektiv behandling av IBS.
Vi vill nu jämföra effekten av de båda dieterna för att se vilken som är den bästa, eller ifall de är lika bra.
Studien går till så att patienter med IBS, mellan 18 och 70 år, som inte lider av annan svår sjukdom och som inte redan står på låg FODMAP, vegankost, eller glutenfri kost, lottas till den ena eller andra dieten.

Ni får information och receptförslag på dieten som ska pågå i fyra veckor. Frågeformulär avseende mag- och tarmsymtom fylls i, matdagbok fylls i under tre dagar, och blod- och avföringsprover tas före och efter studiestart. Ett nytt återbesök görs fem månader efter avslutad studie med samma formulär. Då planeras för provtagning.

Är du intresserad av att ingå i studien? Kontakta oss via mejl eller telefon bodil.ohlsson@med.lu.se, telefon 040-33 23 23