Smärtrehabilitering

Smärtrehabilitering i Lund genomför bedömning och rehabilitering av personer med godartad långvarig smärta som är funktionsnedsättande.

Flera yrkeskategorier samverkar i våra bedömningar och rehabilitering. Här finns en öppenvårdsmottagning för bedömningar och olika smärtrehabiliteringsprogram som kan inkludera kognitiv beteendeterapeutisk inriktning (KBT). Till verksamheten tillhör också en telefonrådgivning för kvarstående smärta efter nackskador. Vi har även ett regionalt uppdrag att utreda och diagnosticera patienter med smärtsam överrörlighet.

År 2022 genomförde smärtrehabiliteringen i Lund 731utredningar. Av dessa gjordes 566 utredningar i team med läkare, fysioterapeut och psykolog.

Ackreditering och kvalitetsregister

CARF-ackrediteringVerksamheten erbjuder internationellt ackrediterade rehabiliteringsprogram – fysioterapiprogram samt smärthanteringsprogram BAS och Intensivt. Organisationen CARF (Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities, USA) är internationell och granskar rehabiliterande verksamheter världen över. Vår verksamhet har granskats av CARF under 2021 och vår nuvarande ackrediteringsperiod är 2021–2024.

För att följa upp och förbättra vår verksamhet är vi anslutna till ett kvalitetsregister, Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). Ansvarig person för kvalitetsregistret finns på vår mottagning.

Resultat från fysioterapiprogrammet:

Smärtrehabilitering fysioterapiprogram (vardgivare.skane.se)

Resultat för smärthanteringsprogram baserat på vårt kvalitetsregister (NRS) visar att:

  • 76 % av patienterna som genomgick teamutredning remitterades till enheten från primärvården. 13 % remitterades från sjukhuset.
  • Av deltagarna som fullföljt rehabiliteringsprogram var 85 % kvinnor och 15 % män.
  • Andel kvinnor som enbart utreds eller hade enstaka återbesök var 76 %.
  • Andel män som enbart utreds eller hade enstaka återbesök var 24 %.
  • Andel patienter som p.g.a. smärta träffat läkare vid fyra eller fler tillfällen under året innan de kom på besök på vår enhet var 61 %.
  • Medelålder för de som fullföljde något av våra rehabiliteringsprogram var 44 år.

Av de som avslutade rehabilitering år 2022 hade:

  • 53 % fibromyalgi
  • 3 % nackrelaterad smärta
  • 16 % långvarig smärta
  • 3 % ländryggssmärta
  • 25 % andra smärtrelaterade diagnoser

Resultat vid avslut av rehabilitering 2022:

  • 91 % uppger att deras sätt att hantera livet har förbättrats efter rehabilitering.
  • 49 % uppger att deras smärtupplevelse har minskat efter rehabilitering.
  • 61 % uppger mindre eller ingen oro/ängslan efter rehabilitering.
  • 63 % uppger mindre eller ingen nedstämdhet efter rehabilitering.

Patienttillfredsställelse

Andel som uppger att de:

  • Varit mycket nöjd med personalens bemötande: 82 %
  • Varit mycket nöjd med eget inflytande i planeringen av sin rehabilitering: 58 %
  • Tyckte att rehabteamet samarbetade mycket bra: 73 %

Resultat ett år efter avslut av rehabilitering (2021), i jämförelse med den tidpunkt de kom i kontakt med enheten:

  • 79 % uppger att deras förmåga att hantera sin livssituation har förbättrats.
  • 55 % uppger att deras smärtupplevelse har minskat.
  • 29 % uppger att den fysiska funktionen har förbättrats.
  • 29 % uppger att de haft fyra eller fler läkarbesök året efter rehabilitering.
  • 37 % uppger mindre oro/ängslan.
  • 41 % uppger mindre nedstämdhet.

Fullständig rapport kan du läsa här:

Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS)

Forskning

Inom verksamheten för smärtrehabilitering bedriver vi klinisk, patientnära forskning. Vårt forskningsområde är långvarig smärta, vilket definieras som smärta som är kvarstående minst tre månader. Ungefär 20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha svår eller medelsvår långvarig smärta. En mindre del av denna grupp kommer till bedömning vid enheter som bedriver smärtrehabilitering.

Det finns forskningsstöd och erfarenhetsgrundad kunskap som talar för att ett så kallat biopsykosocialt synsätt kan hjälpa patienter med långvarig smärta till bättre funktion och ökad förmåga att leva ett aktivt liv med god livskvalitet. Det biopsykosociala synsättet innebär att man tar hänsyn till patientens biologiska/medicinska, psykologiska och sociala förhållanden. Utredning, rehabilitering och forskning kring långvarig smärta görs med ett sådant synsätt, och vi har en tradition av interdisciplinärt samarbete inom verksamheten. Hos oss forskar och samarbetar i nuläget psykologer, fysioterapeuter och läkare. 

Vår forskning är inriktad mot olika insatser inom rehabilitering, kartläggning av samsjuklighet mellan långvarig smärta och andra tillstånd, samt behandling av långvarig smärta som inkluderar innovation i samarbete med industrin. Vi bedriver även epidemiologisk forskning med data som samlats in från stora patientgrupper. Det pågår också ett samarbetsprojekt för att skapa en nationell biobank för patienter med långvarig smärta. 

Vid vår enhet har vi hand om det nationella kvalitetsregistret; Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). Här bedrivs också samarbete med andra nationella centrum i syfte att förstå samband mellan olika faktorer som påverkar utfallet efter smärtrehabilitering. 

Exempel på pågående forskningsprojekt:

  • Barn och ungdomar med smärta: kognitiva och känslomässiga tolkningar av smärta hos barn och föräldrar, smärtans påverkan på livskvalitet, funktion och beteende
  • Opioid-nedtrappning vid icke-malign, långvarig smärta hos vuxna
  • Sensomotorisk kontroll av handen vid olika sjukdomar och skador
  • Kartläggning och rehabilitering vid långvarig smärta, bland annat registerforskning
  • Digitala behandlingsinterventioner vid långvarig smärta hos barn och vuxna
  • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt annan psykiatrisk samsjuklighet vid långvarig smärta

Forskningen vid Sus

Utbildning

Vi erbjuder verksamhetsförlagd utbildning för studenter från olika vårdutbildningsprogram för till exempel arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska och läkare.

Hos oss har vi kontinuerligt ST-läkare under utbildning.

Vi erbjuder också praktik för socionomkandidater från Socialhögskolan vid Lunds universitet och för psykologkandidater från Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

Vi kan erbjuda utbildning inom smärtrehabilitering med inriktning mot rehabiliteringsprocessen, klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, rehabiliteringsplaner, teamarbete och utvärdering samt med tillämpning från olika diagnosgrupper.

Jobba hos oss

Vill du arbeta med och utveckla smärtutredning, behandling och rehabilitering av vuxna och barn eller ungdomar med långvarig smärta?

Specialiserad smärtrehabilitering är en internationellt ackrediterad verksamhet som arbetar i interdisciplinära team. Vi arbetar ständigt med att utveckla vår rehabilitering enligt evidens. Flera av våra medarbetare ingår i olika forskargrupper och driver egen forskning. 

Är du intresserad av några av alla dessa uppdrag som ingår i vårt verksamhetsområde? Välkommen att höra av dig!

Vi vill ta tillvara och utveckla kompetens som finns inom alla professioner och aktivt forma en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats. Alla nya medarbetare hos oss får en noggrann introduktion och en personlig handledare.

Jobba på Sus

Lediga tjänster just nu

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.