Ny studie: Alzheimers sjukdom – fyra distinkta subtyper

Alzheimers sjukdom kännetecknas av onormal spridning och ansamling av proteinet tau i hjärnan. En internationell studie visar nu hur tau sprids enligt fyra distinkta mönster som leder till olika symtom med olika prognoser för de drabbade individerna. Studien publiceras i Nature Medicine.

– Till skillnad mot hur vi hittills tolkat spridningen av tau i hjärnan, visar fynden från denna studie att tau-patologin i hjärnan varierar enligt fyra distinkta mönster. Det innebär att alzheimer är en klart mer heterogen sjukdom än man tidigare trott, vilket ger oss anledning att ompröva begreppet typisk alzheimer och på sikt även de metoder vi använder i dag för att bedöma sjukdomsutvecklingen, säger Jacob Vogel från McGill University, Kanada, som är försteförfattare till studien.

Den här artikeln publicerades ursprungligen av Lunds universitet.

Spridningen av tau i hjärnbarken är en viktig markör för alzheimer. Under senare år har det blivit möjligt att följa upplagringen av det skadliga proteinet i hjärnan hos levande personer med hjälp av PET-teknik, en avancerad medicinsk avbildningsteknik.

Under de senaste trettio åren har många forskare beskrivit utvecklingen av tau-patologi (sjukdomsframkallande förändringar i proteinet tau) vid alzheimer med hjälp av en enda modell, trots återkommande patientfall som inte motsvarar modellen. Men de nuvarande fynden förklarar varför olika patienter kan utveckla olika symtombilder.

– Eftersom olika regioner i hjärnan drabbas olika mycket vid de fyra undergrupperna får patienter olika symtombilder och har även olika prognos. Denna kunskap är viktig för läkare som utreder patienter med alzheimer, och det öppnar även upp för ny forskning för att studera om de fyra olika undergrupperna av alzheimer kan komma att svara olika bra på olika behandlingar. Just nu är forskningen kring olika läkemedel som minskar mängden tau i hjärnan mycket aktiv, och det kommer bli spännande att se om dessa är olika effektiva hos de olika undergrupperna, säger Oskar Hansson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i neurologi vid Lunds universitet och det strategiska forskningsområdet MultiPark, och som lett studien.

Hela den kliniska bilden av Alzheimers sjukdom

Den aktuella studien är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Kanada, USA och Korea. Tillsammans har forskarna undersökt den hitintills största och mest varierade populationen i världen med tau-PET som täcker hela den kliniska bilden av Alzheimers sjukdom. I studien ingick deltagare som ännu inte hade hunnit utveckla några symtom, så kallad pre-symtomatisk alzheimer, deltagare med lindriga minnessvårigheter respektive deltagare med fullt utvecklad alzheimerdemens.

I ett första urval sammanställdes långtidsdata från 1 612 individer inom fem fristående multicenterstudier. Bland dessa identifierade forskarna totalt 1 143 individer som antingen kognitivt normala eller individer som utvecklat alzheimer i olika stadier.

Underlaget med tau-PET-avbildningar från de 1 143 individer matades in i en dator och forskarna applicerade en dataalgoritm, den så kallade SuStaIne (Subtype and Staging Inference). Materialet bearbetade forskarna med maskininlärning i en automatiserad process, för att på ett så opartiskt sätt som möjligt kunna urskilja undergrupper och olika mönster.

Många individer visade som förväntat inte på någon onormal tau-PET-signal och dessa tilldelades därför automatiskt till en tau-negativ grupp. Genom att sedan korsvalidera tau-PET-bilderna med en sjätte oberoende kohort och följa upp individerna under cirka två år, kunde forskarna ta fram fyra mönster som bäst representerade underlaget från de individer som återstod. Även om antalet undergrupper varierade i relation till individerna fanns samtliga representerade inom alla kohorter.

– Vi identifierade fyra tydliga spridningsbanor av tau-patologi som utmärkte sig över tid där förekomsten av de olika undergrupperna varierade mellan 18 och 30 procent, vilket innebär att alla dessa varianter av alzheimer är faktiskt ganska vanliga och det är ingen som helt dominerar som vi tidigare trott, säger Oskar Hansson.