Fler patienter blir hjälpta av donerade vävnader

Hornhinnor och senor doneras till Vävnadsbanken

177 hjärtklaffar, 59 senor och 142 höftkulor. Det är några av de vävnader som donerats till Vävnadsbanken på Skånes universitetssjukhus i år. Och verksamheten växer sig allt större – nu tar man tillvara fler sorters vävnader som kan hjälpa fler patienter.

2017 flyttade Vävnadsbanken till nya, större lokaler på Skånes universitetssjukhus i Lund. Flytten möjliggjorde att Vävnadsbanken kunde utöka sin verksamhet och det senaste året har Vävnadsbanken fortsatt att växa genom att man tar hand om ännu fler typer av vävnader som kan hjälpa fler patientgrupper än tidigare.

Numera tar man till exempel också tillvara donerade senor. Hittills i år har 15 personer donerat 59 senor som tillvaratagits på Vävnadsbanken.

— Ofta handlar det om unga, fysiskt aktiva personer som behöver nya senor, till exempel främre och bakre korsbandsrekonstruktioner, säger Carina Forslund, biomedicinsk analytiker på Vävnadsbanken.

Sverige ska bli självförsörjande

Att Vävnadsbanken nu tillvaratar senor är ett led i att Sverige ska bli självförsörjande även på denna vävnad för transplantationer.

— Tidigare har Skånes universitetssjukhus, liksom många andra sjukhus i Sverige, behövt beställa donerade senor från USA eftersom det inte funnits tillräckligt många i Sverige. Det ska inte behövas framöver, säger Mali Sjetne Rosdahl, enhetschefen på Vävnadsbanken.

Numera förvarar Vävnadsbanken också donerade höftkulor i sina ultralågtempererade frysar. Höftkulorna används framför allt vid omoperationer då patientens protes lossnat.

Större vilja att donera

Det är inte bara lokalerna och den tekniska utrustningen som gör att Vävnadsbanken nu tar emot och hantera fler sorters vävnader. Mali Sjetne Rosdahl menar att det också handlar om en ökad vilja bland befolkningen att donera organ och vävnader.

— Intresset kring donation blir allt större i Sverige. Samtidigt är det många faktorer som spelar in för att en vävnad ska kunna doneras, bland annat ålder och skicket på vävnaden.

I Skåne avlider ca 7 000 personer varje år och av dem är det endast ca 150 personer som faktiskt blir vävnadsdonatorer.

Fakta: donerade vävnader – så går det till

  • För att en avliden person ska vara aktuell som donator krävs det att ett blodprov tagits på personen inom 24 timmar efter att personen avlidit.

  • Donationsutredningen börjar med att koordinatorerna på Vävnadsbanken kontrollerar om personen är registrerad i donationsregistret. Om den avlidne personen inte registrerat ett nej, görs en medicinsk utredning av personens sjukdomshistoria.

  • Olika vävnader har olika kriterier som måste uppfyllas. Exempelvis kan en hjärtsjuk person donera sina hornhinnor men inte sina hjärtklaffar, och en person med sjukdomar i hornhinnan kan donera sina hjärtklaffar och hörselben men inte sina hornhinnor.

  • När personen utretts och samtycke till donation inhämtats, tillvaratas vävnaderna av Vävnadsbankens personal.