Personanpassad behandling av typ 2-diabetes testas i unik studie

Bör patienter med olika varianter av typ 2-diabetes behandlas med olika typer av läkemedel? Den frågan ska forskare på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet försöka besvara i en ny studie.

Typ 2-diabetes är en av världens snabbast ökande sjukdomar. Idag har över 400,000 personer i Sverige typ 2-diabetes och det uppskattas att över 300 miljoner människor har sjukdomen globalt.

– Nuvarande behandlingssätt är tyvärr otillräckliga. Det gör att åtskilliga patienter förr eller senare drabbas av komplikationer i till exempel ögon, njurar och blodkärl. Vi har fortfarande dålig kunskap om vilka mediciner som fungerar bäst för olika personer, säger Anders Rosengren, läkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Undergrupper av typ 2-diabetes

Ny forskning har öppnat upp en möjlighet att undersöka hur behandlingen skulle kunna förbättras. En studie som publicerades 2018 visade att personer med typ 2-diabetes har en stor variation i sin sjukdomsbild.

– Variationen är så pass stor att det går att särskilja flera undergrupper av typ 2-diabetes. En av dessa grupper kännetecknas av låg produktion av insulin. En annan kännetecknas av låg känslighet för det insulin som produceras, säger Anders Rosengren.

Detta väcker frågan: Bör patienter med olika undergrupper av typ 2-diabetes behandlas med olika typer av läkemedel?

Studien som nu startar blir det första försöket i världen att pröva detta. Resultaten kan därför bli viktiga för att förstå hur varje enskild patient ska behandlas för att förbättra blodsockret och undvika komplikationer.

– Vi kommer att fokusera på två av undergrupperna, som har ett särskilt aggressivt förlopp. Den ena gruppen består av patienter som har låg produktion av insulin och den andra gruppen består av patienter med nedsatt känslighet för insulin, säger Anders Rosengren.

Två läkemedel testas

200 patienter ska rekryteras till en randomiserad prövning med två godkända diabetesläkemedel, semaglutid (Ozempic) och dapagliflozin (Forxiga). Dessa båda läkemedel används ofta i sjukvården, men de är dyra och det är ännu okänt om deras effekt på blodsockret skiljer sig mellan patienter med olika sjukdomsbild.
– Detta är en allvarlig kunskapslucka som försvårar vårdens försök att förbättra diabetesbehandlingen, säger Anders Rosengren.

Målet är att undersöka om effekten av de två läkemedlen skiljer sig mellan patienter från de olika undergrupperna av typ 2-diabetes. Patienterna kommer slumpmässigt att placeras i en av två grupper där deltagarna får endera läkemedel som tillägg till läkemedlet metformin under sex månader.

– Vi utvärderar effekten primärt med att titta på personernas långtidsblodsocker. Studien kan ge ny kunskap om vilka patientgrupper som har störst nytta av existerande diabetesläkemedel och resultaten kan därför bli till stor klinisk nytta, säger Anders Rosengren.

Deltagande i studien:

Personer som vill delta i studien behöver ha typ 2-diabetes, ta metformin mot sin diabetes men inga andra diabetesläkemedel. Man behöver också ha ett långtidsblodsocker (HbA1c) mellan 48 och 91. Personer som är intresserade av att delta kan boka tid för ett screeningbesök via www.diabetesstudielund.se.

Fakta typ 2-diabetes:

• Vid typ 2-diabetes har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet tillräckligt låg. Det kan till exempel bero på att man har låg produktion av insulin eller nedsatt känslighet för insulin (insulinresistens).

• Risken att utveckla sjukdomen är till viss del ärftlig och påverkas till stor del av livsstilsfaktorer.

• Övervikt eller fetma ökar risken för insulinresistens och typ 2-diabetes. Även stress kan göra att risken för typ 2-diabetes ökar. Det beror på att stresshormonet kortison gör att musklernas celler blir mindre känsliga för insulin.

• Rökning ökar också risken att få typ 2-diabetes.
Källa: 1177.se