AI – en ny kollega som aldrig behöver paus

Hon har utsetts till årets cancerforskare, fått miljonanslag till sin forskning och uppmärksammats i internationella medier. Med hjälp av datorer hoppas professor Sophia Zackrisson på nästa stora genombrott – att låta artificiell intelligens granska och upptäcka bröstcancer efter avancerad 3D-screening.

Hennes team med röntgenläkare, sjukhusfysiker, ingenjörer och statistiker har i många år forskat för att med hjälp av ny teknik utveckla mammografin. Syftet är att tidigare än i dag kunna upptäcka tumörer och samtidigt få en mer precis diagnostik.

– 700 000 kvinnor screenas varje år för bröstcancer i Sverige och vi letar hela tiden efter sätt att förbättra undersökningarna. I dag görs den likadant för alla, ett slags one-size fits all-metod. I framtiden hoppas jag att vi i stället kan få en individanpassad undersökning beroende på hur hög risk kvinnan har att drabbas av bröstcancer, säger Sophia Zackrisson, röntgenläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i radiologi vid Lunds universitet.

Den här artikeln publicerades ursprungligen av Vetenskap & hälsa

För att göra riskbedömningar av kvinnorna tar forskargruppen hjälp av datorer som tränas i att upptäcka vilka kvinnor som behöver mer omfattande undersökningar. Att låta mammografibilderna granskas av datoralgoritmer är ett sätt att bli mer träffsäker. (läs mer om projektet)

AI lika bra som en radiolog

– Hittills har vi sett positiva resultat av vår forskning. AI är åtminstone lika bra som en medelgod radiolog, så det dröjer nog inte länge innan vi radiologer får nya datorkolleger som hjälper oss med granskningen av röntgenbilder. Och det behövs. Vi känner redan nu att vi inte räcker till.

Hon betonar att datorn inte ersätter den mänskliga kompetensen, särskilt inte i kontakt med patienter och inte heller på sjukhusets återkommande multidisciplinära konferenser där grupper av kirurger, patologer, onkologer, kontaktsjuksköterskor och radiologer diskuterar cancerfallen.

Antalet fall av bröstcancer har nästan fördubblats sedan 1960 och är nu den vanligaste cancerformen hos kvinnor över hela världen. Men ingen kan egentligen förklara varför. Riskfaktorer är bland annat miljö, ärftlighet, att få första barnet vid hög ålder, höga halter av östrogen, övervikt, alkohol och tät bröstvävnad.

Eftersom forskarna inte riktigt vet varför sjukdomen uppstår, går den inte att förebygga. I stället kan man försöka bota. Och det lyckas i 90 procent av alla bröstcancerfall. Störst chanser har kvinnor vars cancer upptäcks tidigt, helst så tidigt att kvinnan själv inte hunnit känna något. Därför infördes mammografin i Sverige och tack vare den upptäcks i dag nästan häften av alla cancerfall.

Många fler bilder med 3D-metoden

Nyligen har forskarteamet utvärderat en ny tredimensionell mammografimetod, så kallad brösttomosyntes. 3D-metoden ger 50 bilder per bröst i stället för två som vid traditionell mammografi (läs mer om projektet).

– Datorn kan avlasta oss med granskning av röntgenbilderna. Och hjälpa oss att identifiera riskpatienter. Då kan vi koncentrera oss på att hjälpa kvinnor med störst risk för bröstcancer.

Själv ser hon AI som ett redskap som kan hjälpa forskarna, men tror inte tekniken kommer att revolutionera världen.

– Jag hoppas att vi kommer att se AI som en ny kollega. En som aldrig har dåligt morgonhumör, aldrig kräver kaffepaus och kan hjälpa oss att göra många tidskrävande arbetsuppgifter. Då kan vi jobba med uppgifter där det krävs ett mänskligt intellekt.

Överdiagnostik laddad fråga

För drygt femton år sedan disputerade Sophia Zackrisson med en avhandling som bland annat innehöll en världsunik studie om graden av överdiagnostik vid mammografiscreening. Studien blev internationellt uppmärksammad, bland annat av amerikanska medier och hon anklagades för att vara motståndare till allmän mammografi.

– Överdiagnostik är en laddad och mycket kontroversiell fråga som är väldigt polariserande. Men likväl måste man ju försöka belysa det med fakta, som i all forskning. Det är dessutom svårt att mäta överdiagnostik och man kan inte uttala sig om den individuella risken för överdiagnostik, men det är viktigt att ta hänsyn till när man överväger stora åtgärder som berör många. Det finns två delar i vågskålen vi måste ta hänsyn till. Screening är naturligtvis bra eftersom vi tidigt kan upptäcka cancer och potentiellt minska risken att dö i sjukdomen. Men eftersom det är ett trauma för varje kvinna som får en cancerdiagnos, måste vi vara medvetna om att vi också med screening kan orsaka oro, onödiga ingrepp och behandlingar av tumörer som drabbar kvinnor med långsamt växande tumörer, alltså tumörer som troligen inte kommer att påverka deras livslängd, menar Sophia Zackrisson.

Med nya projekt i sikte

Redan nu planeras nya spännande forskningsprojekt. Vad är det som driver henne att fortsätta med forskningen?

– Ibland får jag frågan när jag är klar med min forskning. Och svaret blir – aldrig. Det som driver mig är väl att någon gång få se resultatet av forskningen komma patienterna till nytta. Vårt resultat läggs ju som små barr på en myrstack av ny information och man vet aldrig om den läggs på exakt rätt plats. Men plötsligt kan det ju hända. Det är det som håller forskningen och fantasin vid liv. Den senaste mammografistudien vi gjort om 3D-teknik är ju exempel på ett pionjärarbete som adderat viktig information och nu letat sig upp på EU-nivå. Socialstyrelsen ska nu också ta ställning till om mammografiundersökningarna ska förändras.