Många frågetecken kring MIS-C – men en del börjar klarna

MIS-C är ett hyperinflammatoriskt tillstånd som drabbade en del barn som en följd av covid-19. Foto: Colourbox

Frågorna kring sjukdomen MIS-C som kan drabba barn som haft covid-19, är fortfarande många. Men nu finns omfattande data som börjar ge svar. Hittills har nästan alla drabbade barn tillfrisknat helt, virusvarianterna spelar roll för hur många som drabbas och vaccin skyddar även mot MIS-C.

Den här artikeln publicerades ursprungligen av Vetenskap & hälsa.

När pandemin tog fart i början av 2020 kom tidigt rapporter från till exempel England om att barn kunde drabbas av ett hyperinflammatoriskt tillstånd som skilde sig från de långvariga symtom som kunde drabba vuxna som haft covid-19.

– Barnen hade ofta haft en lindrig covidsjukdom och varit friska några veckor men sedan fick de en svår inflammatorisk reaktion. Ingen förstod vad det var, berättar Robin Kahn, överläkare inom barnreumatologi på Skånes universitetssjukhus och projektledare för Barnreumatologiskt forskningscentrum vid Lunds universitet.

Utbyte av erfarenheter

Barnen fick hög feber, hade ibland utslag på kroppen och andningsbesvär och behövde ofta intermediär- eller intensivvård. Tillståndet, som fick namnet MIS-C (Multisystem inflammatory syndrome in children), var allvarligt men prognosen god om barnet kom till sjukhus i tid och behandlades med kraftfulla antiinflammatoriska läkemedel.

Läkarkåren såg likheter med Kawasakis sjukdom som Robin Kahn och kollegan Maria Mossberg vid den tiden ledde en internationell studie kring. De bestämde sig därför för att använda samma nätverk som byggts upp i Sverige för Kawasakistudien, för att byta erfarenheter och kunskaper även kring MIS-C. När de första fallen kom till Skånes universitetssjukhus under pandemins andra våg under vintern 2020–2021 fanns nationella riktlinjer för behandling, uppföljning och registrering redan på plats.

– Det är unikt att vi i Sverige kunde samla alla uppgifter på ett gemensamt ställe. Det har gynnat patienterna och forskningen, berättar Robin Kahn.

Nästan alla mådde bra

Utifrån de data som samlats in har det startats flera studier som nu försöker ge svar på de många frågor som finns om MIS-C. Men mycket är fortfarande okänt.

– Vi vet inte varför MIS-C bryter ut. Kopplingen till covid är helt klar och det är uppenbart något som triggar igång immunförsvaret som sedan överreagerar. Men vi vet inte vad, säger Robin Kahn.

Forskarna vet att risken att få MIS-C är högre bland de yngre barnen men att det är de äldre barnen, tonåringarna, som blir svårast sjuka. Så här långt har forskarna på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet färdigställt en studie där 133 barn som fått MIS-C följts upp 6–8 veckor efter att de tillfrisknat.

– Vi kunde se att nästan alla barn mådde bra. Föräldrar var ofta oroliga för hjärtpåverkan efteråt eftersom många barn hade hjärtproblem när de hade MIS-C, men det har vi inte sett några tecken på, säger Robin Kahn.

Risken är lägre nu

Forskarna har även studerat om det finns ett mönster i vilka barn som får MIS-C, en studie som omfattade 253 fall.

– Merparten var helt friska barn utan någon annan bakomliggande sjukdom även om det finns en liten överrepresentation av barn som hade astma eller övervikt. Vi såg också en viss överrepresentation av barn med utomnordisk bakgrund, berättar Robin Kahn.

Under våren och sommaren har det varit väldigt få barn som behövt vård på Skånes universitetssjukhus för MIS-C.

– Det är uppenbart att de olika virusvarianterna spelar roll för hur många barn som drabbas av MIS-C. Det har varit färre fall när varianterna delta och omikron dominerade. Risken för MIS-C är lägre nu och de barn som ändå får MIS-C blir inte heller lika sjuka, säger Anna Bågenholm, specialist- och forskningssjuksköterska inom barnmedicin.

– Vi vet också att vaccination mot covid-19 skyddar mot MIS-C och vi vet att vaccinet inte ger MIS-C, berättar Robin Kahn.