Barn- och ungdomsmedicin

Amos är en prospektiv (framåtblickande) kontrollerad multicenterstudie som undersöker obesitaskirurgi som behandlingsalternativ till ungdomar med svår fetma, också kallat obesitas.

Studiens syfte är att undersöka om obesitaskirurgi, som länge har varit en etablerad behandling för vuxna, också kan vara en effektiv och säker behandling för ungdomar. Mellan 2006 och 2009 inkluderades 81 ungdomar i studien och alla genomgick gastric bypass. Studien har nyligen avslutat en uppföljning tio år efter att deltagarna gick med i studien. Nu analyseras insamlade data.

Kontakt

Kajsa Järvholm, psykolog

Vetenskapliga publikationer inom ämnet

• 5-year mental health and eating pattern outcomes following bariatric surgery in adolescents: a prospective cohort study, PubMed (nih.gov)
• Laparoscopic Roux-en-Y gastric bypass in adolescents with severe obesity (AMOS): a prospective, 5-year, Swedish nationwide study, PubMed (nih.gov)

Amos 2 är en randomiserad (slumpmässig) kontrollerad multicenterstudie som undersöker obesitaskirurgi som behandlingsalternativ till ungdomar mellan 13 och 16 år med svår fetma, också kallat obesitas. Med utgångspunkt i vår tidigare studie är syftet att i denna studie undersöka effekten av obesitaskirurgi till tonåringar.

Studien ska bland annat ge ökad kunskap om det är mer fördelar med att få ingreppet tidigare eller vänta till senare under tonåren. Mellan 2015 och 2017 inkluderades 50 ungdomar i studien och 25 genomgick obesitaskirurgi (framför allt gastric bypass) och 25 genomgick intensiv icke-kirurgisk behandling. Just nu pågår en uppföljning av patienter som blev deltagare i studien för fem år sedan.

Kontakt

Kajsa Järvholm, psykolog

Priser och utmärkelser

I maj 2022 fick Kajsa Järvholm ta emot pris för bästa abstractpresentation på IFSO-ECs (International Federation for the Surgery of Obesity and metabolic disorders – European Chapter) med texten “Two-Year Outcomes After Bariatric Surgery or Intensive Treatment in Adolescents with Severe Obesity – a Randomized Clinical Trial”. Här presenterades tvåårsdata från Amos 2-studien.

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Femårsöverlevnaden efter ALL i Norden är över 90 procent. Men tidigare studier har visat att de som behandlats för ALL har en ökad risk för komplikationer senare i livet.

Sambandet mellan olika faktorer, som vilken typ av ALL patienten har, vilken sorts cellgiftsbehandling, eventuella akuta biverkningar och senare utveckling av sena biverkningar och komplikationer, är ännu inte tillräckligt kartlagt.

Målet med den internationella forskningsstudien Acute Lymphoblastic Survivor Toxicity And Rehabilitation (ALL-STAR) är att kartlägga biverkningar och komplikationer efter avslutad behandling och hur de utvecklas över tid. Studien undersöker också om det går att hitta riskmarkörer för komplikationer och biverkningar.

I Sverige kommer alla barnonkologiska centrum att delta i studien. Forskare vid Barncancercentrum på Skånes universitetssjukhus i Lund leder delstudier om immunförsvarets återhämtning och njurpåverkan.

Resultaten kommer att öka vår kunskap om sena biverkningar och komplikationer efter behandling av ALL och dess riskfaktorer. Resultaten kommer också att till grund för utformningen av riktlinjer för uppföljning av behandling., och de kommer att hjälpa oss att identifiera subgrupper som behöver följas extra noggrant.

I förlängningen kommer den ökade kunskapen kunna bidra till utvecklingen av framtida behandlingsprotokoll med mindre allvarliga och färre sena komplikationer.

Kontakt

Anna Sällfors Holmqvist, barnonkolog

Cornelis Jan Pronk, barnonkolog

Elina Eriksson-Wikberg, doktorand

Karin Dahlberg, forskningssjuksköterska

BDD-studiens syfte är dels att förbättra diagnostiken av diabetes, dels att förbättra sättet att göra prognos för närvaron av flera sjukdomar samtidigt hos alla barn som insjuknar i diabetes. Målet är att alla ska få en individbaserad behandling utifrån sin diabetesdiagnos. Syftet med studien är också att hitta orsaken bakom den fördubblade förekomsten av typ 1-diabetes hos barn de senaste decennierna.

Kontakt

Annelie Carlsson, överläkare

Vetenskapliga publikationer i ämnet:

• Absence of Islet Autoantibodies and Modestly Raised Glucose Values at Diabetes Diagnosis Should Lead to Testing for MODY: Lessons From a 5-Year Pediatric Swedish National Cohort Study - PubMed (nih.gov)

Hemofili, också kallat blödarsjuka, orsakas av en mutation i generna. Skånes universitetssjukhus bedriver flera studier som undersöker hur mutationen påverkar olika kliniska aspekter för barn med hemofili. En pågående studie undersöker om en viss mutation, kallad mutation F8, hos barn med svår hemofili A påverkar utvecklingen av antikroppar mot en särskild behandling som patienterna vanligtvis får för att förhindra blödningar. Studien genomförs i samarbete med ett stort europeiskt register, PedNet

Mer information om PedNet på deras webbplats

Mer än 2 600 barn med hemofili är inkluderade, även patienter från Sverige och Malmö och Lund.

Kontakt

Nadine Gretenkort Andersson, överläkare

Annika Mårtensson, överläkare

I nära samarbete med Lunds och Umeås universitet genomför vi forskningsstudien Grandiosa för att förbättra modersmjölksersättningar till spädbarn. 

Bröstmjölk är den rekommenderade och bästa näringen för barn upp till sex månaders ålder. Av olika anledningar kan inte alla barn få bröstmjölk och behöver då äta modersmjölksersättning. I jämförelse mellan stora grupper av barn som intagit mestadels modersmjölksersättning och barn som intagit mestadels bröstmjölk går det fortfarande att se små skillnader och att barn som ammas har en mer adekvat tillväxt, färre antal infektioner och lägre förekomst av allergier. 

För barn som inte kan eller får ammas, eller där bröstmjölken inte räcker, är det viktigt att modersmjölksersättningen i så hög grad som möjligt liknar bröstmjölken för att ge dessa barn samma möjlighet till god hälsa och tillväxt som ammade barn.

Denna studie görs för att undersöka om vi kan förbättra modersmjölksersättningen ytterligare så att dessa skillnader minskar. I studien utvärderar vi effekter av två nya modersmjölksersättningar med spjälkade proteiner och jämför dem med vanlig ersättning och bröstmjölk för att undersöka hur de två nya modersmjölksersättningarna påverkar barnens tillväxt, utveckling, tarmfunktion och allergier. 

Studien kommer att pågå mellan september 2022 och december 2026. Föräldrarna kommer att få information om studien via brev när barnet är 4 till 5 veckor gammalt och via BVC-mottagningar i Skåne.

Vill du vara med i studien?

Vid intresse att vara med eller få mer information om studien - kontakta gärna forskningsgruppen via e-post eller telefon. 

E-post: grandiosa.forskning.barnmed.sus @skane.se

Forskningssjuksköterskor:

Ingrid Avenäs, ingrid.avenas@skane.se
Ingela Zenk, ingela.zenk@skane.se
Telefon: 040-33 16 52 och 040-33 20 92

Barnläkare:

Eleni Kordi, eleni.kordi@skane.se

Ansvariga för studien:

Pia Karlsland Åkeson, docent/överläkare i pediatrik (Lunds universitet)

Magnus Domellöf, professor i pediatrik (Umeå universitet)

Syftet med projektet är att utvärdera hur en intensiv individanpassad så kallad digifysisk behandling påverkar utfallet hos barn och ungdomar med fetma, också kallat obesitas. Med digifysisk menas vård där fysiska och digitala kanaler kompletterar varandra.

Projektet undersöker om den digifysiska vården motsvarar traditionell vård och skulle kunna erbjudas till alla unga patienter i behov av obesitasbehandling.

Målet med behandlingen är att uppmuntra till egenvård och påverka levnadsvanor som kost, rörelse och sömn. Projektet använder en kommunikationsplattform som bland annat innehåller en mobilapplikation. Applikationen medger nya sätt för patienten och vårdgivaren att kommunicera och dela hälsodata och information med varandra.

Studien är en randomiserad (slumpmässig) kontrollerad multicenterstudie och inkluderar barn och ungdomar mellan 10 till 16 år som besöker barnöverviktsmottagningarna i Malmö, Göteborg och i Halland.

Kontakt

Kajsa Järvholm, psykolog

Projektets syfte är att definiera nya sjukdomsmekanismer vid smittosamma och inflammatoriska njursjukdomar. Ytterligare ett syfte är att utveckla nyskapande behandlingar.

Med utgångspunkt i olika njursjukdomar studeras de grundläggande mekanismer som leder till njurinflammation och njursvikt. Vissa av njursjukdomarna kan återuppstå efter njurtransplantation och därför är det viktigt att förhindra att njursvikt utvecklas. Projektet är inriktat på specifika infektioner och så kallade immunologiska tillstånd, som påverkar njurceller och leder till inflammation och skada.

Vårt laboratorium är ett referenscentrum för diagnostik av genetiska mutationer vid vissa njursjukdomar. Centrumet tar emot patient-DNA från övriga länder i Norden.

Kontakt

Diana Karpman. överläkare

Priser och utmärkelser

Diana Karpman, överläkare inom barnmedicin, är:

• Ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.
• Wallenberg Clinical Scholar
• Ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa under åren 2022 till 2024

Zivile Bekassy, överläkare inom barnmedicin, fick år 2020 utmärkelsen

• ”Bengt Rippes pris” för sin forskning om behandlingar vid njurinflammation.

Verksamheten för barnnjursjukdomar vid Skånes universitetssjukhus fick 2015 utmärkelsen

• ”Skåne Centre of Excellence – in Health”.

Vetenskapliga publikationer i ämnet

• Evaluation of a Renin Inhibitor, Aliskiren, Compared to Enalapril, in C3 Glomerulopathy (ClinicalTrials.gov)
• Crosstalk between the renin–angiotensin, complement and kallikrein–kinin systems in inflammation (Nature Reviews Immunolog, https://www.nature.com/)
• Extracellular vesicles in renal disease (Nature Reviews Nephrolog, https://www.nature.com/)
• Haemolytic uraemic syndrome, Journal of Internal Medicine

Psykisk ohälsa i form av oro, ångest och depression är vanligt förekommande bland patienter
inom barn- och ungdomssjukvården. I dagsläget finns ingen fastställd rutin för undersökning av de ungas psykiska hälsa, trots att det inom vissa patientgrupper är vanligare med psykisk ohälsa än fysisk samsjuklighet.

Avsaknaden av en allmän screening gör att den psykiska ohälsan fångas upp hos få unga och att problemen ofta har hunnit bli allvarliga innan de upptäcks. Denna studie riktar sig i första hand mot barn och ungdomar som söker vård för fetma, också kallat obesitas, men det finns också etikgodkännande för att genomföra studien hos barn och ungdomar på inom mag- och tarmmottagningen.

Syftet är att hitta en fungerande metod för att screena barn och ungdomar som är patienter inom barnsjukvården, för psykisk ohälsa. Förhoppningen är att det ska leda till tidigare identifiering och behandling.

Kontakt

Kajsa Järvholm, psykolog