Smärtrehabilitering

Smärtrehabilitering i Lund genomför bedömning och rehabilitering av personer med godartad långvarig smärta som är funktionsnedsättande.

Flera yrkeskategorier samverkar i våra bedömningar och rehabilitering. Här finns en öppenvårdsmottagning för bedömningar och olika smärtrehabiliteringsprogram som kan inkludera kognitiv beteendeterapeutisk inriktning (KBT). 

Verksamheten har även i uppdrag att göra bedömningar av kvarstående nacksmärta och funktionsnedsättning efter trauma med tillhörande telefonrådgivning, diagnostisering av hypermobilitet (HSD) och andra ovanliga hypermobilitetstillstånd samt bedömning och genomförande av ryggmärgsstimulering vid neuropatisk smärta i samarbete med verksamhetsområde för neurologi.

År 2023 genomförde verksamheten för smärtrehabilitering i Lund 766 utredningar. Av dessa gjordes 642 utredningar i team med läkare, fysioterapeut och psykolog.

Ackreditering och kvalitetsregister

CARF-ackrediteringVerksamheten erbjuder internationellt ackrediterade rehabiliteringsprogram – fysioterapiprogram samt smärthanteringsprogram BAS och Intensivt. Organisationen CARF (Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities, USA) är internationell och granskar rehabiliterande verksamheter världen över. Vår verksamhet har granskats av CARF under 2024 och vår nuvarande ackrediteringsperiod är 2024–2027.

För att följa upp och förbättra vår verksamhet är vi anslutna till ett kvalitetsregister, Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). Ansvarig person för kvalitetsregistret finns på vår mottagning.

Snabbfakta om fysioterapiprogrammet

Programmet sträcker sig vanligen över 6 tillfällen fördelade över en period på cirka 5 månader. År 2023 hade 142 patienter enskild kontakt med fysioterapeut. Av dessa inkluderades 21 i fysioterapiprogrammet, varav samtliga fullföljde programmet.

Statistik om fysioterapiprogrammet baserad på vårt kvalitetsregister (NRS) visar att:

  • Programmet vänder sig till vuxna med långvarig smärta som bedöms kunna påverkas med fysioterapeutiska åtgärder
  • Målet med rehabiliteringen är i första hand ökad aktivitetsnivå och förbättrad hälsoupplevelse
  • Rehabiliteringen är individualiserad, sker vanligen vid ca 6 tillfällen under en 5-månadersperiod och bedrivs till stor del som hemträning
  • Förhållningssättet i rehabiliteringen präglas av Acceptance and Committment Therapy, ACT
  • Resultat 1 år efter avslutad rehabilitering visar tex att:
    - 2 av 3 skattar förbättrad aktivitetsförmåga
    - 6 av 7 skattar förbättrad fysisk aktivitetsnivå
    - Fler än hälften skattar förbättrad hälsoupplevelse
    - 1 av 3 skattar minskad smärtupplevelse

Smärtrehabilitering fysioterapiprogram (vardgivare.skane.se)

Resultat för smärthanteringsprogram baserat på vårt kvalitetsregister (NRS) visar att:

  • 77 % av patienterna som genomgick teamutredning remitterades till enheten från primärvården. 15 % remitterades från sjukhuset.
  • Av deltagarna som fullföljt rehabiliteringsprogram var 83 % kvinnor och 17 % män.
  • Andel kvinnor som enbart utreds eller hade enstaka återbesök var 70 %.
  • Andel män som enbart utreds eller hade enstaka återbesök var 30 %.
  • Andel patienter som p.g.a. smärta träffat läkare vid fyra eller fler tillfällen under året innan de kom på besök på vår enhet var 66 %.
  • Medelålder för de som fullföljde något av våra rehabiliteringsprogram var 46 år.

Av de som avslutade rehabilitering år 2023 hade:

  • 60 % fibromyalgi
  • 6 % nackrelaterad smärta
  • 14 % långvarig smärta
  • 1 % ländryggssmärta
  • 19 % andra smärtrelaterade diagnoser

Resultat vid avslut av rehabilitering 2023:

  • 93 % uppger att deras sätt att hantera livet har förbättrats efter rehabilitering.
  • 56 % uppger att deras smärtupplevelse har minskat efter rehabilitering.
  • 62 % uppger mindre eller ingen oro/ängslan efter rehabilitering.
  • 69 % uppger mindre eller ingen nedstämdhet efter rehabilitering.

Patienttillfredsställelse

Andel som uppger att de:

  • Varit mycket nöjd med personalens bemötande: 82 %
  • Varit mycket nöjd med eget inflytande i planeringen av sin rehabilitering: 62 %
  • Tyckte att rehabteamet samarbetade mycket bra: 75 %

Resultat ett år efter avslut av rehabilitering (2022), i jämförelse med den tidpunkt de kom i kontakt med enheten:

  • 84 % uppger att deras förmåga att hantera sin livssituation har förbättrats.
  • 60 % uppger att deras smärtupplevelse har minskat.
  • 47 % uppger att den fysiska funktionen har förbättrats.
  • 23 % uppger att de haft fyra eller fler läkarbesök året efter rehabilitering.
  • 32 % uppger mindre oro/ängslan.
  • 40 % uppger mindre nedstämdhet.

Fullständig rapport kan du läsa här:

Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS)

Forskning

Verksamheten för smärtrehabilitering är en så kallad universitetssjukvårdsenhet, USVE. Här bedrivs klinisk, patientnära forskning inom området långvarig smärta, vilket definieras som smärta som kvarstår minst tre månader, men ofta kvarstår smärtan under många år. Ungefär 20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha svår eller medelsvår långvarig smärta. En mindre del av denna grupp kommer till bedömning vid enheter som bedriver smärtrehabilitering.

Det finns både forskningsstöd och erfarenhetsgrundad kunskap kring att man vid långvarig smärta behöver utgå från ett så kallat biopsykosocialt synsätt. Detta innebär att man tar hänsyn till både biologiska/medicinska, psykologiska och sociala faktorer och förhållanden. Därför utgår inte bara det kliniska arbetet i utredning och rehabilitering från det biopsykosociala synsättet, utan även en stor del av forskningen. Inom enheten har vi en tradition av interdisciplinärt team-samarbete, och hos oss samarbetar i nuläget psykologer, fysioterapeuter och läkare forskningsmässigt. 

Vår forskning inom området långvarig smärta omfattar både barn och vuxna och är inriktad mot olika insatser och former av rehabilitering, kartläggning av samsjuklighet mellan långvarig smärta och andra tillstånd, smärta vid överrörlighet, vid specifika skador, kring opioid-nedtrappning och vid smärtrelaterad rädsla. Vi bedriver även epidemiologisk forskning med data som samlats in från stora patientgrupper. Det pågår också ett nationellt samarbetsprojekt för att skapa en biobank för patienter med långvarig smärta.  

Vid vår enhet har vi hand om det nationella kvalitetsregistret; Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). Vi bedriver även samarbete med Lunds universitet, andra sjukvårdsenheter och nationella centra i syfte att förstå samband mellan olika faktorer som påverkar utfallet efter smärtrehabilitering. 

Exempel på aktuella forskningsprojekt:

  • Digitala behandlingsinterventioner vid långvarig smärta hos barn och vuxna
  • Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt annan psykiatrisk samsjuklighet vid långvarig smärta
  • Smärtrelaterad rädsla hos barn och ungdomar med långvarig smärta och hos deras föräldrar, samt den påverkan smärta kan få på livskvalitet, funktion och beteende
  • Sensomotorisk kontroll av handen vid olika sjukdomar och skador
  • Ehlers-Danlos syndrom och smärtsam överrörlighet
  • Opioidnedtrappning vid icke-malign, långvarig smärta hos vuxna
  • Kartläggning och rehabilitering vid långvarig smärta, bland annat registerforskning
  • Psykologiska processer i relation till endometrios

Jobba hos oss

Vill du arbeta med och utveckla smärtutredning, behandling och rehabilitering av vuxna och barn eller ungdomar med långvarig smärta?

Specialiserad smärtrehabilitering är en internationellt ackrediterad verksamhet som arbetar i interdisciplinära team. Vi arbetar ständigt med att utveckla vår rehabilitering enligt evidens. Flera av våra medarbetare ingår i olika forskargrupper och driver egen forskning. 

Är du intresserad av några av alla dessa uppdrag som ingår i vårt verksamhetsområde? Välkommen att höra av dig!

Vi vill ta tillvara och utveckla kompetens som finns inom alla professioner och aktivt forma en hälsofrämjande och attraktiv arbetsplats. Alla nya medarbetare hos oss får en noggrann introduktion och en personlig handledare.

Jobba på Sus

Lediga tjänster just nu

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.