Rehabiliteringsmedicin

Vi erbjuder bedömning och rehabilitering av personer med aktivitetsnedsättning som beror på sjukdom eller skada i nervsystemet, cirkulationsorganen eller rörelseapparaten. Patienten är i centrum och är medlem i det tvärvetenskapliga teamet.

Rehabiliteringsmedicin är del av verksamhetsområde neurologi, rehabiliteringsmedicin, minnessjukdomar och geriatrik vid Skånes universitetssjukhus.

Inom rehabiliteringsmedicin finns ungefär 180 anställda. Vi bedriver slutenvård och öppenvård för personer med följande skador som de ha fått i vuxen ålder:

  • ryggmärgsskador
  • hjärnskador inklusive stroke samt
  • andra sjukdomar och skador som orsakat en komplex funktionsnedsättning.

Vi har även öppenvårdsteam för kroniska neurologiska sjukdomar, resttillstånd efter polio och flerfunktionshinder. 

Varje år erhåller knappt 200 patienter med svåra funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar, en inneliggande rehabiliteringsperiod. Vi träffar dessutom ungefär 1 200 patienter för bedömning och rehabilitering i våra mottagningsverksamheter i Lund och på Orupssjukhuset i Höör. Våra medarbetare arbetar även med akut rehabilitering inom avdelningar och mottagningar för neurologi och neurokirurgi i Malmö och Lund.

Individuellt rehabiliteringsbehov avgör omfattningen av de tjänster som erbjuds. För patienter i behov av specialiserad rehabilitering utformas en individuell rehabiliteringsplan.

Vårdavdelningarna är bemannade av sjuksköterska och undersköterskor dygnet runt. Läkare finns på plats dagtid måndag till fredag samt har jourtid kväll och helg. Dessutom finns annan rehabmedicinsk personal tillgänglig huvudsakligen på vardagar.

Regional och nationell högspecialiserad vård

Förutom vårt lokala uppdrag har Rehabiliteringsmedicin på Sus även ett uppdrag att bedriva universitetssjukvård för södra Sverige. Vi har också utsetts som en av fyra enheter för nationell högspecialiserad vård och rehabilitering vid ryggmärgsskada samt som en av tre enheter för nationell högspecialiserad vård vid resttillstånd efter polio.

Nationell högspecialiserad vård – Primär rehabilitering vid ryggmärgsskador

Nationell högspecialiserad vård – Resttillstånd efter polio

Film från 15 november, 2022.

 

Ackreditering

CARF-ackrediteringInom verksamheten finns tre internationellt ackrediterade rehabiliteringsprogram för ryggmärgsskada respektive hjärnskada i sluten- och öppenvård samt allmän rehabilitering i slutenvård. Organisationen CARF arbetar med kvalitetsgranskning av vård och rehabilitering i hela världen. Vår nuvarande ackrediteringsperiod är 2021 - 2024.

Vi deltar också i kvalitetsregistret Svenskt Register för Rehabiliteringsmedicin, för att följa upp och förbättra verksamheten.

Resultat för år 2023

Under 2023 mötte vi här på Spinalskadeenheten 446 personer med ryggmärgsskada. I slutenvård rehabiliterades 53 personer som nyligen skadats eller insjuknat med en ryggmärgsskada. Dessutom mötte vi personer som levt med sin ryggmärgsskada ett tag och kommit in för specifika åtgärder under en så kallad sekundär rehabiliteringsperiod, både i sluten och öppenvården. Vi mötte även många personer på vår mottagning och i vår uppföljningsverksamhet.

Här hittar du en beskrivning av patientgruppen vi mött under det senaste året. Med denna vill vi att du som patient, anhörig eller annan intressent ska få en snabb inblick i vår verksamhet:

Snabbfakta

  • I genomsnitt var vårdtiden för nyligen skadade/insjuknade, 54 dygn.
  • Rehabiliteringsåtgärder sker kontinuerligt under dygnet. Hela teamet arbetar ständigt utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt tillsammans med personen. Behandlingsintensitet var ungefär 3 timmar/dag (schema bokade tider).

Hjälpbehov vid utskrivning, efter rehabperiod som nyskadad

  • Hem till bostaden klarar sin personliga vård utan hjälp av anhörig eller hemtjänst, 49 procent
  • Hem till bostaden med hjälp i personlig vård av anhörig eller hemtjänst, 30 procent
  • Skrivs ut till särskilt boende inkl. korttidsboende, 8 procent
  • Fortsatt rehabilitering på annan rehab avdelning, 6 procent
  • Avbruten rehabilitering av medicinska skäl, 2 personer
     

Patienttillfredsställelse

Andel som är mycket nöjda eller nöjda med (svarsfrekvens 73 procent):

  • Rehabiliteringen, 100 procent
  • Eget inflytande över rehabiliteringen inkl. rehabplanen, 89 procent
  • Information om sin sjukdom, 95 procent

Under 2023 hade vi på Hjärnskadeenheten, slutenvård och öppenvård, kontakt med ca 500 personer med hjärnskada. Dessa kontakter har skett via fysiska besök, video- och telefonkontakter samt konsultbesök.

Hjärnskaderehabilitering, slutenvård

Det övergripande målet för rehabiliteringen var att personen ska kunna vara så aktiv och självständig som möjligt utifrån sina förutsättningar och behov. Rehabiliteringsprocessen inleds med en fördjupad bedömning, som leder till upprättande av personens individuella rehabiliteringsplan. Utifrån personens egna mål genomförs rehabiliteringsåtgärder, som utvärderas och följas upp regelbundet. Inför utskrivning görs en tydlig plan, som ofta inleds med möjligt till helgpermission och vid behov hembesök av rehabiliteringspersonal.

Snabbfakta:

  • Inom slutenvården rehabiliterades 51 personer, som nyligen skadats eller insjuknat med en hjärnskada.
  • För en person i rehabilitering i slutenvården var vårdtiden i genomsnitt 49 dygn.
  • Medelåldern för de som rehabiliterades var 53 år.
  • Rehabiliteringsåtgärder sker kontinuerligt under dygnet. Hela teamet arbetar ständigt utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt tillsammans med personen. Behandlingsintensitet (schemalagd tid hos olika yrkesprofessioner) sker i genomsnitt tre timmar/dag.
  • 37 procent av patienterna var kvinnor – 63 procent var män.

Orsak till rehabiliteringsbehov:

  • Slag mot huvudet (traumatisk skallskada), 36 procent
  • Blödning mellan hjärnhinnorna (subarachnoidal blödning), 8 procent
  • Blodpropp eller blödning i hjärnan (stroke), 28 procent
  • Tillfällig syrebrist i hjärnan (anoxisk hjärnskada), 6 procent
  • Annan hjärnskada, 6 procent
  • Infektion/inflammation, 8 procent
  • Övrig diagnos, 8 procent

Hjälpbehov efter rehabiliteringen:

  • Utskrivna till bostaden, klarar sin personliga vård utan hjälp av anhörig eller hemtjänst, 52 procent
  • Utskrivna till bostaden med hjälp i personlig vård av anhörig eller hemtjänst, 23 procent
  • Utskrivna till annat boende, 21 procent
  • Annat (inkl. avbruten rehab av medicinska skäl/egen begäran), 4 procent

Patienttillfredsställelse:

Andel som är nöjda eller mycket nöjda med (svarsfrekvens 59 procent):

  • Rehabiliteringen, 93 procent
  • Eget inflytande över rehabiliteringen, inklusive sin rehabplan, 87 procent
  • Information om sin sjukdom, 80 procent
  • Bemötande familj, 90 procent
  • Information till familj, 93 procent 

Hjärnskaderehabilitering, öppenvård

  • Under året har 72 personer kommit till vår teammottagning för genomgång av rehabiliteringsbehov, och erhållit individuella rekommendationer och/eller gått vidare till ett av våra rehabiliteringsprogram.
  • I öppenvården har 47 rehabiliteringsperioder genomförts, individuellt och/eller grupp, med målet att personen ska kunna ha ett så aktivt och självständigt liv som möjligt.

Snabbfakta:

  • En rehabiliteringsperiod, individuellt eller i grupp, pågår i medeltalet 9 behandlingsdagar.
  • Medelåldern för dem som rehabiliterades var 46 år.
  • 66 procent av patienterna var kvinnor, 34 procent var män.

Hjälpbehov efter rehabiliteringen

  • Utskrivna till bostaden, klarar sin personliga vård utan hjälp av anhörig eller hemtjänst, 94 procent
  • Utskrivna till bostaden med hjälp i personlig vård av anhörig eller hemtjänst, 6 procent
     

Patienttillfredsställelse:

  • 95 procent av personer som genomgått rehabilitering i öppenvård, skattar att de är mycket nöjda/ nöjda med sin rehabiliteringsperiod (svarsfrekvens 85 procent).

Under året mötte vi på vår slutenvårdsenhet 73 personer som nyligen skadats eller insjuknat i stroke eller komplex skada/sjukdom. Målsättningen med rehabiliteringen är att höja självständigheten i dagligt liv och arbete samt ge ökad kunskap om sjukdomen och dess konsekvenser.

Här hittar du en beskrivning av patientgruppen vi mött under det senaste året. Med denna vill vi att du som patient, anhörig eller annan intressent ska få en snabb inblick i vår verksamhet.

Snabbfakta

  • I genomsnitt var vårdtiden 35 dygn för personer med stroke.
  • Rehabiliteringsåtgärder sker kontinuerligt under dygnet. Hela teamet arbetar ständigt utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt tillsammans med personen. Behandlingsintensitet (schemalagd tid hos olika yrkesprofessioner) sker i genomsnitt tre timmar/dag.
  • Medelåldern för dem som rehabiliterades var 51 år.
  • 42 procent kvinnor, 58 procent män.

Orsak till rehabiliteringsbehov

  • Stroke (blodpropp eller blödning i hjärnan), 69 procent
  • Amputation eller annat ortopediskt ingrepp, 7 procent
  • Annan neurodiagnos, 14 procent
  • Annan hjärnskada, 5 procent
  • Övrigt, 5 procent

Hjälpbehov efter rehabiliteringen, för personer med stroke

  • Utskrivna till bostaden, klarar sin personliga vård utan hjälp av anhörig eller hemtjänst, 49 procent
  • Utskrivna till bostaden med hjälp i personlig vård av anhörig eller hemtjänst, 43 procent
  • Särskilt boende, 4 procent
  • Avbruten rehabilitering av medicinsk anledning, 2 personer

Patienttillfredsställelse, för personer med stroke

Andel som är nöjda eller mycket nöjda med (svarsfrekvens 77 procent):

  • Personalens bemötande, 98 procent
  • Rehabiliteringen, 95 procent
  • Eget inflytande över rehabiliteringen, inklusive sin rehabplan, 95 procent
  • Information om sin sjukdom, 91 procent

Forskning

Vi har många disputerade medarbetare och aktiva doktorander inom flera professioner. Vi har även ett nära samarbete med forskargruppen Rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet. Gruppen bedriver aktiv forskning inom neurorehabilitering, till exempel om rehabilitering vid neurologisk skada eller sjukdom, att åldras med ryggmärgsskada samt aktivitet och delaktighet efter stroke.

Forskargruppen Rehabiliteringsmedicin

Forskning vid Skånes universitetssjukhus

Utbildning

Vi tar emot studerande till exempelvis arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, sjuksköterska och läkare. Dessutom finns verksamhetsförlagd utbildning för elever från vårdgymnasium. Vi erbjuder också praktik för socionom- och psykologkandidater från Lunds universitet.

Vi kan erbjuda utbildning inom medicinsk rehabilitering med inriktning mot rehabiliteringsprocessen, klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, rehabiliteringsplaner, teamarbete och utvärdering samt med tillämpning från olika diagnosgrupper.

Student på Sus

Jobba hos oss

Vi erbjuder dig att vara med och bedriva och förbättra vård och rehabilitering för patienter med neurologiska sjukdomar och skador samt andra uppdrag som ingår i vårt verksamhetsområde. Nya medicinska behandlingar såväl operativt som läkemedelsmässigt förbättrar hälsotillståndet för våra patienter och vi arbetar på många sätt för skapa bästa möjliga nytta för patienterna.

Genom att ta tillvara och utveckla den kompetens som finns inom alla professioner skapar vi hälsofrämjande och attraktiva arbetsplatser. Under din första tid hos oss får du introduktion och en personlig handledare.

Jobba på Sus

Lediga tjänster just nu

Senaste uppdatering: 2024-06-24

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.