Inget samband mellan högt BMI och ökad dödlighet efter intensivvård av covid-19

Ingrid Didriksson.

Högt BMI är en riskfaktor för att drabbas så svårt av covid-19 att man behöver intensivvård. Men väl på intensivvården tyder forskningsresultat på det motsatta – att högt BMI snarare är en skyddande faktor. Det visar en studie från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, som följt patienter som intensivvårdades för covid-19 under pandemin.

Patienterna i forskningsprojektet Swecrit covid-19 rekryterades från och med maj 2020 och ett år framåt. Totalt ingår 498 patienter i studien, som samtliga vårdades inom den skånska intensivvården under pandemin. Forskarna har följt patienterna ur flera aspekter, bland annat hur patienternas tillstånd var innan de blev sjuka i covid-19, hur de mådde under tiden de intensivvårdades och hur de återhämtade sig.

Ingrid Didriksson, överläkare inom intensivvård på Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet, har lett en av delstudierna i forskningsprojektet. Hon framhåller tre samband som särskilt slående bland forskningsresultaten:

Risken för att inte överleva covid-19 tycks öka redan vid 60 års ålder.

– Sedan tidigare är det känt att ålder är en riskfaktor vid covid-19, men kanske inte att risken ökar kraftigt redan vid 60 år. Under 60 år var risken för att inte överleva under 15 procent, för att sedan snabbt stiga.

Högt BMI tycks inte utgöra en risk för ökad dödlighet vid covid-19.

– Det finns ett samband mellan högt BMI och risken att bli så sjuk att man behöver intensivvård. Men när patienten väl får intensivvård, verkar ett högt BMI snarare vara en fördel. Överlevnaden var högre bland dessa patienter än bland dem som hade lågt BMI, säger Ingrid Didriksson och fortsätter:

– I patientunderlaget kunde vi se att patienter med högt BMI hamnade inom intensivvården tidigare i förloppet men att deras andningssvikt delvis berodde på ett större andningsarbete till följd av övervikten, och inte på grund av så svårt covidsjuka lungor.

Dödligheten var högre när patienttrycket var som högst.

Patienterna som ingår i studien hade alla smittats av samma virusstam: SARS-CoV-2 B.1.1.7 (alpha). Men dödligheten var högre under de perioder då patienttrycket på sjukhusen var som högst, under januari 2021.

– Mortaliteten i det närmaste fördubblades under perioden då vi hade en belastningstopp och alla intensivvårdsavdelningar i Skåne var fullbelagda. Orsaken bakom detta är svår att bena ut. Det skulle kunna vara så att patienterna under belastningstoppen var sjukare, men det är inget vi kunnat klarlägga i vårt material.

Ingrid Didriksson påpekar att effekten av vaccination mot covid-19 inte var så tydlig under den period som studien gäller, eftersom inte så många hade hunnit få två doser vaccin vis den här tidpunkten.

– Det finns liknande studier från USA som tyder på samma sak: att dödligheten ökade under de mest intensiva perioderna. Man får fundera på vad det innebär och vad det betyder för intensivvården, säger hon.

Studie om återhämtning på gång

Ingrid Didriksson arbetar vidare med en annan delstudie i forskningsprojektet, där patienterna följs upp tre respektive tolv månader efter sin sjukdom i covid-19. Fokus för den studien är hur patienterna återhämtade sig efter sjukdomen. Resultat från studien väntas publiceras under 2023.

Fakta

I studien ingick 498 patienter, samtliga över 18 år, som vårdades på sex olika intensivvårdsavdelningar på Skånes universitetssjukhus, Helsingborgs lasarett och Centralsjukhuset i Kristianstad.
Medelåldern var 66 år och 74 procent av patienterna var män.
Patienterna rekryterades mellan den 11 maj 2020 och den 10 maj 2021.
305 av patienterna överlevde. Dessa har följts upp först efter tre månader och nu även 12 månader i en annan studie, där man tittar på återhämtningen efter covid-19. Resultat från denna studie har inte publicerats än.

Vetenskaplig artikel: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/aas.14184