45 miljoner kronor delas ut för att stärka den kliniska forskningen

Totalt är det 44 787 000 kronor som delas ut av Skånes universitetssjukvårds stiftelser och donationer. Summan är ovanligt hög eftersom det förra året inte delades ut några pengar.

Forskning om inflammation i samband med hjärtinfarkt

En av forskarna som tilldelas forskningsmedel är Alexandru Schiopu, överläkare inom internmedicin och specialist i kardiologi på Skånes universitetssjukhus samt lektor vid Lunds universitet. Han får forskningsmedel från Malmö allmänna sjukhus stiftelse för bekämpande av hjärt- och kärlsjukdomar. Alexandru Schiopu studerar processer i hjärtat som är involverade i både inflammation och läkning efter en hjärtinfarkt.

– När någon drabbas av en hjärtinfarkt svarar kroppen med en stark inflammation. Den är viktig för att immuncellerna som reparerar hjärtat ska kunna ta sig till skadan. Vi forskar på ett protein som frisätts snabbt från vita blodkroppar och driver på inflammation i hjärtmuskeln. Överdriven inflammation i hjärtat är skadligt och det finns idag inga läkemedel som kan dämpa den processen. Vi har även sett att liknande mekanismer leder till hjärtsvikt i andra sjukdomar såsom myokardit och sepsis, säger Alexandru Schiopu.

Forskningen baseras dels på studier i möss, dels på undersökningar av patienter som drabbats av hjärtinfarkt.

– Genom att dämpa effekterna av det här proteinet försöker vi minska skadan som inflammationen medför på hjärtmuskeln i alla dessa sjukdomar. Hos patienter undersöker vi de konsekvenser som en hjärtinfarkt har på immunsystemet, för att upptäcka nya immunologiska biomarkörer och behandlingsmål.

Studier om diagnostik och kirurgi vid medfödda missbildningar

En som också tilldelas medel är Pernilla Stenström, överläkare i barnkirurgi på Skånes universitetssjukhus och lektor vid Lunds universitet. Hon tilldelas forskningsmedel från Donationer och gåvor allmän forskning SUS, för sin forskning om medfödda missbildningar.

– När ett barn föds med en missbildning på tarmen måste det ofta opereras omgående. Vi forskar på hur vi med tekniska innovationer kan göra diagnostiken av missbildningen på de nyfödda mer exakt och samtidigt mer skonsam. Därmed kan kirurgin av de nyfödda göras säkrare, säger Pernilla Stenström.

Forskningen för att göra kirurgin säkrare görs med ett speciellt superdetaljerat ultraljud som bara finns tillgängligt på ett fåtal ställen i världen. Ultraljudsbilderna analyseras sedan med specialdesignade datorprogram som ingenjörer i projektet programmerat speciellt för forskningen.

– För att kunna använda det superhögdetaljerade ultraljudet på flera olika missbildningar arbetar vi även med att ta fram en ultraljudsprob som är anpassad för små barn. Att kartlägga missbildningarna exakt kommer att göra konsekvenserna av kirurgin mindre omfattande.

Bidrag från donatorer stärker den kliniska forskningen

Stefan Jovinge är forskningschef på Skånes universitetssjukhus och ordförande i prioriteringskommittén.

– Vi är tacksamma för alla generösa bidrag till våra stiftelser och fonder för att stärka forskningen inom universitetssjukvården. Det möjliggör för våra forskare att fokusera på olika problem vid svåra sjukdomar i syfte att tidigare upptäcka, bättre behandla och utveckla nya behandlingsstrategier till gagn för våra patienter, säger han, och fortsätter:

– Donationer från allmänheten är också en möjlighet för allmänheten att stödja de forskningsområden man vill prioritera då donationerna ofta är knutna till ett speciellt sjukdomsområde. Det blir därför ett sätt att involvera allmänhetens engagemang i vilken forskning som bedrivs. Den 10 och 11 maj kommer vi ha donatorernas dagar i Malmö och Lund för att redovisa för allmänheten viktiga resultat av den forskning som bedrivs.

Fakta: Skånes universitetssjukvårds stiftelser och donationer

• Behöriga att söka är anställda, disputerade forskare vid Skånes universitetssjukhus, Laboratoriemedicin Skåne och Psykiatri Skåne, i Lund och Malmö.
• För de 165 medarbetare som beviljas forskningsmedel innebär det att de i större utsträckning kan få forskningstid utlagd i sitt schema.
• Varje ansökan har bedömts individuellt av experter inom olika områden, enligt Vetenskapsrådets regelverk med fyra bedömningskriterier:
  - Nytänkande och originalitet
  - Projektets vetenskapliga kvalitet
  - Sökandes kompetens
  - Genomförbarhet

Baserat på bedömningen av de fyra kriterierna sätts sedan ett sammanfattande betyg.