Fler lungor ska räddas till transplantation

Sandra Lindstedt, Michael Perch och Peter Hasse Møller-Sørensen i projektet Bron - lungor för livet. Foto: Louise A. Poulsen
Genom att tillsammans utveckla nya avancerade terapiläkemedel och etablera en gemensam anläggning för att reparera donerade lungor, vill Skånes universitetssjukhus och Rigshospitalet öka antalet lungor som kan användas för transplantation. Det är målet för det EU-finansierade projektet Bron – lungor för livet. 

Väntetiden till lungtransplantation är lång, trots att det ofta är det enda alternativet för patienter med svår lungsjukdom. Donerade organ räcker inte till och även om donationerna skulle öka löser det inte hela problemet.  

– Många donerade lungor är skadade och kan därför inte användas för transplantation. Därför behövs det satsningar för att kunna ta hand om, rusta upp och behandla skadade lungor, säger Sandra Lindstedt, överläkare inom thoraxkirurgi på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet. 

Första anläggningen i Europa 

Med metoden ex vivo lungperfusion (EVLP) kan kvaliteten på en del av de donerade lungorna förbättras. Jämfört med den metod som används idag blir det även lättare för läkare att bedöma om lungan är lämplig att transplantera. Det innebär att fler av de donerade lungorna kan användas för transplantation.  

– I nuläget kan 20 till 50 procent av de donerade lungorna användas för transplantation. Med det här projektet hoppas vi kunna öka antalet med minst 20 procent, säger Peter Hasse Møller-Sørensen, överläkare på Rigshospitalet i Köpenhamn.  

Mer kunskap och effektivitet

Genom att centralisera EVLP från många sjukhus till en enda anläggning ökar både kunskap och effektivitet. Därför kommer man inom ramarna för projektet skapa den första centraliserade EVLP-anläggningen i Europa. Anläggningen placeras på Rigshospitalet i Köpenhamn.

– Om varje sjukhus som utför lungtransplantationer skulle sätta upp en egen verksamhet blir det för få lungor på respektive sjukhus. Man behöver komma upp i kvantitet för att komma upp i kvalitet och effektivitet. Det visar erfarenheter från bland annat USA, säger Michael Perch, överläkare på Rigshospitalet och docent vid Köpenhamns universitet.  

Behov av nya behandlingar 

Alla donerade lungor går dock inte att förbättra med EVLP. Därför behövs det även utvecklas nya behandlingar som återställer funktionen på skadade lungor så att de kan användas för transplantation. Forskning på Skånes universitetssjukhus har visat att behandlingar baserade på en viss typ av stamceller, en form av avancerade terapiläkemedel (ATMP), kan vara en väg framåt.  

– Vi har i studier visat att ATMP-behandlingar baserade på mesenkymala stamceller (MSC), kan återställa funktionen hos skadade lungor så att dessa kan användas för transplantation, säger Sandra Lindstedt. 

För att underlätta utvecklingen av nya behandlingar skapas det en gemensam utvecklings- och testprocess, efter modeller tagits fram av forskare på Skånes universitetssjukhus. De lungor som efter EVLP fortfarande inte kan användas för transplantation kan istället användas för att testa nya behandlingar. 

– Detta kommer att underlätta innovation inom terapier för lungtransplantation i Sverige och Danmark och göra det möjligt att på ett effektivt sätt införa terapierna i klinisk verksamhet, säger Sandra Lindstedt. 

Jämlik vård 

I en tredje del av projektet kommer man att arbeta för att förbättra jämlikheten när det gäller vem som får möjlighet att lungtransplanteras. Den nuvarande transplantationsprocessen är komplex och består av flera steg som kan riskera att diskriminera mot personer som inte talar svenska eller danska och inte enkelt kan navigera i ländernas respektive sjukvårdssystemen. 

– Här behöver vi inom sjukvården arbeta nära patienter och patientföreningar så att alla har samma förutsättningar att förstå processerna och hur sjukvården fungerar, säger Sandra Lindstedt.

 

Fakta: Interregprojektet Bron – lungor för livet 

 

Senaste uppdatering: 2024-05-13