Webbverktyg kan bidra till att patienter med lungkärlssjukdom får rätt vård
Pulmonell arteriell hypertension (PAH) är en ovanlig och obotlig hjärt- och lungsjukdom som bland annat medför andfåddhet, trötthet, yrsel och bröstsmärta hos den som drabbas. Under de senaste 30 åren har en rad behandlingsformer och strategier tagits fram som förbättrat prognosen för patienter med PAH. Vissa läkemedel har visats kunna bromsa sjukdomsutvecklingen.
För att hitta rätt behandling till rätt patient bedömer läkarna risken att patienten försämras i sjukdomen (låg, intermediär eller hög risk).
– Därför är det enormt viktigt att vi riskbedömer sjukdomen på ett systematiskt sätt. Hela syftet är att hitta rätt behandling så att sjukdomen utgör en så låg risk som möjligt för försämring för patienten. Femårsöverlevnaden för de patienter som blir kvar i eller vid första uppföljningen förbättras till lågriskkategorin är cirka 90-95 procent, säger Göran Rådegran, överläkare vid Hjärtmottagning Lund på Skånes universitetssjukhus, där patienter med PAH behandlas, och docent vid Lunds universitet.
Digitala verktyg
Under åren har det internationellt tagits fram olika beräkningsmodeller för att kunna bedöma riskkategorier – men studier har visat att den här typen av modeller är underutnyttjade av läkarna.
– Flera studier har visat att endast 6 av 10 kliniker använder en beräkningsmodell när de bedömer risken. Tidsbrist är en vanlig orsak, säger Abdulla Ahmed, doktorand vid avdelningen för kardiologi vid Lunds universitet och AT-läkare vid Helsingborgs lasarett.
Därför har han, tillsammans med Göran Rådegran och Salaheldin Ahmed, doktorand och AT-läkare, forskat om de riktlinjer som finns kring riskbedömning vid PAH.
Studien har publicerats i European Heart Journal Open.
Värdet av riskbedömning har också tydliggjorts i den vetenskapliga tidskriften Pulmonary Circulation.
Nytt webbverktyg
I samband med studien utvecklade de ett nytt webbverktyg för att göra riskbedömningen. Verktyget baseras på en metodik som använts på Skånes universitetssjukhus under flera år.
– Tanken med verktyget är att det ska vara så enkelt det bara går, eftersom vi vet att det gör stor skillnad för patienterna om den här riskbedömningen görs korrekt. Syftet är att hjälpa universitetssjukhusens centrum för PAH, liksom den internationella PAH-vården, att kunna erbjuda den bästa och mest likvärdiga vården baserad på senaste forskningsrön, säger Göran Rådegran.
Webbverktyget Risk Stratification Calculator (Svensk förening för Pulmonell Hypertension webbplats)
– Ur ett långsiktigt perspektiv är vår förhoppning att kunna vidareutveckla verktyget i takt med att behoven utvecklas och kunskapen förändras, säger Abdulla Ahmed – som tillsammans med Salaheldin Ahmed och Göran Rådegran även utvecklat ett strukturerat sätt att utreda patienter med oklar andfåddhet, i syfte att tidigare diagnosticera PAH.