Tusentals patienter slipper lungröntgen tack vare kloka kliniska val

Ett stort gemensamt arbete ligger bakom framgångarna med kloka kliniska val, säger sektionschef Hannes Hartman och verksamhetsutvecklare Bitte Zetterman.
Medarbetarna inom verksamhetsområde akutsjukvård och internmedicin på Skånes universitetssjukhus har på kort tid halverat antalet lungröntgenundersökningar – från årliga 5 000 till under 2 500. Vinsten för patienten är omedelbar: ingen väntetid, ingen transport, ingen strålning och mer tid med vårdpersonalen. Samtidigt räcker resurserna till vård för fler.

Verksamhetsområde akutsjukvård och internmedicin är pionjärer i vårdsverige med kloka kliniska val (Choosing Wisely). I snart tio år har medarbetarna med framgång nagelfarit vård som skapar lågt värde för patienterna. Till en början kopierades det amerikanska konceptet rakt av, numera hittar man sina egna vägar – som med lungröntgen.  

– Det började med en frustration hos medarbetarna och ett ifrågasättande av att vi beställde så mycket röntgen samtidigt som vi visste att det kliniska värdet ofta är begränsat, säger Bitte Zetterman, verksamhetsutvecklare och sjuksköterska. 

“Paket-tänk” i diagnosticeringen

Hon och sektionschef Hannes Hartman beskriver hur exempelvis en misstänkt lunginflammation ofta kommer med ett ”paket-tänk”. Det kan snabbt generera dagliga standardprover, inläggning för observation, ordination av antibiotika och, inte minst, lungröntgen – en av de vanligaste undersökningarna. 

– Då ska vi boka, och patienten ska vänta på, en tid hos röntgen som inte sällan blir på natten eller dagen därpå. Det blir transport och ny väntan på svaret innan vi kan komma vidare. Svaret är dessutom sällan tydligt vid lunginflammation. Eller så har det hunnit bli irrelevant för diagnosticeringen eller förloppet i stort. Det är klart vi frågade oss om vi verkligen ska hålla på såhär? säger Hannes Hartman. 

Kloka val med patienten

Lösningen blev att undvika standardlösningar till förmån för ett mer personcentrerat förhållningssätt. I stället för att slaviskt följa ett vårdprogram, som bygger på en snittpatient, så uppmanas vårdpersonalen att tänka själva: ”Vad är värdeskapande för just den här patienten?”. 

– Väldigt mycket handlar om att göra fotarbetet och inte sitta framför en skärm och titta på sänkan och andra provresultat. Det gäller att titta, känna, klämma och lyssna på den individ du har framför dig. Först då har du möjlighet att göra det där kloka valet tillsammans med patienten, säger Hannes Hartman.