Prisad blodforskning i Lund söker svaret på blodets gåta

Jill Storry och Martin L Olsson. Foton The International Society of Blood Transfusion/Johnér bildbyrå/Tove Smeds, Lunds universitet

Flera decennier av blodgruppsforskning, nya metoder för blodgruppsbestämning och internationella utmärkelser. 2026 är ett jubileumsår på flera sätt för blodgruppsforskningen vid Klinisk Immunologi och transfusionsmedicin samt Lunds universitet. Samtidigt arbetar forskarna vidare med en betydligt större fråga: går det att skapa blod som kan ges till alla?

Forskningsgruppen i Lund har genom åren gett oss ökad kunskap om blodbildning, koagulation och hur röda blodkroppars yta samspelar med olika sjukdomstillstånd. De har upptäckt flera nya blodgruppssystem, kartlagt blodgruppers genetiska bakgrund och utvecklat ny teknik för DNA-baserad blodgruppsbestämning.

I fokus för forskningen står de röda blodkropparna och våra olika blodgruppsystem.

– Nästan alla blodgrupper är faktiskt receptorer för patogener, alltså sjukdomsalstrande mikrober som bakterier, virus och parasiter. Man tror att en av huvudanledningarna att vi under evolutionen har utvecklat olika blodgrupper är för att förändra dessa receptorer, så att olika blodgrupper kan ge skydd mot olika sjukdomar och infektioner.

Det berättar Martin L Olsson, överläkare på Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KIT) samt professor i transfusionsmedicin på Lunds universitet. I år firar han och den forskningsgrupp han leder flera jubileer.

Nordiskt referenslaboratorium

För 25 år sedan utsågs laboratoriet på KIT till nordiskt referenslaboratorium för genomisk blodgruppstypning. Det är också 30 år sedan man kunde lansera den första DNA-baserade blodgruppstesten för kliniskt bruk. En mer samtida milstolpe för blodverksamheten är förra årets införande av NAT-screening på blod som doneras till vården i Region Skåne. Metoden, som Region Skåne var först med i landet, hittar blodsmitta i form av DNA eller RNA redan innan blodgivarens immunförsvar har hunnit bilda antikroppar. Det har möjliggjort förändrade karensregler och gjort att fler kan ge blod.

Ärofyllda priser

För Martin L Olsson är året dessutom personligt viktigt. I år är det 40 år sedan han började arbeta med forskning om blod. Under våren kom dessutom nyheten att han tilldelas utmärkelsen Presidential Award från International Society for Blood Transfusion, det mest prestigefyllda priset inom ämnet.

I september fick även Jill Storry, adjungerad professor i experimentell transfusionsmedicin och processledare för blodgruppslaboratorierna vid KIT, ta emot ett av Storbritanniens finaste priser för forskning inom transfusionsmedicin, James Blundell Award. British Blood Transfusion Society tilldelade Storry priset för hennes mångåriga, världsledande forskning om mänskliga blodgruppssystem.

– Alla dessa jubileer, och sedan kom de här priserna som någon slags krona på verket. Det är ju priser som vi får som individer, men som egentligen är till alla i vår forskningsgrupp som har jobbat för detta i så många år, säger Olsson och Storry.

Omvandla forskningsresultat

Motiveringen för Olssons pris lyfter hans gärning för translationell forskning, alltså hur forskningsresultat omsätts till nytta i det kliniska arbetet. Att de ofta varit snabba med att implementera sina upptäckter i vården tillskriver Olsson de starka banden mellan hälso- och sjukvård och akademi, och lyfter sin förenade tjänst på Lunds universitet och Region Skåne.

– Jag ser vilka problem och frågeställningar vi har i det kliniska arbetet, och sen går jag bokstavligt talat bara över gatan till universitetet och försöker lösa problemen. När vi har svaret, till exempel i form av en ny analys, så implementerar vi det på andra sidan gatan. Det tycker jag är så fint!

Jakten på ett blod som passar alla

Samtidigt som forskningsgruppen kartlägger skillnader mellan blodgrupper för att skapa bästa möjliga matchning mellan donator och mottagare, tittar man också i rakt motsatt riktning: går det att skapa ett universalblod som alla kan ta emot? Flera framsteg har gjorts, inte minst upptäckten att enzymer från tjocktarmens bakterier kan användas för att ändra blodgrupp A, B och AB till universalblodgruppen O.

Martin L Olsson beskriver blodkroppens yta som en snårskog. Forskarna har lyckats "klippa bort topparna på träden" med enzymer från bakterier. Men trots att allt A eller B klipps bort så att blodkropparna liknar blodgrupp O verkar blodet inte riktigt alla mottagare som förväntat. I alla fall inte på det sätt som läroböckerna förklarar. Där beskrivs blodgrupp O som universalblodet som ska passa alla.

– Det innebär att det fortfarande måste finnas något där, en slags undervegetation under träden, som vi tidigare inte har kunnat se. Vi har nyligen lyckats identifiera några nya blodgrupper där, men jag tror att det finns ännu mer att upptäcka, avslutar Olsson.

Fakta: Milstolpar inom Skånes blodverksamhet

40 år sedan: Den första blodgruppsgenen upptäcks – Martin L Olsson påbörjar sin forskning om blod i Lund.
30 år sedan: Den första kliniska analysen för DNA-baserad blodgruppstypning introduceras i Lund – Det lägger grunden för senare genombrott, bland annat utvecklingen av en mikrochips-plattform för DNA-baserad blodgruppsbestämning. Den lilla analysplattan gör det möjligt att analysera hundratals genetiska blodgruppsmarkörer samtidigt, och tekniken som utvecklades i Lund används i dag i klinisk diagnostik för både blodgivare och patienter som behöver blod ofta.
25 år sedan: Laboratoriet i Lund blir nordiskt referenslaboratorium - Som referenslaboratorium för genomisk blodgruppstypning fungerar man som expertinstans på området och tar emot prover från hela världen.
10 år sedan: DNA-tekniken revolutionerar mödravården - Ett vanligt blodprov på mamman ersätter de gamla fostervattenproven för att bestämma fostrets blodgrupp och identifiera de graviditeter där fostret riskerar att påverkas av moderns antikroppar. Metoden utvecklades med bidrag från forskare i Lund och infördes successivt i Södra sjukvårdsregionen 2016-2017.
1 år sedan: NAT-screening möjliggör nya karensregler och fler blodgivare – Hösten 2025 är Region Skåne först ut i Sverige med att införa NAT-screening på allt donerat blod, så att en blodsmitta kan detekteras mycket tidigare. Särskild uppmärksamhet får de ändrade karenstiderna som tidigare hindrat många män som har sex med män från att donera blod.
2026: Prisade forskningsgärningar – Blodforskningen i Lund har genom åren uppmärksammats med flera nationella och internationella utmärkelser, men 2026 sticker ut. Martin L. Olsson och Jill Storry tilldelas två av de mest prestigefyllda internationella priserna inom transfusionsmedicin.