Digital uppföljning ger snabbare vård för patienter med IBD

Fler patienter har kontakt med mag- och tarmmottagningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö efter att ett digitalt arbetssätt införts.
Patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, kan slippa onödiga besök på sjukhuset och samtidigt få snabbare hjälp när sjukdomen försämras. I ett treårigt samarbete mellan Skånes universitetssjukhus och Själlands Universitetshospital har fasta uppföljningsbesök ersatts med digital uppföljning för hundratals patienter. Nu fortsätter satsningen – och arbetssättet kan användas även till andra kroniska sjukdomar.

Mag- och tarmmottagning Malmö på Skånes universitetssjukhus har över 5 000 patienter med IBD. Tidigare kallades de flesta av patienterna till årliga kontroller, även när sjukdomen var stabil. 

– De årliga kontrollerna satte stor press på vår kapacitet och vi hade långa köer. Samtidigt var det en belastning för patienterna, som ibland behövde ta sig till sjukhuset fast att de mådde bra, säger Johanna Holmgren, enhetsansvarig läkare på mag- och tarmmottagningen. 

För tre år sedan startade Skånes universitetssjukhus och Själlands Universitetshospital EU-projektet SmartClinic. I stället för fasta kontroller har 700 patienter följts genom digitala hälsoenkäter och blodprover. Mottagningen har därför kunnat agera när svaren visat tecken på försämring. 

Målet var att utveckla ett mer behovsstyrt sätt att följa patienterna. 
– Många av de här patienterna hade vi inte alls kontakt med tidigare därför att vi inte hann – vi behövde alltid prioritera de mest akuta. Nu får vi information om hur fler patienter mår och kan agera snabbare utifrån behoven. Det är den stora vinsten, säger Johanna Holmgren. 

Ida Maria Kapusta, Olof Grip och Johanna Holmgren på mag- och tarmmottagningen har jobbat tillsammans med projektet SmartClinic.

För patienter med stabil sjukdom har den digitala kontakten inneburit färre resor till sjukhuset. 

– Det handlar om att se rätt patient vid rätt tidpunkt. Vi har kroniskt sjuka patienter som är helt stabila och inte behöver komma till sjukhuset regelbundet. Vi vill i stället träffa patienterna när de verkligen behöver det, säger Olof Grip, överläkare inom gastroenterologi på Skånes universitetssjukhus. 

Patienter som intervjuats inom projektet har också varit positiva och lyft fram både minskad restid och möjligheten att få kontakt med mottagningen när behovet väl finns. 

Lägre vårdkostnader 

En analys av 644 patienter visar också lägre vårdkostnader, bland annat genom färre läkarbesök och sjukhusinläggningar. Men ytterligare analyser behövs innan man kan dra slutsatser om kostnadseffektiviteten. 

– Det är inte så att vi jobbar mindre, utan vi jobbar på ett annat sätt. Med samma personalstyrka kan vi ta hand om fler patienter och se till att de får hjälp innan de behöver hamna på sjukhuset, säger Johanna Holmgren. 

Patientmedverkan viktig 

En viktig del av projektet har varit en patientpanel, som bidragit med synpunkter på den digitala kontakten med vården.  

– Vi har haft väldigt stor nytta av patientpanelen. De har hjälpt oss att förstå hur olika saker kan tolkas och vi har ändrat formuleringar utifrån deras synpunkter. De har också efterfrågat mer bilder och mindre text. Det är erfarenheter vi verkligen tar med oss, säger Ida Maria Kapusta, forskningssjuksköterska på Skånes universitetssjukhus. 

Andra kroniska sjukdomar 

Erfarenheterna från SmartClinic har resulterat i en generell modell för behovsstyrd digital uppföljning som kan användas även vid andra kroniska sjukdomar. Projektet är avslutat, men arbetssättet ska fortsätta användas på mag- och tarmmottagningen på Skånes universitetssjukhus. 
  

Senaste uppdatering: 2026-09-08