Årets unga forskare i Skåne söker nya sätt att behandla leukemi
Akut myeloisk leukemi, AML, är en allvarlig form av blodcancer. Behandlingen bygger fortfarande till stor del på höga doser av cellgifter och för vissa patienter även stamcellstransplantation. Men prognosen är dålig för många patienter och behovet av nya behandlingar stort.
Vid en annan form av blodcancer, akut lymfatisk leukemi (ALL), har immunterapi visat goda resultat. Behandlingen innebär att kroppens eget immunförsvar aktiveras så att det angriper leukemicellerna. Vid AML har det visat sig vara betydligt svårare att utveckla motsvarande behandlingar. De protein som finns på leukemicellernas yta finns ofta också på friska blodceller, vilket gör det svårt att angripa cancern utan att skada de friska cellerna.
Det är en av utmaningarna som Niklas Landberg, läkare inom hematologi på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, vill lösa.
– Behovet av nya behandlingar är väldigt stort. Vi behöver hitta sätt att angripa leukemicellerna mer specifikt och samtidigt skona de friska cellerna. Det är det som driver mig i forskningen, att utgå från ett tydligt kliniskt behov och försöka hitta lösningar som kan komma framtidens patienter till nytta, säger Niklas Landberg.
Söker leukemins svaga punkter
Tillsammans med andra forskare har Niklas Landberg identifierat hur proteinet SLAMF6 hjälper leukemiceller att undgå immunförsvaret. Fyndet har öppnat för ett nytt behandlingskoncept: att blockera proteinet så att immunförsvaret lättare kan känna igen och döda cancercellerna.
Resultaten publicerades 2025 i den vetenskapliga tidskriften Nature Cancer. Forskningen befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium, men visar på en möjlig ny väg för att utveckla behandlingar mot AML.
Varför uppstår leukemi?
Samtidigt undersöker forskargruppen varför akut myeloisk leukemi uppstår från början. En del av arbetet handlar om så kallad klonal hematopoes, som innebär att blodbildande stamceller med vissa genetiska förändringar börjar stå för en större andel av blodbildningen. Förändringarna blir vanligare med åldern och förekommer även hos personer som inte har någon blodsjukdom. De allra flesta som har sådana förändringar utvecklar inte leukemi, men hos vissa är risken tydligt förhöjd.
Genom att studera både patienter med leukemi och friska äldre personer utan känd leukemi vill forskarna förstå varför vissa utvecklar sjukdom medan andra förblir friska. Inom projektet undersöker forskarna även celler från personer som överlevt leukemi.
– Vi vet fortfarande inte tillräckligt om varför vissa människor utvecklar leukemi och andra inte, trots att de kan ha liknande förändringar i blodets celler. Om vi förstår vad som skiljer dem åt kan vi på sikt få nya möjligheter att både förebygga och behandla sjukdomen.
Olika perspektiv
Niklas Landberg leder en forskargrupp vid Biomedicinskt centrum, BMC, i Lund. Där arbetar bland andra biomedicinare, ingenjörer och läkare. Kombinationen av olika kompetenser är viktig i ett forskningsområde där frågor från sjukvården behöver möta avancerade experiment i laboratoriet.
Efter en period vid Stanford University i USA har han tagit med sig nya kunskaper och perspektiv tillbaka till forskningen i Lund.
– Det är väldigt roligt att arbeta i ett team där människor har så olika bakgrund och ser på problemen från olika håll. En kliniker tänker kanske på en fråga utifrån vad som händer med patienten, medan en biomedicinare kan angripa samma fråga på ett helt annat sätt i laboratoriet. Det är när vi kombinerar perspektiven som vi kan komma vidare.
Fakta: Motivering till priset
”Niklas Landberg har i sitt arbete kring förståelsen av akuta myeloiska leukemiers sjukdomsmekanismer identifierat nya målmolekyler och därigenom identifierat nya möjligheter för terapier till gagn för framtidens patienter med AML.”