Parkinsonläkemedel visar lovande effekt mot svårbehandlad depression

Daniel Lindqvist, Marie Asp och Filip Ventorp tillsammans med forskargruppen bakom den aktuella studien. Foto: Tove Smeds/Lunds universitet

För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. En studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med svårbehandlad depression.

Artikeln publicerades ursprungligen av Lunds universitet.

Studien är publicerad i Nature Medicine.

Forskare vid Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne har identifierat en möjlig ny behandling för det tillstånd inom depression som innebär minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation – så kallad anhedoni. Personer som drabbas kan tappa intresse för sådant som tidigare upplevts meningsfullt eller belönande.

Läkemedel används för ny sjukdom

Studien är ett exempel på så kallad drug repurposing, där ett redan godkänt läkemedel används för ett nytt sjukdomsområde. Forskarna undersökte i detta fall pramipexol, som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom, som tilläggsbehandling vid depression med uttalad anhedoni.

– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, överläkare i psykiatri och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Tydligare förbättring

Alla som ingick i studien hade uttalad anhedoni. Patienterna fick antingen pramipexol eller placebo som tillägg till sin ordinarie behandling under nio veckor.

– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.

Forskarna använde avancerade hjärnavbildningsmetoder (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer bakom effekten och aktivitetsmätare för att undersöka om behandlingen påverkade patienternas vardagliga rörelse och aktivitetsnivå.

– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne.

De flesta patienter upplevde inga större problem av behandlingen och få patienter hoppade av under studiens gång. Exempel på vanliga biverkningar var sömnproblem, illamående och yrsel men oftast kunde man hantera dessa med justering av dosen. Även de som valde att gå in i uppföljningsdelen av studien under ytterligare 6 månader svarade generellt sett bra på behandlingen.

– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, överläkare inom psykiatri och forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

”Ett sant lagarbete”

– Man brukar säga att forskning är ett lagarbete, och i det här fallet stämmer det verkligen. Detta var en avancerad mekanistisk randomiserad klinisk studie som byggde på starka samarbeten över professions-, institutions- och fakultetsgränser. Utan den infrastruktur som en välfungerande forskningsmottagning kräver, och utan de långvariga samarbeten som involverat många skickliga medarbetare och forskare, hade studien aldrig varit möjlig att genomföra, säger Daniel Lindqvist.

Fakta om studien

 Publikationen:
Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial | Nature Medicine
Studien är en akademiskt driven klinisk prövning som genomförts utan medverkan från läkemedelsindustrin.
Den utgör en del av Region Skånes och Medicinska fakulteten vid Lunds universitets satsning på klinisk behandlingsforskning. Forskargruppen leds av Daniel Lindqvist vid Enheten för Biologisk Psykiatri och Precisionspsykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, samt förvaltning Psykiatri, Habilitering och Hjälpmedel, Region Skåne.
Projektet har genomförts i nära samarbete med bland annat Tomas Deierborgs forskargrupp vid Institutionen för Experimentell Vetenskap, Åsa Tornbergs forskargrupp vid Institutionen för Hälsovetenskaper, Åsa Hammars grupp vid Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lund, Diego Pizzagallis grupp vid UC Irvine, samt Johannes Björkstrands forskargrupp vid Psykologiska institutionen vid Lunds universitet.