Handledsfraktur – behandling och rehabilitering

Du är oftast gipsad i cirka två till fyra veckor. Behöver du så kallad yttre fixation genom operation avlägsnas fixeringen efter fyra till sex veckor. Du kan uppleva vissa besvär från handledsfrakturen under tre till tolv månader.

Det är mycket vanligt med handledsfrakturer. Kvinnor drabbas oftare än män och vanligast är att äldre personer med benskörhet drabbas.

När du kommer till sjukhuset med en misstänkt handledsfraktur görs en röntgenundersökning för att konstatera frakturen och dess svårighetsgrad.

Det finns olika behandlingsmetoder för handledsfrakturer. Vilken metod som används beror på frakturens utseende.

Gipsskena

Den vanligaste behandlingen är att du får en skena av gips i cirka fyra veckor. Har du en fraktur som har en förskjutning behöver den först läggas tillrätta.

Gipset ska fixera din handled medan knogar, fingrar och tumme ska vara fria så att du kan böja och sträcka på dem. Du ska även kunna böja och sträcka på armbågen.

Fixering med skruv eller platta

Vid kraftig förskjutning eller splittring av benet kan du behöva operera handleden. Ibland måste benbitarna läggas på plats och fästas med metallplatta och skruvar. Du kommer då ha gips i cirka två veckor.

Yttre fixering

Beroende på frakturens utseende kan en operation med yttre fixering krävas. Efter cirka fyra till sex veckor avlägsnas den yttre fixationen. Regelbundna såromläggningar görs.

Första tiden efter du skadat dig är det vanligt med obehag över handledens utsida (lillfingersidan) vid ansträngning. De vanligaste kvarstående besvären är något försämrad rörlighet och kraft i handen samt viss smärta. Besvären brukar förbättras inom tre till tolv månader. Handleden kan få ett förändrat utseende men det behöver inte innebära något större kvarstående hinder.

Dina levnadsvanor påverkar hur din fraktur läker.

Rökning ger försämrad sår-och frakturläkning. Dessutom påskyndar rökning nedbrytning av skelettet och ger därför ökad framtida frakturrisk.

Även hög alkoholkonsumtion ger försämrad sår- och frakturläkning. Hög alkoholkonsumtion ökar dessutom risken för fallolyckor och frakturer.

Är du fysiskt aktiv får du bättre förutsättningar för läkning och minskar komplikationsriskerna. Även näringsriktig kost och goda matvanor påverkar sårläkningen positivt.

För att få mer information och råd gällande dina levnadsvanor kontakta din vårdcentral eller hälsoenheten.

Medan du är gipsad

Kontakta din ortopedimottagning under behandlingstiden om:

• Gipset/bandaget skaver eller trycker.
• Fingrarna är kraftigt svullna och blanka.
• Tummen blir fumlig och inte går att sträcka.
• Gipset hindrar rörelse av knogar, fingrar och tumme.
• Känsel inom något område av handen försvinner.
• Du upplever svår smärta och köldkänsla.
• Om du har yttre fixeringsram med tecken på en infektion runt pinnarna. Tecken på infektion kan vara ökad smärta, rodnad, ökad ömhet, ökad svullnad, varbildning och/eller feber.

Efter en handledsfraktur är risken stor att handen och fingrarna svullnar. Detta gäller i ännu högre grad efter en operation. Om svullnaden kvarstår resulterar detta i stelhet och smärta. För att få bort svullnaden måste hand och arm tränas med så kallade pumpövningar. På så sätt ökar cirkulationen och svullnadsvätskan transporteras bort. När hand/arm är stilla tenderar svullnaden öka, därför är det viktigt att du rör på handen/ armen.

Efter gipset tagits av

• Karpaltunnelsyndrom – Det innebär ett tryck på den nerv som passerar i handleden och svarar för känsel i tumme, pek-, lång- och halva ringfingret. Oftast upplever den drabbade att handen domnar om natten. En handledsortos/skena kan hjälpa, speciellt nattetid. Vid de flesta fallen avklingar besvären med tiden, men i vissa fall behövs operation.
• Infektion – Detta kan du drabbas av om du blivit opererad med en metallplatta eller fått en yttre fixation. Tecken på infektion kan vara ökad smärta, rodnad, ökad ömhet, ökad svullnad, varbildning och/eller feber. Oftast behövs extra omläggningar eller antibiotika för detta.
• Finger-hand-skuldersyndrom – Komplikationen yttrar sig som en kvarstående svullnad, stelhet och smärta samt ett speciellt utseende av fingrarna som blir blanka och svettiga. Vanligaste orsaken är att man varit rädd om handen och inte tränat eller använt den enligt instruktioner. Detta tillstånd är relativt sällsynt, men allvarligt.
• Bristning av långa sträcksenan till tummen – Bristningen medför att tummen inte kan sträckas på vanligt sätt. Tillståndet åtgärdas med operation. Detta är relativt sällsynt.

Är du orolig gällande risken för benskörhet fråga personalen vid kontakttillfället. 

Hur väl din fraktur läker är beroende av skadans omfattning och din egen träningsinsats.

Din egen aktivitet och träning är viktig under behandlingen. En enkel åtgärd som ”armar uppåt sträck” har bevisats motverka stelhet och smärta, som är det största problemet efter handledsbrott.

Förutom pumpövningarna kom ihåg att:

• Använda handen i vardagliga lättare sysslor. Låt inte den andra handen ta över alla aktiviteter.
• Hålla handen högt, det vill säga ovan hjärthöjd, så ofta det är möjligt och så länge handen är svullen.
• Skydda gipsbandaget från vatten och fuktig luft.
• Låt armen och handen vila på kuddar, nattetid.
• Använd inte armslynga eftersom detta hindrar användandet av arm och hand.

Smärta i handleden är vanligt förekommande under den första tiden. Låt dock inte smärtan hindra dig från att göra kraftfulla finger-tum och armrörelser. Ta gärna en smärtlindrande medicin för att kunna träna ordentligt.

Hemträningsprogram under tiden du är gipsad/fixerad

Träna koncentrerat. Ta ut ledrörligheten i ett lugnt tempo.

Pumpövningen upprepas tio gånger varje timme.

Övning 1

• Sträck båda armarna uppåt och sträck fingrarna ordentligt. Knyt händerna och ta ner armarna. Det har bäst effekt att träna med båda armarna samtidigt. Knyt fingrarna så kraftfullt att knogarna vitnar – därefter sträcks fingrarna ut igen. Följande övningar ska göras tio gånger i följd och minst fem gånger per dag.

Övning 2

• Börja med att sträcka fingrarna några sekunder. Böj först de yttersta fingerlederna och böj sedan ned fingrarna mot handflatan som bilderna visar. Håll kvar fingrarna i några sekunder

Övning 3

• Spreta med fingrarna och för ihop.

Övning 4

• Böj sedan tummen mot basen på lillfingret och för därefter tummen så långt ut som möjligt.
  

Övning 5

• Bilda ringar genom att: För ihop tumme – pekfingertopp
  För ihop tumme – långfingertopp
  För ihop tumme – ringfingertopp
  För ihop tumme – lillfingertopp
  Sträck fingrarna mellan varje gång.
  

Övning 6

• Håll händerna bakom nacken. För armbågarna utåt bakåt. 

Övning 7

• För handen bakom ryggen mot motsatta skulderbladet.

Detta träningsprogram gäller tills du får andra instruktioner. Använd arm/ hand så naturligt som möjligt i alla dagliga sysslor till exempel när du äter, klär dig och vid lättare hushållsgöromål. Det kan strama och göra ont när du tränar, men det är inte farligt.

Har du en handledsfraktur med risk för glidning kontrolleras den med röntgen efter cirka en vecka i samband med besök på ortopedimottagningen. Det kan då visa sig att frakturen ändrat läge och detta kan leda till att du behöver opereras.

Efter cirka fyra veckor tar vi bort ditt gips. Det kan ske på ortopedimottagningen, du får då en kallelse till detta. I vissa fall sker avgipsningen på vårdcentralen (om du fått en remiss dit).

Om du blivit opererad med platta och skruv har du ett återbesök efter cirka två veckor på ortopedimottagningen för borttagning av gips och stygn. Ytterligare ett återbesök till läkare får du vid behov.

Om du har en yttre fixation avlägsnas denna efter cirka sex veckor på ortopedimottagningen.

Behöver du råd om rörelseträning vid smärta, stelhet eller svullnad har du möjlighet att träffa antingen arbetsterapeut eller fysioterapeut.