Hälseneruptur – behandling och träning

Vid en hälseneruptur går hälsenan helt eller delvis av vilket gör att du inte kan gå eller har svårigheter att gå på foten. Oftast kan skadan läkas med hjälp av en så kallad ortos, men ibland behövs operation.

Vid partiell hälseneruptur, att hälsenan brister delvis, och vid de flesta totala rupturer kan skadan läka utan operation. Det krävs då att fotleden hålls stilla i en ortos, ett avtagbart stödförband, så att senändarna läker ihop.

I vissa fall, till exempel när senan tidigare brustit kan det dock vara bäst att operera. Oavsett behandlingsmetod krävs en tids avlastning av senan i ortos och sedan cirka ett års rehabilitering.

Ej opererad

Fotleden fixeras i 8 veckor, dygnet runt, med hjälp av en avtagbar ortos med hälkilar som extra inlägg.

Ortosen provas ut på akutmottagningen alternativt på Aktiv Ortopedteknik. Gipstekniker eller ortopedingenjör justerar ortosen och ger instruktioner gällande dess användning.

Första vardagen efter att du fått ortosen ombeds du kontakta fysioterapeut på ortopedimottagningen för att boka in ett första besök.

Två veckor efter att din behandling påbörjats kallas du till ett besök till fysioterapeut på ortopedimottagningen.

Opererad

Efter operation gipsas fot och underben i cirka två veckor. Därefter kallas du till ett läkarbesök vid ortopedimottagningen för avgipsning och borttagning av stygn. Du träffar även en fysioterapeut som ger dig instruktioner och råd. Vid behov skriver läkaren sjukintyg och recept på smärtstillande läkemedel.

Fotleden fixeras i ytterligare sex veckor med hjälp av en avtagbar ortos med hälkilar som extra inlägg.

Klackförhöjning

Med ortos får du belasta foten efter vad smärtan tillåter. Använd kryckkäppar för korrekt gångmönster och god balans.

Klackförhöjning på den friska fotens sko behövs för att göra gången jämnare. Lämna därför snarast in ett par stabila skor, till exempel gymnastikskor, till Aktiv Ortopedteknik för klackförhöjning.

Efter avslutad ortosbehandling ska du gå med klackförhöjning på både höger och vänster sko i cirka fyra till sex veckor. Du kan inte räkna med att skorna kan återställas till ursprungligt skick.

Instruktioner för ortos

Följ noggrant de instruktioner som gäller ortosen. Strumpan som medföljer sätts på foten, ortosens remmar ska spännas och luftkuddarna pumpas upp för att ortosen ska sitta stabilt och inte glappa.

• Använd ortosen dygnet runt. Ta av den dagligen för att tvätta och lufta foten.

• Utan ortos får foten inte belastas eller böjas uppåt.

• Lägg gärna upp benet när du sitter för att motverka svullnad.

Tips! Innan du lägger dig, trä ett örngott över ortosen för att skydda lakanen.

Hemträningsprogram

Träna tårörelser flera gånger dagligen för att stimulera blodcirkulationen i foten. Detta minskar svullnaden och risken för blodpropp.

När du har ortosen av för luftning ska du träna nedåtböjning av foten med passiv tillbakagång 10 gånger enligt fysioterapeutens anvisningar (övning 1 nedan). Upprepa gärna 3 gånger dagligen.

Så här tränar du:

  1. Böj foten nedåt. Återgå till neutralposition med passiv tillbakagång.   Upprepa 10 gånger.
    Bild på fötter som gör övning 1
  2. Ligg med benet rakt. Lyft 20 cm från underlaget. Knät ska vara rakt. Lyft och sänk benet långsamt. Upprepa 10 gånger.
    Bild på ben som gör övning 2
  3. Ligg med benet rakt. Böj i höft och knä. Sträck ut benet igen. Upprepa 10 gånger.
    Bild på ben som gör övning 3
  4. Ligg på sidan. Vinkla hälen uppåt. Lyft benet. Upprepa 10 gånger.
    Bild på ben som gör övning 4
  5. Sitt på en stol. Spänn lårmuskeln och sträck knät. Upprepa 10 gånger.Bild på ben som gör övning 5
  6. Stå upp och stå med stöd om det behövs. För benet rakt ut åt sidan, fötterna ska peka rakt fram. Håll kroppen rak. Upprepa 10 gånger.
    Bild på ben som gör övning 6

Avveckling av ortosen

Cirka åtta veckor efter att din behandling påbörjats sker ett återbesök hos läkare och fysioterapeut på ortopedimottagningen. Då brukar ortosbehandlingen kunna avslutas. Observera att du ska ha med dig båda de klackförhöjda skorna till detta besök!

Full belastning sker nu med klackförhöjda skor för att förhindra en alltför stor uttänjning av hälsenan. Använd kryckkäppar till en början eftersom foten kan kännas ostadig innan underbensmusklerna tränats upp.

De klackförhöjda skorna används under fyra till sex veckor efter att ortosbehandlingen avslutats, beroende på fotrörlighet, balans och muskelkraft. I samband med läkarbesöket får du träningsinstruktioner av fysioterapeut för att påbörja rörelse- och muskelträning för fotled och underben. 

Studier visar att det finns en liten risk att hälsenan kan gå av igen. För icke opererade är risken cirka 10 % och för opererade lite lägre. En operation ökar dock risken för andra komplikationer så som exempelvis en infektion.

Risken att hälsenan går av igen för både icke opererade och för opererade är i stort sett obefintlig under den första tiden då ortosen används under förutsättning att den används på rätt sätt och att övriga ordinationer följs. Därefter gäller risken främst de första 6 månaderna då rörligheten och kraften i fotleden fortfarande är begränsad.

Levnadsvanor

Dina levnadsvanor påverkar läkningen.

• Rökning ger försämrad sårläkning.

• Hög alkoholkonsumtion ger försämrad sårläkning och ökar risken för fallolyckor och frakturer.

• Att vara fysiskt aktiv ger bättre förutsättningar för läkning och minskar komplikationsriskerna.

• Näringsriktig kost och goda matvanor påverkar sårläkningen positivt.

• För att få mer information och råd gällande dina levnadsvanor kontakta din vårdcentral eller hälsoenheten.

Efter ortosbehandlingen är det viktigt med regelbunden fysioterapeutkontakt för den fortsatta rehabiliteringen.

Övergång till vanliga skor utan klackförhöjning bör ske i samråd med fysioterapeut.

Motionsaktiviteter som innefattar löpning och hopp bör påbörjas tidigast 5 månader efter skadan, även detta bör ske i samråd med fysioterapeut.

Cirka 4 månader efter skadetillfället sker en kontroll på fysioterapimottagningen.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.