Vändningsförsök inför förlossning

Besöket tar vanligtvis upp till två timmar. Vändningen tar bara några minuter.

Du bör inte äta direkt innan vändningsförsöket. 
Många tar med sig en närstående till vändningsförsöket.

Läkaren använder ultraljud och känner med händerna utanpå magen för att undersöka hur barnet ligger. Sedan får du en venkateter, en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl i handen eller i armen med hjälp av en nål. Du kan också få ett läkemedel (Bricanyl) som gör att livmodern slappnar av. Läkemedlet kan göra att du känner dig darrig och får hjärtklappning. Läkemedlet är ofarligt både för dig och barnet och biverkningarna går snabbt över. Du ligger på rygg i en säng. Läkaren lägger sina händer på din mage, lyfter upp barnets bakdel och för huvudet neråt så att barnet gör en kullerbytta och vänder sig. Du känner ett bestämt tryck från läkarens händer, och det kan kännas obehagligt eller göra ont under en kort stund. Om du vill ha smärtlindring finns möjlighet att ge detta.

Om vändningsförsöket inte lyckas gör man ofta en kort paus och försöker en gång till.

Risker

En ovanlig komplikation är avlossning av moderkakan. Det inträffar ungefär vid ett av 500 vändningsförsök. I dessa fall behöver man göra ett akut kejsarsnitt. Sammantaget är risken för komplikationer mindre om man vänder barnet än vid kvarstående sätesbjudning.

Gör läkaren ett ultraljud för att kontrollera om barnets huvud ligger kvar neråt.  Barnets hjärtfrekvens registreras under 30-40 minuter med CTG.
Det är ovanligt med besvär efteråt, men ibland kan det ömma lite i magmusklerna. Om vändningsförsöket lyckas fortsätter graviditeten som vanligt med regelbundna besök på barnmorskemottagningen. Ibland går det inte att vända barnet. Då får du ibland komma tillbaka för ett nytt försök. Då får du diskutera planering av förlossningssätt med läkaren. Man kan också komma tillbaka för ett nytt försök.