Provrörsbefruktning (IVF) med donerade spermier

IVF-behandling med donerad sperma kan bli aktuellt om mannen i ett heterosexuellt par inte har fungerande spermier eller om ett samkönat par av medicinska skäl behöver göra IVF.

Det finns två varianter av behandling, kort protokoll och långt protokoll. Läkaren beslutar vad som passar bäst ur medicinsk aspekt. Med kort protokoll tar behandlingen cirka en månad och med långt protokoll cirka två månader.

Behandlingen är en parbehandling som två personer går igenom tillsammans. Därför vill vi att partnern deltar så mycket som möjligt. Vid ägguttag och återföring är det ett krav att partnern är med.

För att öka chanserna till graviditet är det obligatoriskt att ni ser filmen "IVF-skolan" före det första läkarbesöket. Filmen hjälper till att förbereda er inför er kommande behandling.

Lagändring från och med 2019

Från 1 januari 2019 sker en lagändring som innebär att patienter kan söka för IVF med donerade spermier på privata vårdinrättningar. Därmed kan vår Reproduktionsmottagning på Sus inte erbjuda privata behandlingar. Undantag gäller om ni planerar syskonbehandling med en tidigare använd donator som finns tillgänglig.

IVF-skolan – Er guide inför behandlingen

Efter att ni har sett filmen följer ett läkar- och sjuksköterskebesök som består av:

  • Samtal med en läkare som ger svar på era spermaprov, blodprov inklusive smittprov samt ordinerar behandlingen.
  • Vaginal ultraljudsundersökning och gynekologisk undersökning. Det går bra att göra undersökningarna även under menstruation.
  • Eventuellt spermaprov
  • Samtal med sjuksköterska som lär ut bästa sätt att ta sprutorna på och planerar behandlingen.

Under besöket har ni också möjlighet att ställa frågor.

Innan själva behandlingen startas ska blodprover tas och det ska också finnas svar på ett cellprov från livmoderhalsen, som inte är äldre än tre år. Uppgifter om vilka prover som gäller står i kallelsen som skickas hem.

En behandling går inte att planera till exakta dagar, utan beror på hur kroppen reagerar på hormonerna. Därför måste ni vara tillgängliga under behandlingsperioden och inte planera in resor eller annat just då.

Behandlingssteg

Det finns två olika typer av behandling, långt och kort protokoll. Det långa protokollet innebär att ni startar med nedreglerande medicinering som sedan kompletteras med äggblåsestimulerande hormon. Vid det korta protokollet startar ni med hormonet direkt.

På menstruationens första dag, vid klar röd blödning, hör ni av er till oss via våra e-tjänster och meddelar att ni vill starta en behandling.

Det är viktigt att känna till att vi bara kan utföra ett visst antal behandlingar per vecka vilket innebär att ni kan behöva vänta till nästa menstruation.

När ni fått klartecken från oss bokar vi in tider för de olika behandlingsmomenten. Starta inte med några hormoner innan vi har kontaktat er.

Vid ett långt protokoll är det första steget i en IVF-behandling nedreglering.

Den består av injektioner eller nässpray som kvinnan ska börja ta 21 dagar efter menstruationens första dag eller enligt anvisning.

Ni får elektroniska recept på medicin, sprutor/kanyler, videoinstruktion i stickteknik samt be­hand­lingsschema.

Ni blir informerade om och får lära er att själva ta injektioner. Om ni får nässpray innehåller den 30 eller 60 doser. För att hålla reda på hur många doser som är kvar, kryssa på schemat i förpackningen.

Nedregleringen innehåller ett hor­mon (GnRH) som blocke­rar di­na egna hormoner. Det gör det lättare att styra behandlingen och enklare att bestämma exakt tidpunkt för ägg­uttag­ningen. Hormonets effekt upphör så fort man slutar att ta det.

Hur länge man ska an­vända nedregleringshormonet innan man påbörjar hor­monstimuleringen är olika i varje en­skilt fall. Däremot är det viktigt att fort­sätta med nedregleringen parallellt med hor­monstimuleringen.

Nedregleringen kan ge biverkningar som övergående värmevallningar, huvudvärk, humörsvängningar, trötthet och torra slemhinnor.

Ni får information från sjuksköterskorna om när hormonstimuleringen ska startas. Hormonstimuleringen ska få äggstockarna att bilda ägg.

För att öka chanserna att bli gravid plockar vi ibland ut fler än ett ägg, som normalt mognar i en naturlig menstruationscykel. Hormonstimuleringen är individuellt anpassad. När behandlingen på­börjas går vi igenom hur stimuleringen ska genomföras i ert fall.

Sju-åtta dagar efter hormonstimuleringens start görs det en vaginal ultraljudsundersökning för att kontrollera effekten av behandlingen och utvärdera om man har fått önskad utveckling.

I de flesta fall görs ytterligare ett ultraljud för att kunna bestämma när ägguttagningen ska ske.

För de flesta sker ägguttagningen 12 till 16 dagar efter att man har startat med hormonstimuleringen. Exakt tidpunkt för kan inte bestämmas förrän två till tre dagar före. Det är storleken på äggblåsorna och eventuella hormonprover som visar när uttaget ska ske.

36  timmar före ägguttagningen ges en särskild hormoninjektion som gör att äggen mognar.

På ägguttagningsdagen ska både kvinnan och partnern komma till oss.  Kvinnan får smärtlindrande i tab­lettform. Inför äggplocket ger vi kvinnan ytterligare smärtlindring och lugnande som injektion. Härefter ges lokalbedövning.

De flesta upplever ägguttagningen som helt odramatisk. Partnern är med hela tiden, det är dämpat ljus och musik och vi leder er genom behandlingen.

Ägguttagningen sker med hjälp av ultraljud i slidan. En kanyl förs upp genom slidväggen direkt in i äggblåsan, varifrån äggblåsevätskan kan sugas ut. Det görs i båda äggstockarna tills alla äggblåsorna är tomma.

Ni kan själva följa med i processen via en skärm och se de ägg som man hittar.

Efter ägguttagningen, som normalt tar cirka 15 minuter, ska kvinnan vila sig i en timme innan ni kan åka hem.

Om partnern inte kan följa kvinnan från och till mottagningen måste någon annan vuxen följa med. Kvinnan får inte köra bil samma dag och ska helst inte vara ensam resten av dagen.

Innan ni lämnar mottagningen kommer ni att få information om hur många ägg det blev.

Efter ägguttagningen är det normalt att få en liten blödning och menstruationsliknande smärtor. Smärtorna försvinner oftast genom att ta värktabletter med paracetamol.

Om kvinnan mår dåligt, får starka smärtor eller kraftiga blödningar efter att ni har kommit hem måste ni kontakta mottagningen. Utanför normal kontorstid, kontakta jourläkare på din kvinnosjukvård. Kom ihåg att ta med behandlingspapprena som ni har fått av oss.

De uttagna äggen förvaras i en näringsvätska och temperaturen hålls på 37 grader. Två till fem timmar efter att äggen är utplockade, är de klara för befruktning.

Om äggen har blivit befruktade så ser vi detta dagen efter ägguttagningen, som två kärnor i själva ägget (pronuclei). Den ena kärnan kommer då från kvinnans ägg och den andra från mannens spermie.

Kärnorna, som innehåller kromosomer, har ännu inte smält samman, vilket de gör inom loppet av några timmar. Vid sammansmältningen avslutas be­fruktningen. I genomsnitt befruktas cir­ka 60-70 procent av äggen.

För att bedöma embryona använder vi en teknik som kallas time-lapse, där en kamera är installerad i varje inkubator där embryona förvaras. Kameran tar en bild av embryot med jämna mellanrum.

På så sätt slipper man ta ut embryona för att titta på dem, och stör därmed inte odlingsmiljön. Man får också en bättre överblick av utvecklingen och kan då göra en säkrare bedömning.

Dagen efter ägguttagningen ringer personal från mottagningens  laboratorium för att informera om befruktning av äggen.

Ibland händer det att äggen är befruktade men inte delar sig eller har stannat i sin utveckling. I sådana fall sker inget återförande av ägg och ni blir kontaktade av läkaren.

Återförandet av embryot sker två, tre eller fem dagar efter ägguttagningen (ägguttagningsdagen räknas som dag 0).

Den exakta tid­punkten avtalas individuellt med varje en­skilt par. Embryot som ska återföras väljs ut i laboratoriet utifrån noga fastställda kvalitetskrav.

Återförandet är oftast helt utan obehag för kvinnan. Embryot förs in i själva livmodern genom livmoderhalsen med hjälp av en tunn plastkateter.

Kvinnan bör ha en fylld urinblåsa vid behandlingen för att underlätta återförandet. Hon ska dricka cirka 500 milliliter cirka en timme före den utsatta tiden och tömma urinblåsan först efter återföringen av embryot.

Vi för in ett embryo. I vissa situationer kan två embryon återföras. Eventuella resterande embryon kan frysas ned och bevaras frysta maximalt tio år.

När embryot är insatt i livmodern kan kvinnan åka hem.

Under de närmsta fjorton dagarna fortsätter behandlingen med hormonet progesteron för att skapa en optimal miljö för embryot att utveckla sig i och för att fastna i livmoderslemhinnan.

För att avgöra om kvinnan är gravid gör ni ett graviditetstest med morgonurin efter 17 dagar. Dagen då ägget blev befruktat räknas som dag 0. Meddela resultatet av graviditetstestet  till oss på reproduktionsmottagningen via våra e-tjänster.

Vid positivt graviditetstest bokar vi in en tid för graviditetsultraljud cirka fyra veckor efter att kvinnan har gjort testet.

Totalt tre IVF-behandlingar med ägguttag kan genomföras om det är medicinskt motiverat samt återföring av samtliga befruktade och dugliga embryon. Vi använder först de embryon som är frysförvarade innan ny hormonbehandling för äggutplock planeras.

En ny behandling planeras i samråd med läkaren och görs efter att ni har återhämtat er både fysiskt och psykiskt.

Vid önskemål om att starta en ny behandling med nedfrysta embryon ringer ni oss. Finns det inga embryon i frysen kontaktar ni i stället oss via e-tjänsterna vid önskemål om ny behandling. Då lägger vi upp en ny plan, men tänk på att maximalt tre äggplock tillgodoses inom den offentliga vården.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.