Så kan läkarna hitta allvarliga sjukdomar bakom andfåddhet

Abdulla Ahmed, Göran Rådegran och Salaheldin Ahmed arbetar för att sjukvården ska utreda andfåddhet mer noggrant.

Andfåddhet kan vara ett symtom på en allvarlig sjukdom, men riskerar att avfärdas som orsakad av till exempel övervikt, astma eller dålig kondition. Det menar Göran Rådegran, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och doktoranderna Salaheldin Ahmed och Abdulla Ahmed. De har nu tagit fram ett strukturerat sätt för sjukvården att utreda patienter med andfåddhet.

Syrebrist efter att ha gått upp för en trappa. Andfåddhet efter en kort promenad. En trötthet som inte går att sova bort. Så kan vardagen se ut för personer med de allvarliga hjärt- och lungsjukdomarna PAH (pulmonell arteriell hypertension) och CTEPH (kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension), innan de fått diagnos och behandling.

Men eftersom andfåddhet, trötthet och yrsel är vanliga symtom vid många olika tillstånd och sjukdomar, tar det ofta lång tid innan patienterna får rätt diagnos. Och ju längre diagnosen dröjer – desto sämre prognos för livskvalitet och överlevnad.

– Det beror dels på att patienterna ofta väntar med att söka vård till dess att andfåddheten blivit svår att leva med. Det beror också på att det finns en okunskap inom vården, som inte utreder andfåddheten fullt ut, utan kopplar samman den med dålig kondition och mer vanliga samt mindre allvarliga tillstånd, säger Göran Rådegran, överläkare inom hjärt- och lungmedicin på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Steg-för-steg-guide

Tillsammans med doktoranderna Salaheldin Ahmed och Abdulla Ahmed har han därför tagit fram ett strukturerat sätt att utreda patienter som söker vård för andfåddhet, oavsett var de befinner sig i vårdkedjan. Tanken är att göra det enklare för vården att hitta de patienter som har PAH och CTEPH, samtidigt som andra diagnoser inte missas. Strukturen är en steg-för-steg-guide utifrån vilka frågor, prover och undersökningar sjukvården behöver göra.

– En läkare på en vårdcentral har inte så mycket tid till varje patient. Men det är viktigt att man inte nöjer sig vid oklar andfåddhet att tänka på att patienten har exempelvis astma eller KOL, utan verkligen utreder hela vägen och remitterar patienten till specialistvård om man inte funnit en klar diagnos, säger Salaheldin Ahmed, som varit huvudansvarig för att ta fram utredningsguiden.

Han menar att det finns mycket som talar för att en strukturerad utredning skulle hitta fler patienter – snabbare.

– Liknande utredningsguider för exempelvis bröstsmärta och sepsis har haft goda resultat. Tanken är också att strukturen ska bidra till en mer jämlik vård eftersom alla utreds på samma sätt.

Anpassade efter svenska förhållanden

Det finns redan internationella riktlinjer för hur andfåddhet ska utredas för att finna patienter med PAH och CTEPH. Men de tar avstamp i att patienten har en hjärt-lungsjukdom. Salaheldin Ahmed menar att den nya utredningsguiden har ett bredare anslag och inkluderar patienter som inte har en konstaterad sjukdom från början.

– Vår guide är mer anpassad efter svenska förhållanden och kan användas över hela landet. Vi hoppas att fler sjukhus inspireras av det här arbetssättet.

Specialistvården på Skånes universitetssjukhus har jobbat på det här strukturerade sättet de senaste fem åren. Göran Rådegran menar att det sparat mellan 350 och 500 vårddygn per år.

– Tidigare var patienten inlagd på sjukhuset i en vecka för undersökningar. Nu ser vi till att patienten kan göra alla provtagningar innan hen kallas till mottagningen, och väl där får patienten sin diagnos samma dag. Det sparar resurser, men också lidande för patienten.

Snabbare vård

Abdulla Ahmed betonar att hela syftet med att utreda strukturerat är att fler patienter ska få vård snabbare.

– För patienten är det väldigt jobbigt att leva med andfåddheten, men också med ovissheten innan man fått sin diagnos. Kan vi sätta in rätt behandling så tidigt som möjligt kan vi lindra och bromsa sjukdomens utveckling.

Utredningsguiden presenterades nyligen vid ett symposium på the European Society of Cardiology-kongressen. Den har också publicerats i Läkartidningen. Andfåddhet potentiellt allvarligt – kräver strukturerad utredning (lakartidningen.se)

Fakta: PAH och CTEPH

Pulmonell hypertension betyder högt blodtryck i lungornas pulsådror. Många olika sjukdomar kan ge upphov till en tryckökning i lungpulsådern. Två sådana är pulmonell arteriell hypertension (PAH) och kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH).
I Sverige har cirka 800 personer PAH eller CTEPH.
Gemensamt för sjukdomarna är att blodet fått svårare att passera genom lungkärlen, vilket med tiden påverkar hjärtats och lungornas funktion.
De vanligaste symtomen är andfåddhet och sjunkande kondition.
Det finns ingen medicinsk behandling som helt botar PAH, men med tidig diagnos och behandling, främst med läkemedel, går det att bromsa sjukdomsförloppet.
Vid CTEPH kan en operation bota sjukdomen.
Patienter i Södra sjukvårdsregionen med PAH och CTEPH behandlas inom specialistvården vid PAH mottagningen på Skånes universitetssjukhus.