Nytt verktyg i vården ska fånga upp fler barn och unga som far illa

Den 1 april började akutmottagningarna för barn och ungdom på Skånes universitetssjukhus använda det nya verktyget som ett led i att stärka arbetet med barnskyddsfrågor.

– Vi kommer systematiskt att screena samtliga barn som söker vård på Akutmottagning barn och ungdom i Lund och Malmö för att se om de far illa, säger Josefine Cattell, specialistläkare inom barnmedicin på Skånes universitetssjukhus.

Erfarenheter av Child-check

Internationell och nationell forskning har visat att hälso- och sjukvården i många fall missar att identifiera och orosanmäla vid misstanke om att barn far illa.

– Detta gäller särskilt inom akutsjukvård där fokus ligger på somatiska problem, där mötena med patienterna är korta och arbetsbelastningen ofta är hög, säger Louise Laurell överläkare inom barnmedicin och ansvarig för forskningsstudien på Skånes universitetssjukhus.

2020 testades verktyget Child-check på akutmottagningen för vuxna på Skånes universitetssjukhus i Lund. Child-check innebär att alla vuxna patienter som söker till akutmottagningen tillfrågas om det finns barn i hushållet. Om svaret blir ja och den vuxne bedöms ha någon av tre riskfaktorer så ska socialtjänsten rutinmässigt informeras.

Målet var att sjukvårdspersonal skulle upptäcka fler barn som riskerar att fara illa och göra fler orosanmälningar.

– När Child-check testades som ett pilotprojekt ledde det till en kraftig ökning av antalet orosanmälningar. Under en tvåårsperiod fick socialtjänsten i Lund in 131 anmälningar via Child-check, 47 procent av barnen var inte kända av socialtjänsten sedan tidigare. Resultaten ledde till att metoden infördes på samtliga akutmottagningar i Region Skåne, säger Louise Laurell.

Screeningverktyg på akutmottagningar för barn och ungdom

Nu tar Skånes universitetssjukhus nästa steg och inför ett liknande verktyg på sjukhusets akutmottagningar för barn och ungdom. Det nya verktyget är, liksom det verktyg som används i akutsjukvården för vuxna, hämtat från Nederländerna men har anpassats till svensk lagstiftning och förutsättningarna i den svenska sjukvården.

I korthet innebär verktyget att den sjuksköterska som först träffar barnet kommer att använda ett beslutsstöd för att bedöma om det finns riskkriterier som tyder på att barnet far illa. Om så är fallet kontaktas medicinskt ansvarig läkare och man följer de rutiner och riktlinjer som redan finns för handläggning vid misstanke om barnmisshandel. Detta kan till slut leda fram till en orosanmälan.

– Vi, undersköterskor, barnsköterskor, sjuksköterskor och läkare, ska bli bättre på att tillsammans göra de här bedömningarna, säger Josefine Cattell.

Systematiskt arbetssätt

Barnskyddsfrågor står sedan tidigare högt upp på agendan i arbetet på akutmottagningarna för barn och unga på Skånes universitetssjukhus.

– Men vi har inte jobbat med orosanmälningar på ett så här strukturerat och systematiskt sätt, säger Katinka Holgersson, enhetschef på Akutmottagning barn och ungdom i Malmö.

I förberedelserna inför införandet har alla medarbetare i verksamheterna i Lund och Malmö fått information om det nya verktyget och de administrativa rutinerna har anpassats.

– Verktyget måste vara enkelt att använda för att de ska fungera på en akutmottagning, säger Katinka Holgersson.

Del av internationell studie

Införandet görs inom ramarna för en internationell studie. Skånes universitetssjukhus är ett av tre sjukhus i Europa som ingår i studien CAN-Ready där själva införandet av verktyget kommer att studeras. Inom ramen för studien lanseras även en digital, interaktiv utbildning som alla medarbetare ska genomföra och personalens synpunkter utvärderas med enkäter före och efter införandet.

– Min förhoppning är att vi kan göra nätet mer finmaskigt och inte missar barn som far illa, säger Katinka Holgersson.

– Jag hoppas också att det här arbetssättet ska fungera väl i verksamheten, både för barnen och för medarbetarna. Inom sjukvården finns ett stigma kring att göra orosanmälningar, det upplevs ofta som obehagligt och som en drastisk åtgärd. Så om vi har ett arbetssätt där vi samverkar och gör likadant för alla patienter så tror jag att det leder till en trygghet hos vårdpersonalen, säger Josefine Cattell.

Fakta: Studien CAN-Ready

• CAN-Ready står för Child Abuse and Neglect Readiness Package.
• Studien görs på barnakutmottagningar på Hospital Sant Joan de Déu i Barcelona, Mater Dei Hospital på Malta och på Skånes universitetssjukhus.
• Studien leds från Erasmus University Medical Center i Rotterdam.
• I studien kommer forskarna att analysera hur följsamma verksamheterna är till gällande riktlinjer och lagar.
• Effekten av verktyget följs upp och via enkäter undersöks vårdpersonalens upplevelse, både av verktyget och själva införandet.