Han är årets unga kliniska forskare i Region Skåne
Aortadissektion är en relativt ovanlig men allvarlig sjukdom. Den innebär en bristning i kärlväggens innersta lager och bristningen gör att det skapas en falsk blodkanal samtidigt som aortaväggen försvagas. I södra sjukvårdsregionen drabbas uppskattningsvis mellan 100 och 150 personer varje år.
– Överlevnaden i sjukdomen aortadissektion har ökat de senaste 20 åren, men andelen patienter som får hjärnskador antingen av insjuknandet eller operationen ligger kvar på samma nivå som tidigare, runt 20 till 30 procent, säger Igor Zindovic.
Tillsammans med två doktorander forskar han om neurologiska skador i samband med sjukdomen och kirurgin.
– En av hypoteserna vi arbetar med är att en betydande del av hjärnskadorna beror på luftbubblor som transporteras till hjärnan i samband med operationen. Nu studerar vi om detta kan minska om man byter ut luften i operationssåret mot koldioxid som bättre löser sig i blodet, säger Igor Zindovic.
Viktigt med rätt behandling snabbt
Det finns studier som visar att upp till 80 procent av patienterna med en aortadissektion initialt blir feldiagnostiserade. Därför är det viktigt att kunskapen om sjukdomen finns i bakhuvudet hos vårdpersonal som träffar patienterna.
– Det är inte ovanligt med felaktig behandling av aortadissektion. Det kan ofta missbedömas som hjärtinfarkt eller stroke och då kan behandlingen som sätts in förvärra tillståndet. En fördröjning av rätt behandling är farlig. Dödligheten ökar med en till två procent för varje timme, säger Igor Zindovic.
Sjukdomen kan finnas kvar efter livräddande operation
Patienterna opereras med öppen hjärtkirurgi när aortadissektionen sprider sig mot hjärtat och hotar att drabba kranskärlen eller aortaklaffen. Om aortan brister nära hjärtat riskerar hjärtsäcken att fyllas med blod vilket kan leda till cirkulationskollaps. En operation innebär i regel att den del av aortan som ligger närmast hjärtat ersätts med en kärlprotes.
– Operationen kan rädda livet, men patienten har ofta aortadissektion kvar efter operationen, vilket kan påverka blodförsörjningen till andra organ, till exempel njurar eller mag-tarmkanalen. Därför är uppföljning viktigt och där arbetar vi tillsammans med kollegor inom kardiologi och på kärlkirurgen i Malmö för att skräddarsy den fortsatta behandlingen för patienterna, säger Igor Zindovic.
”Det finns ett stort utrymme för förbättringar”
Igor Zindovic får nu Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakultetens pris till yngre framgångsrik klinisk forskare i Region Skåne. Priset har delats ut i drygt 20 år och syftar till att lyfta fram yngre disputerade forskare som bedriver patientnära klinisk forskning.
– Det är väldigt hedrande och stimulerande såklart. Ett erkännande av vad man gjort hittills, och en morot att fortsätta. Detta är en diagnos vi vet mycket om men trots kirurgi och modern sjukvård så drabbas en hög andel av patienterna av allvarliga komplikationer eller död. Det finns ett stort utrymme för förbättringar. Man kan verkligen göra nytta här, och då blir ju drivkraften ännu starkare, säger Igor Zindovic.
Vill underlätta steget från klinisk fråga till forskningsstudie
I framtiden vill han bli en ännu bättre kirurg och fortsätta att forska. Han vill bygga upp en forskningsorganisation med lägre trösklar.
– Med det menar jag att enklare kunna ta klivet från en fråga man ställer sig i den kliniska vardagen, på avdelningsgolvet eller i operationssalen, till att forska på den. Och ha ett brett team med allt från studenter och doktorander till forskningskoordinator och forskningssjuksköterskor, där alla vill och får bidra. En sådan apparat skulle jag vilja bygga. För om man kan få avlastning med vissa administrativa och logistiska delar av forskningsverksamheten så tror jag att man kan bli en effektivare och mer produktiv forskare, säger Igor Zindovic.
Diplom och prissumma på 60 000 kronor delas ut i samband med Forskningens dag den 8 november.
Juryns motivering
Igor Zindovic får priset: ”för att han på ett förtjänstfullt och framgångsrikt sätt på kort tid byggt upp en framgångsrik forskning, inklusive fostrande av nästa generations forskare, kring aortadissektioners behandling.”