Tidig vaccination mot covid-19 testas i kampen mot typ 1-diabetes
Drygt 5 000 barn föds varje år i Sverige med en förhöjd genetisk risk att utveckla autoimmun diabetes, så kallad typ 1-diabetes. Varje år får cirka 900 barn och ungdomar sjukdomen. Vad som utlöser den autoimmuna reaktionen är fortfarande oklart. Många faktorer spelar in för om sjukdomen utvecklas och forskarna har sett att virusinfektioner kan vara en av dem.
– Vi har i tidigare studier sett att det finns en ökad risk för insjuknande i förstadier av typ 1-diabetes, det vill säga att man utvecklar flera autoantikroppar, för de barn som har infekterats med covid-19 i tidiga år. Nu går vi vidare med en interventionsstudie för att se om vaccination kan minska risken, säger Markus Lundgren, överläkare i barn- och ungdomsmedicin på Centralsjukhuset Kristianstad och forskare vid Lunds universitet.
300 barn från Skåne
Studien AVAnT1A är en del av det internationella forskningssamarbetet GPPAD och förutom Sverige medverkar forskare från Tyskland, Belgien och Storbritannien. I studien kommer sammanlagt 2 300 barn att inkluderas, av dessa kommer drygt 300 barn från Skåne.
GPPAD | Global Platform for the Prevention of Autoimmune Diabetes
Samtliga barn rekryteras genom screeningsstudien ASTR1D, där barn med förhöjd genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes och celiaki upptäcks genom ett blodprov i samband med födseln.
– Föräldrarna tillfrågas efter screeningen och tillsammans med sitt barn träffar de oss första gången när barnen är tre månader gamla. Då får de all information om studien men vi börjar också följa om barnen får infektioner och hur deras immunförsvar utvecklas. Det gör vi via saliv- och avföringsprov som föräldrarna tar hemma och skickar in till oss, säger Hannah Nenonen, forskningskoordinator inom barnmedicin på Skånes universitetssjukhus.
Första dosen vid sex månader
Detta sker på forskningsmottagningen på Clinical Research Centre, CRC, på sjukhusområdet i Malmö. Hälften av barnen kommer under studien att få tre doser vaccin mot covid-19, hälften får placebo. Den första dosen ges när barnet är sex månader. Forskarna följer sedan barnen i upp till sex år och tittar då på blodsockernivåer och utvecklingen av autoantikroppar.
– Men vi kommer också att se hur små barns immunförsvar fungerar i förhållande till andra infektioner och även titta på utvecklingen av andra sjukdomar, som till exempel celiaki, berättar Markus Lundgren.
Pågår till 2030
Studien har precis inletts och planen är att resultatet av den ska komma 2030.
– Förhoppningen är att vi genom studien ska bidra till att klargöra sambandet mellan virusinfektioner och utvecklingen av autoantikroppar och typ 1-diabetes, säger Helena Elding Larsson, verksamhetschef för barnmedicin på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet.
Fakta: Typ 1-diabetes
- Typ 1-diabetes är en relativt vanlig endokrinologisk sjukdom bland barn och unga som fortsätter att öka bland barn i Sverige.
- Sjukdomen orsakas av brist på insulin som uppstår genom en autoimmun reaktion som innebär att immunsystemet förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln.
- Insulin är ett livsviktigt hormon som har till uppgift att transportera glukos (socker) från blodet in till kroppens celler.
- Barn som drabbas av autoimmun diabetes måste under resten av livet behandlas med insulin.
- Typ 1-diabetes upptäcks ofta inte förrän personen uppvisar allvarliga och ibland livshotande symptom. Men om sjukdomen upptäcks tidigt kan allvarliga akuta komplikationer undvikas.
- Man kan identifiera den autoimmuna reaktionen utifrån utvecklingen av autoantikroppar i blodet långt innan symtomen uppstår.
- Barn som insjuknar i typ 1-diabetes bär vanligen på gener som innebär en förhöjd risk att drabbas. De flesta barn som drabbas av sjukdomen har ingen tidigare släkting med typ 1-diabetes.
Källa: Lunds universitet