Tarmultraljud effektiv metod för att undersöka patienter med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom

Tillmann Raith, Mladen Makitan och Peter Gedeon, gastroenterologer på Skånes universitetssjukhus.

Omkring 100 000 personer i Sverige lever med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. För att undersöka tarmen använder sjukvården ofta röntgen eller koloskopi – men ett enkelt ultraljud kan vara en lika effektiv metod. Nu verkar ett läkarteam på Skånes universitetssjukhus för att sprida metoden till fler svenska mottagningar. ”Fördelarna för patienterna är så många”, säger Tillmann Raith.

Vägen till diagnos kan vara lång för en person med någon form av IBD, som ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Fördröjningen kan bero på flera faktorer. En orsak är att symtomen – buksmärta, diarré, blodig avföring, trötthet – inte är unika för IBD utan kan förekomma vid flera mag- och tarmsjukdomar. En annan är att de vanligaste sätten att undersöka tarmen, med magnetkamera (MR) eller datortomografi (CT), kan innebära kötid för patienten.

– Koloskopi är, precis som MR och CT, en utmärkt metod för att ställa diagnos. Men undersökningen kan upplevas som obehaglig, vilket gör att vissa patienter drar sig för att söka vård, säger Tillmann Raith, specialistläkare inom gastroenterologi på Skånes universitetssjukhus.

Tillsammans med kollegorna Peter Gedeon, överläkare, och Mladen Makitan, specialistläkare, verkar han för spridningen av en annan metod: tarmultraljud. Metoden innebär att läkarna använder ultraljud för att hitta tecken i patientens tarmar som tyder på aktiv inflammation eller andra symtom på IBD.

– Vi kan undersöka patienterna direkt på mottagningen, med relativt enkel utrustning som inte kräver särskilt mycket resurser eller tid. Det är en riskfri metod som ofta uppskattas av patienterna eftersom den går snabbt och är smärtfri, säger Tillmann Raith.

Följer patienter med IBD

På Skånes universitetssjukhus, där mag- och tarmmottagningen i Malmö har runt 5 000 patienter med IBD, används tarmultraljud för att följa patienter som lider av sjukdomen.

– Det är en undersökning som kan upprepas hur många gånger som helst. Vi är nära till hands på mottagningen och kan bedöma patienter med kort varsel. Bildkvaliteten med ultraljud har förbättrats oerhört de senaste femton åren, vilket gör att säkerheten i att tolka fynden ökar, säger Peter Gedeon.
Samtidigt understryker han att metoden inte ersätter traditionella diagnostiska verktyg.

– Väldigt ytliga förändringar ser vi inte med ultraljud. Då behöver patienten undersökas med tunntarmsvideokapsel eller koloskopi. Förändringar i tarmarna i lilla bäckenet kan ses bättre med MR. Men tarmultraljud är ett effektivt komplement som kan göra att patienternas behandling snabbare kommer i gång, säger Peter Gedeon.

Utbildar kollegor

Skånes universitetssjukhus är del av det europeiska nätverket IBUS Group (International Bowel Ultrasound Group), som verkar för spridning av tarmultraljud som diagnosmetod. Sedan ett år tillbaka tar det skånska läkarteamet emot kollegor från hela Norden för att ge praktisk utbildning under två veckor.

– För att införa tarmultraljud krävs tid och resurser av den enskilda mottagningen. Men vi märker att intresset hela tiden ökar och vår förhoppning är att så många sjukhus som möjligt ser fördelarna med metoden. På sikt hoppas vi kunna dela utbildningsansvaret med andra sjukhus i landet, säger Tillmann Raith.

Forskning visar fördelar

Mladen Makitan, som är doktorand vid Lunds universitet, har tillsammans med sin handledare Jan Marsal genomfört en studie där tarmultraljud jämförts med magnetkamera när det gäller träffsäkerheten i att bedöma inflammationsaktiviteten hos patienter med IBD. Resultatet tyder på att tarmultraljudets träffsäkerhet i många fall är jämförbara med magnetkameran.
Studien presenteras i samband med Svenska gastrodagarna den 14 till 16 maj, en konferens för landets gastroenterologer.

– Tidigare har det vetenskapliga underlaget för metoden varit begränsat, vilket kan vara en orsak till att intresset för den inte varit så stort. Under de senaste åren har det bedrivits alltmer forskning där fördelarna för patienterna blir tydliga, säger Mladen Makitan.