Skånska forskare kan förändra vården vid hjärtstopp i hela världen
– Resultaten kommer att påverka riktlinjerna för intensivvård i hela världen, säger Niklas Nielsen som lett studien.
Han är intensivvårdsläkare vid Helsingborgs lasarett och forskare vid Lunds universitet och är ansvarig för studien som omfattar 1 900 patienter i 61 länder.
Den här artikeln publicerades ursprungligen av Lunds universitet
Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. Men den nya studien visar att denna behandling inte förbättrar överlevnaden. Studien publiceras nu i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.
Studier talade för nedkylning
I början av 2000-talet visade två studier att nedkylning av medvetslösa hjärtstoppspatienter kraftigt förbättrade deras överlevnad. Studierna ledde till att nya riktlinjer för behandling infördes runt om i världen. Men många ansåg inte att det fanns tillräckligt stöd i forskningen för dessa riktlinjer.
Viktigt att omvärdera
Resultaten av den nya studien visar nu att nedkylning inte alls minskar dödligheten hos medvetslösa patienter med misstänkt hjärtstillestånd.
– Det är viktigt att ställa höga krav på kliniska studier, dels för att avgöra vad som ska införas i vården, dels för att utmana de insatser vi idag redan använder - för att säkerställa att vi gör rätt och att vården är evidensbaserad. Resultaten vi ser tyder starkt på att man bör rekommendera normaltemperatur, inte nedkylning, säger Niklas Nielsen.
Patienterna delades in i två grupper när de kom till sjukhus. I den ena gruppen kyldes patienterna ned till 33 grader enligt rådande riktlinjer. I den andra följde man patientens kroppstemperatur.
Följde upp efter ett halvår
Sex månader efter att patienterna drabbats av hjärtstilleståndet hade cirka 50 procent i gruppen som nedkyldes avlidit. I gruppen som inte kyldes ned var motsvande siffra 48 procent. I studien har man även undersökt hur de överlevande patienternas funktion i vardagen påverkats.
– Eftersom det är en stor studie som involverar många sjukhus i olika länder så har uppföljningen sex månader efter hjärtstoppet varit en logistisk utmaning. Det är ett gediget arbete som lagts på att få in data om patienterna, säger Gisela Lilja, chefsarbetsterapeut vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
Resurser till annat
– Resultaten är viktiga men inte oväntade. Under 20 års tid har vi gjort och trott på dessa insatser som vi nu ser inte gör skillnad i överlevnad. Nu kan man lägga resurserna på annat, och prioritera andra saker i akutskedet av hjärtstopp, säger Josef Dankiewicz, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.