Hjärtpatienters liv kan räddas med enkel medicinering
Artikeln publicerades ursprungligen som en nyhet av Lunds universitet.
Årligen får cirka 21 400 personer i Sverige hjärtinfarkt. Av dem avlider en femtedel. Första året efter infarkten är risken för nya hjärtinfarkter störst, eftersom kärlen då är extra känsliga och nya blodproppar utvecklas lättare. För att stabilisera förändringarna i kärlen måste det farliga kolesterolet sänkas så snabbt som möjligt.
Idag är den etablerade behandlingen att sätta in kolesterolsänkande medicin med högpotenta statiner, direkt efter infarkten. Men runt tre fjärdedelar av alla hjärtpatienterna når inte sina behandlingsmål enbart med denna medicinering. De behöver en tilläggsbehandling för att kunna komma ner till en säker nivå på kolesterolvärdet.
– Dagens riktlinjer förespråkar stegvist tillägg av blodfettssänkande läkemedel. Men inte sällan drar upptrappningen ut på tiden, det blir ineffektivt och patienter tappas bort, säger Margrét Leósdóttir, forskare vid Lunds universitet och överläkare i kardiologi vid Skånes universitetssjukhus.
36 000 patienter
I den aktuella studien har hon tittat på patienters prognos om tilläggsbehandling med det blodfettssänkande läkemedlet ezetimib sätts in tidigt (max 12 veckor efter infarkten) sent (13 veckor till 16 månader), eller inte alls. Genom att använda svensk registerdata från 36 000 patienter som fick hjärtinfarkt mellan 2015 och 2022, har Margrét Leósdóttirs forskargrupp med hjälp av avancerade statistiska modeller, kunnat efterlikna en klinisk behandlingsstudie.
Resultatet visar att patienter som får en kombinationsbehandling med statin och ezetimib inom 12 veckor efter infarkten och lyckas sänka kolesterolet till målvärdet tidigt, har en bättre progonos och mindre risk för nya infarkter och död än de som får tilläggsbehandling sent eller inte alls. Baserat på resultaten, skulle 100-200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år menar Margrét Leósdóttir.
– Att tilläggsbehandling inte sätts in tidigare, beror dels på att tydliga rekommendationer inte finns i dagens riktlinjer och dels på en försiktighetsprincip, för att undvika biverkningar och övermedicinering. Men det finns positiva effekter med att sätta in båda medicinerna i så nära anslutning till hjärtinfarkten som möjligt. Att inte göra det är förenat med ökad risk. Läkemedlet som vi har undersökt i studien, är dessutom lätttillgängligt, billigt och ger få biverkningar.
Ändrade rekommendationer
Just nu håller de europeiska riktlinjerna för blodfettsbehandling på att uppdateras och Margrét Leosdottir hoppas att forskningsresultaten kan ge stöd för ändrade rekommendationer. Skånes universitetssjukhus i Malmö har redan infört en behandlingsalgoritm som hjälper läkarna att skriva ut adekvat blodfettsänkande behandling för patienter som haft hjärtinfarkt. Man har sett att patienterna når sina behandlingsmål tidigare och två månader efter hjärtinfarkten, har dubbelt så många patienter fått ner sitt farliga kolesterol till målvärdet, jämfört med tidigare.
– Flera andra sjukhus i landet har också anammat algoritmen och vår förhoppning är att ännu fler ser över sina rutiner, för att fler patienter ska få rätt behandling i tid och vi därmed kan förhindra onödigt lidande och rädda liv, avslutar Margrét Leósdóttir.