Forskningschefens vision: ”Alla patienter ska erbjudas att ingå i en studie”
Läkemedlen kallas ATMP (avancerade terapeutiska medicinska produkter) och är baserade på celler, vävnader och gener. Behandling med ATMP kan innebära en engångsbehandling som förväntas ge en bestående effekt. ATMP kan också vara ett alternativ för till exempel cancerpatienter, när alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda.
Skånes universitetssjukhus bedriver redan en ATMP-behandling vid viss typ av svårbotad och spridd cancer, då man – förenklat – omprogrammerar immunförsvaret så att det kan identifiera och förgöra tumörceller.
– Målet är att utveckla fler sådana behandlingar och läkemedel. ATMP kräver stora investeringar men de långsiktiga vinsterna kan bli enorma. Läkemedelstillverkning blir bara dyrare och de läkemedel som utvecklas är inte alltid särskilt träffsäkra. Med ATMP kan vi få skräddarsydda behandlingar med förhoppning om att de ska kunna bota eller vända sjukdomsförlopp där det i dag saknas behandling, säger Stefan Jovinge, som tillträdde som forskningschef i september 2021.
Stor studie till hösten
Etableringen av ett ATMP-centrum är en del av Region Skånes satsning på avancerade terapeutiska medicinska produkter som beslutades 2019. Regionstyrelsen beslutade i mars 2022 att anslå 115 miljoner kronor till etableringen på Skånes universitetssjukhus i Lund.
På sjukhusområdet i Lund renoveras det för fullt i de lokaler där centrumet ska ligga. Vid årsskiftet startar byggandet av renrumslokaler för tillverkning och beredning av ATMP-läkemedlen. Men redan under hösten 2022 påbörjas den första stora studien inom ramen för centrumet, då man kommer att undersöka en cellbehandlings effekt mot Parkinsons sjukdom.
– En viktig förutsättning för att kunna bedriva den här typen av forskning är närheten mellan sjukvård och universitet. Lund är en av få platser i Sverige där de rätta förutsättningarna finns på plats.
Insamling av data
ATMP kommer att spela en stor roll för framtidens forskning och sjukvård, menar Stefan Jovinge. En annan avgörande faktor är hur patientdata kan samlas in på ett så patientsäkert sätt som möjligt.
– Jag har i uppdrag att hitta vägar framåt för hur vi kan skapa så kallade digitala datasjöar, där vi har så fri tillgång till patientdata som möjligt – utan att röja patientsekretess eller bryta mot GDPR. För forskningen skulle det innebära att vi har tillgång till hela patientgrupper när vi gör studier, i stället för utvalda undergrupper som i dag. Med ett större underlag får man en sannare bild av verkligheten och förhoppningsvis ett mer träffsäkert och mindre kostsamt forskningsresultat.
Stefan Jovinge påpekar att detta också leder till en mer träffsäker styrning och övervakning av behandlingsresultat i vården, vilket i sig ger nya möjligheter att utveckla vårdsäkerheten och planeringen av vården.
Fler patienter i studier
Ytterligare ett mål för forskningen på Skånes universitetssjukhus är att alla patienter ska erbjudas att ingå i en klinisk studie. Patienters medverkan i studier ställer höga krav på sekretess och patientsäkerhet: forskarna måste i första hand alltid värna om patientens integritet. Men Stefan Jovinge menar att fördelarna överväger de eventuella utmaningarna.
– Jag tror att majoriteten av patienterna kommer vara positiva till att delta och därigenom även bidra till att sjukvården blir bättre. Och det är en förmån för sjukvården att hjälpa fler patienter att bli bättre tack vare forskningen.
Stefan Jovinges 3 målsättningar med forskningen på Skånes universitetssjukhus
- Alla medarbetare som vill ska få chansen att delta i forskning
- Alla patienter ska bli erbjudna att ingå i en studie
- Sus ska bli ett ledande medicinskt centrum, både nationellt och internationellt