Forskaren om ljusets betydelse: Se till att få dagsljus under din arbetsdag
Frågorna har ställts av följare till Skånes universitetssjukhus Instagram-konto.
Vad är det för forskningsprojekt ni ska bedriva inom röntgenverksamheten i på Skånes universitetssjukhus i Lund?
– Tanken är attvi ska undersöka hur dagsljusliknande ljus påverkar välbefinnandet, både hos patienter och personal.
Finns det forskning som kunnat bevisa att blått ljus är skadligt för oss?
– Våra kroppar följer en dygnsrytm, och en receptor i ögat reagerar särskilt på blått morgonljus, vilket aktiverar oss och hämmar melatoninproduktionen. Blått ljus triggar även kortisol, vårt ”daghormon”. Men exponering för blått ljus på kvällen kan försämra sömnen. Studier har också visat att ungdomar som utsätts för mer än två timmar av blått ljus under sen eftermiddag och kväll kan löpa en ökad risk för depression.
– Det är därför viktigt att tänka på ljuset. Det finns appar som blockerar blått ljus på mobila enheter kvällstid, vilket kan vara bra att använda.
Vad säger forskningen om brist på ljus på vintern? Hur påverkas vi?
– D-vitamin har betydelse för många processer i kroppen. För vår benstomme är D-vitamin extra viktigt. Sverige och Finland har högst andel fall av benskörhet i världen och det beror på att vinterhalvåret inte ger oss det ljus vi behöver. Vi kan äta D-vitamin i viss mån för att kompensera för det. Men det är också viktigt att vi utsätts för solljus med UV-strålning hela året och inte bara en vecka på sommaren – ungefär som att vi skulle ligga i en brödrost och bli brända. Det solbeteendet är en bidragande orsak till ökad risk för hudcancer: att man utsätts för mycket solljus under kort tid, då och då.
– Solljus påverkar även hälsan genom att synkronisera dygnsrytmen och aktivera gener. Vi har 25 000 gener, och 5 000 av dem är säsongsberoende. Inflammatoriska gener är mer aktiva under vintern, vilket kan förvärra inflammatoriska sjukdomar. Dygnsrytmen, som styrs av solljuset, påverkar vårt immunförsvar, vilket kan förklara varför personer med reumatism ofta upplever mer smärta på morgonen.
Vad säger forskning om hälsosamt val av ljus/belysning när man arbetar natt?
– Det kan vara slitsamt att arbeta natt då man går miste om den naturliga nattsömnen, som är beroende av melatonin. Man kan använda sig av blått ljus när man arbetar på nätterna för att bli aktiverad och känna sig piggare, men efter ett tag finns det risk att man blir utmattad av det. Rekommendationen är istället ett mildare, gulaktigt ljus med minimalt inslag av blått, ibland kallat ”amber”, vilket sannolikt fungerar bäst. Här behövs dock mer forskning.
Forskas det något på effekterna av ljusterapi? Det var väldigt populärt, även på sjukhusen, för ett antal år sedan. Men nu pratas det inte lika mycket om det.
– Ljusterapi har använts mot säsongsberoende depression, något som inte är så ovanligt i vår del av världen. Jag tror att det behövs ny forskning på ljusterapi med LED-ljus, eftersom det är ett mer dagsljus-likt ljus än vad tidigare ljusterapilampor var. Då hade vi kunnat ta reda på om det med LED-ljusets hjälp går att komma åt säsongsberoende depression. De gamla lamporna var inte anpassade efter dagsljuset och designade på ett sätt som gjorde att man nådde maximal effekt.
Du sade i någon intervju att tarmfloran och påverkas av dygnsrytmen. Varför gör den det? Vad säger forskningen?
– Det finns något som kallats ”zeitgebers”: cykliska signaler eller mönster från omgivningen som påverkar vår cellers inre klocka. Ljuset är en sådan ”zeitgeber”. Dessa signaler, eller mönster, finns i alla celler, exempelvis hos människor och bakterier. Och bakterieflorans celler varierar på ett rytmiskt sätt under dygnet. Det innebär att det kan ha ett värde att vara regelbunden i sin tillvaro. Det kan vara hälsobefrämjande att äta sina måltider vid ungefär samma tid varje dag. Då anpassar sig bakteriefloran i tarmen efter det.
Visar forskning att det på grund av brist på ljus är skadligt att alltid arbeta natt?
– Det är kanske snarare skiftarbete, där man varierar mellan att jobba dag och natt, som är det skadliga eftersom ett sådant arbete innebär att man tappar sig dygnsrytm. Jag tror att vi har mycket arbete kvar när det gäller att reglera skiftarbete.
– Däremot trivs vissa människor med att ständigt arbeta natt och då får vi acceptera det som också ett sätt att leva. Vi är alla olika känsliga för ljuset och omställningar i dygnsrytmen, och det får man ha respekt för.
Kan ökat intag av D-vitaminer ersätta brist på solljus, eller visar forskning att det inte har någon betydelse?
– Tillförsel av D-vitamin är nödvändigt för framför allt vår benstomme, men även för andra funktioner i kroppen. Det innebär att vi i Norden behöver extra D-vitamin på vintern eftersom solljuset inte räcker till. Man kan visserligen äta ett och ett halvt kilo lax per dag eller mycket kantareller, eftersom dessa livsmedel innehåller mycket D-vitamin. Men det blir lite enahanda kost och då är det bättre att man tar tabletter om det behövs. Framför allt så gäller det personer som inte vistas så mycket ute och äldre personer. Det kan också uppstå brist på D-vitamin vid vissa sjukdomstillstånd och kortisonbehandling.
– Samtidigt ska man inte äta D-vitamin utan anledning eftersom det är ett fettlösligt vitamin som ansamlas i kroppen. Det kan vara en bra idé att först mäta sina D-vitaminnivåer innan man börjar ta det som tillskott.
Har det forskats tidigare på hur ljusssättning påverkar patienter och vad har man i så fall kommit fram till?
– Det bedrivs forskning globalt och ett arbete pågår för att ta fram en ny standard, där man bedömer vilket ljus som behövs för att stimulera hjärnan så att det går att stänga melatoninet och få igång kortisolet på morgonen. Denna standard kommer att påverka ljussättningen i byggnader världen över på ett sätt som vi ännu inte riktigt begriper. Jag skulle vilja säga att det är en revolution som kan förändra våra kontorsmiljöer och bidra till en bättre allmän hälsa, samt till bättre energinivå under dagen.
Kan en ljusterapilampa hjälpa mig under vinterhalvåret? Hur länge behöver jag sitta vid en sådan?
– Dagsljuset är det vi genetiskt sett är inställda att leva med. Därför är det en god idé att få tillgång till dagsljus under sin arbetsdag. Ta en promenad till jobbet, gå ut på lunchen. Det är också värdefullt om man kan vistas nära ett fönster. Om man sitter på ett kontor med mer än två meters avstånd till ett fönster så blir effekten av solljuset begränsad, och då kan det vara bra med en dagsljuslampa. Jag tror att vi behöver fler dagsljuslampor för att bli piggare och må bättre. Det finns forskning som stödjer det sambandet. Jag kan tänka mig att det kommer att leda till stora förändringar i våra miljöer framöver.