Fler neuroendokrina tumörer hittas med nytt radioaktivt läkemedel

Jenny Oddstig, enhetschef, och Fredrik Hedeer, överläkare, har varit med och infört den nya bilddiagnostiken för neuroendokrina tumörer.

Patienter med neuroendokrina tumörer kan nu få mer precis och skonsam diagnostik med en ny metod som Skånes universitetssjukhus är först i Sverige att använda. Metoden ger tydligare bilder, upptäcker fler små tumörer och minskar behovet av att söva patienter inför undersökning.

Varje år får mellan 400 och 500 personer i Sverige den ovanliga diagnosen neuroendokrin tumörsjukdom (NET). Neuroneuroendokrina tumörer kan drabba både barn och vuxna och orsakar symtom som andningsbesvär, hjärtklappning, högt blodtryck och diarré till följd av hormonöverproduktion. Tidigare har ett jod-märkt radioaktivt läkemedel och gammakamera använts för att ställa diagnos i vissa av dessa fall.

– Den traditionella metoden, kallad mIBG-skintigrafi, är välkänd och används världen över. Men vi som tolkar bilderna vet att den har sina brister: det råder ofta osäkerhet kring om det vi ser på bilderna faktiskt är tumörer eller inte, säger Fredrik Hedeer, överläkare inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.

Skarpare bilder

Nu har tre patienter vid Skånes universitetssjukhus undersökts med en ny metod som bygger på så kallad positronemissionstomografi (PET) tillsammans med ett nytt radioaktivt läkemedel: mFBG. Metoden ger skarpare bilder och ökar chanserna att upptäcka tumörer, vilket underlättar bedömningen av hur sjukdomen spridit sig.

– Vi har länge önskat att få tillgång till det här läkemedlet. Nu har vi fått möjlighet att använda det via ett samarbete med Rigshospitalet i Köpenhamn, som för närvarande är ett av få sjukhus i världen med produktion av läkemedlet, säger Jenny Oddstig, enhetschef inom nuklearmedicinsk fysik på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet.

Skilja friskt och sjukt

Läkemedlet injiceras och tas upp av tumörcellerna innan patienten undersöks med en PET-kamera. Resultaten från de patienter som undersökts, visar bilder med bättre kvalitet som gör tumörerna lättare att identifiera.

– Metoden gör det lättare att skilja sjuk från frisk vävnad, vilket ökar chanserna att erbjuda en mer exakt behandling. Att kunna erbjuda patienterna en så precis diagnostik känns otroligt värdefullt, säger Fredrik Hedeer.

Undviker sövning

Den nya metoden är också snabbare än den traditionella – en fördel som spelar roll inte minst när barn ska undersökas. Med den traditionella metoden sker undersökningen i flera steg under två dagar. Med den nya tar det cirka 25 minuter.

– Tidigare har vi ofta behövt söva barn inför undersökningar. Med den här metoden finns möjligheten att undvika det, säger Fredrik Hedeer.

Egen produktion

En utmaning är tillgången till det nya läkemedlet, som bara är verksamt i några timmar efter att det tillverkats.

– På sikt hoppas vi kunna utveckla egen produktion av läkemedlet, säger Jenny Oddstig, som tillsammans med Fredrik Hedeer nu planerar forskningsstudier för att utvärdera metodens potential.

– Forskningen behöver ge svar på om metoden påverkar vilken typ av behandling patienten får och om det i sig påverkar överlevnaden, säger Fredrik Hedeer.

Fakta: Neuroneuroendokrina tumörer (NET)

Neuroneuroendokrina tumörer (NET) är ovanliga. De flesta som drabbas av NET är över 60 år och något fler kvinnor än män drabbas.
NET kan uppkomma i flera olika organ. De flesta tumörerna finns i tunntarmen, många i lungan och andra till exempel i magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln.
Tumörerna kännetecknas av att de kan producera hormoner som påverkar kroppens funktioner. Diagnostik och behandling är ofta komplex och kräver specialiserad vård.
En ovanlig undergrupp av NET drabbar företrädesvis barn.
Skånes universitetssjukhus har ett uppdrag inom nationell högspecialiserad vård för NET:
Viss vård vid neuroendokrina tumörer i buken (NET) och avancerade binjuretumörer - Skånes universitetssjukhus Sus