Digital uppföljning ger snabbare vård för patienter med kronisk tarmsjukdom

Ida Maria Kapusta, Olof Grip och Johanna Holmgren jobbar med projektet SmartClinic, som syftar till att göra vården för IBD-patienter snabbare och bättre.

Att leva med IBD, en grupp kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, kan innebära en vardag med magproblem, smärta och perioder av akut försämring. På Skånes universitetssjukhus utvecklas nu IBD-vården med digitala verktyg för att minska antalet onödiga sjukhusbesök – och för att ge patienter bättre kontroll över sin hälsa.

IBD inkluderar sjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, och drabbar ofta unga vuxna, vanligen mellan 15 och 35 år. Sjukdomen, som innebär en livslång inflammation i tarmen, går i skov, vilket betyder att patienten kan må relativt bra under vissa perioder och sedan få symtom som smärta, diarré och viktnedgång. Det kan skapa en vardag med återkommande sjukhusbesök, provtagningar och behandlingar.

Mag- och tarmmottagning Malmö på Skånes universitetssjukhus har över 5 000 patienter med IBD. Tidigare har patienterna kallats till årliga kontroller – oavsett om de mått bra i sin sjukdom eller inte.

– Kontrollerna har satt stor press på vår kapacitet och vi har haft långa köer. Det har också varit begränsande för patienterna. Många av dem är i yrkesverksam ålder och har behövt ta ledigt från jobb eller studier för att åka till sjukhuset – trots att de för tillfället mått bra, säger Johanna Holmgren, enhetsansvarig läkare på mag- och tarmmottagningen.

Digital hälsoenkät

EU-projektet SmartClinic syftar till att förenkla och förbättra IBD-vården, bland annat med hjälp av digitala verktyg. På Skånes universitetssjukhus pågår ett delprojekt med 700 patienter. I stället för de årliga kontrollerna på sjukhuset får patienterna själva fylla i en digital hälsoenkät, två gånger om året. I den skattar patienterna sin hälsa och sitt mående. Patienterna får också hem prover som mäter mängden inflammation i blodet. Proverna kan lämnas in på närmaste vårdcentral.

– Det minskar behovet av fysiska besök för de patienter som är stabila i sin sjukdom. Och det frigör tid för oss att snabbare kunna behandla dels de patienter vars sjukdom försämrats, dels de patienter som har medelsvår sjukdom som vi tidigare inte kunnat prioritera, säger Olof Grip, överläkare inom gastroenterologi på Skånes universitetssjukhus.

Fler akuttider

Forskningssjuksköterska Ida Maria Kapusta kollar dagligen de inkomna svaren från hälsoenkäterna och proverna. De svar som signalerar att en patient befinner sig i ett skov, eller har försämrats i sin sjukdom, leder till åtgärd.

– På det här sättet kan vi ge bättre vård till dem som behöver det mest, säger Ida Maria Kapusta.

Johanna Holmgren ger ett konkret exempel: förut fanns det väldigt få akuttider för IBD-patienterna – de årliga kontrollerna tog all läkartid. Nu är läget annorlunda, eftersom de fyra läkare som ingår i projektet inte gör årskontroller.

– Nu bokas i stället vår tid upp efter patienternas behov, utifrån de svar vi får in via det digitala verktyget. Det gör att vi kan erbjuda akuttider inom en vecka – en enorm förbättring för både patienterna och oss.

Inte för alla

Samtidigt har det digitala upplägget sina begränsningar. Det passar inte personer med exempelvis språkliga hinder eller psykologiska svårigheter, menar Olof Grip.

– Nu testar vi det i liten skala och har valt ut de patienter vi tror passar för den här typen av vårdkontakt. Våra erfarenheter hittills är väldigt positiva, men vi kommer alltid att erbjuda det traditionella upplägget med årliga kontroller för de patienter som behöver det.

Fakta: SmartClinic

Projektet, som stöds av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, pågår fram till 2026. Tanken är att resultaten ska kunna användas till nya arbetssätt för andra kroniska sjukdomar. Det ska också göras en forskningsstudie inom ramarna för projektet, som bland annat har fokus på vårdpersonalens arbetsmiljö innan, under och efter projektet.

Syftet med projektet är att utveckla en generisk modell för digitaliserade vårdförlopp för patienter med kronisk sjukdom.

I projektet används sjukdomen inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) som exempel för att utveckla och testa en modell för digitaliserade behandlingsvägar, som på sikt kan användas inom andra medicinska specialiteter med kronisk sjukdom.

Själlands universitetssjukhus, företaget Visikon, Skånes universitetssjukhus och Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ingår i projektet: www.projectsmartclinic.eu.

Fakta: IBD

Med IBD (efter engelskans inflammatory bowel disease) avses de kroniska, inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD-U).

IBD förekommer hos ungefär 0,8 % av Sveriges befolkning.

Typiska symtom är diarré, kraftiga trängningar till avföring och blodtillblandad avföring (framför allt vid ulcerös kolit) samt buksmärtor (framför allt vid Crohns sjukdom).