Pernilla Stenström, överläkare, docent och lektor inom barnkirurgi på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet, svarar:
I Sverige föds ungefär 100 barn per år med komplexa missbildningar, till exempel i bäckenbotten och tarmar. Dessa barn måste opereras inom sina första levnadsveckor. Operationerna lyckas ofta men många barn får ändå osynliga handikapp som kan påverka deras liv och uppväxt.
Drivkraften i min forskning är kontakten med patienterna, och insynen i hur det är att växa upp med den här typen av handikapp. Tack vare forskning så har vi kunnat förfina diagnostiken och göra behandlingarna av medfödda missbildningar säkrare. Det gör att föräldrarna kan vara förberedda på att missbildningarna finns, och vården kan förbereda det bästa medicinska, kirurgiska och psykologiska omhändertagandet av barnet och familjen. Det kan ha betydelse för att undvika komplikationer och maximera barnets återhämtning.
En förfinad diagnostik kan också leda till säkrare kirurgi. Till exempel kan vi med mer precisionsinriktad ny teknik av kombinerad ultraljuds- och ljusdiagnostik av tarmväggen, mer exakt se missbildningens svårighetsgrad och utbredning. Då kan vi och spara barnets egen vävnad, till exempel ta bort bara exakt så mycket tarm som krävs eller sy ihop vävnaden på säkraste vis.
Fredrik Månsson, specialistläkare inom infektion och forskare vid Lunds universitet, svarar:
Hiv orsakar aids vid långvarig obehandlad sjukdom. Vi har idag en mycket annorlunda situation än i början av 80-talet då de första fallen upptäcktes. Den största skillnaden är tillgång till effektiv kombinationsbehandling, som har lett till att de flesta som lever med hiv idag har en välbehandlad infektion som, vid god följsamhet, skyddar mot att utveckla immunbrist och som gör att de flesta lever med hiv som inte är sexuellt smittsam. Den lägre smittsamheten vid behandlat hiv-bärarskap har lett fram att färre blir smittade på global nivå.
Min forskning har rört en annan variant av hiv, hiv-2, som är en långsammare och mindre smittsam form. Sjukdomsförloppet för personer som lever med hiv-2 tar ungefär dubbelt så lång tid än vid hiv-1. Därför har uppfattningen tidigare varit att det är bättre att avvakta med att sätta in behandling vid hiv-2, men vi har sett i våra studier i Guinea-Bissau att även patienter med hiv-2 har hög risk att utveckla aids och avlida i sin sjukdom om de inte får behandling. Därför har jag och mina forskarkollegor föreslagit att ändra rekommendationerna till att tidigare gå in med behandling även mot hiv-2, på samma sätt som vi idag gör för den vanligare varianten hiv-1.
Jon Thorkell Einarsson är överläkare inom reumatologi på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, svarar:
Min forskning har visat att ju tidigare patienten får diagnos och behandling, desto större är chansen att typiska symptom som ömma och svullna leder helt försvinner under långa perioder.
Därför har vi ändrat vårt arbetssätt. Den som misstänker ledgångsreumatism behöver inte kontakta vårdcentralen. I stället kan man fylla i en egen vårdbegäran på nätet för att så fort som möjligt få en utredning av en reumatolog här på sjukhuset.
Om sjukdom konstateras får patienten under två års tid mer regelbundet och oftare än tidigare träffa läkare och sjuksköterska för en mer individuell och målstyrd behandling.
Oskar Hansson, överläkare inom minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet, svarar:
Ju tidigare diagnos av Alzheimers sjukdom, desto tidigare kan man sätta in symtomlindrande läkemedel. Men vi vet att många som söker vård i dag för lättare minnesbesvär får fel diagnos eller ingen diagnos alls.
I min forskargrupp har vi utvecklat ett enkelt blodprov som mäter proteinet tau. Detta proteinvärde är ungefär sju gånger högre hos en person med Alzheimers sjukdom än hos en som inte har sjukdomen. Blodprovet, tillsammans med några minnestester, gör att det går att förutse Alzheimers sjukdom på ett enkelt och billigt sätt – till skillnad från de avancerade och kostsamma metoder som vi använder oss av i dag.
Blodprovet är inte infört i sjukvården än – vi väntar på fler studieresultat innan det är möjligt. Troligen kommer testet att införas i primärvården om två eller tre år och användas då som ett komplement, för att tidigt hitta de personer som är i riskzonen för att utveckla Alzheimers sjukdom.
Sandra Lindstedt, överläkare inom thoraxkirurgin på Skånes universitetssjukhus och adjungerad professor vid Lunds universitet, svarar:
På grund av skador kan vi bara använda omkring 30 procent av de lungor som doneras idag. Dessutom är dödligheten ganska hög. Omkring hälften av de patienter som får en donerad lunga avlider inom fem år. Varje år genomförs 50–60 lungtransplantationer i Sverige, men många fler behöver en ny lunga.
Min forskning tyder på att vi troligen både kan använda fler lungor och öka överlevnaden genom att minska nivån av de proteiner som aktiverar och förstärker inflammatoriska reaktioner i de donerade lungorna. Förhoppningen är att fler donerade lungor ska kunna rädda liv i framtiden.
Sophia Zackrisson, överläkare inom medicinsk radiologi på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet, svarar:
AI kan kanske hjälpa oss att hitta fler bröstcancrar och ännu tidigare än vi gör idag. Det finns information i bilden som det mänskliga ögat inte kan uppfatta, men där AI kan signalera att något är på gång. Då kan vi utreda med mer känsliga metoder i de fall där det behövs.
I dag bedöms mammografiscreeningbilder av två röntgenläkare oberoende av varandra. Men det är brist på specialister inom området. En lösning är då att röntgenläkaren granskar bilderna tillsammans med AI i stället för den andra granskaren med bibehållen kvalitet. Då kan alla kvinnor få sin undersökning och sina svar i tid och vården kan lägga mer tid på att utveckla ännu bättre metoder för att upptäcka bröstcancer i tid.
Adam Linder, infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet, svarar:
Minst 50 000 vuxna svenskar drabbas varje år av sepsis och var femte person dör inom 28 dagar. Detta gör att sepsis är lika vanligt som cancer och lika dödligt som hjärtinfarkt. Trots det känner bara cirka varannan svensk till sepsis.
Sepsis orsakas oftast av en lokal infektion som till exempel lunginflammation eller urinvägsinfektion. Infektionen gör att kroppens immunförsvar överreagerar på ett sätt som skadar kroppens organ – och på bara några timmar kan det vara livshotande. Sepsis behandlas för närvarande med antibiotika och är också en av orsakerna till att antibiotikaresistens är ett globalt hälsoproblem.
I min forskargrupp har vi en vision om att minska dödligheten i sepsis med 50 procent senast år 2035. Men för att det ska kunna bli verklighet behöver det forskas ännu mer på diagnostiska biomarkörer, alternativa behandlingsmetoder till antibiotika och långtidseffekter av sjukdomen.
Vi behöver också öka kännedomen om sepsis, för även om det är ett livshotande tillstånd är det inte enkelt att själv förstå när man är på väg att utveckla sepsis. Några symtom att vara uppmärksam på är feber, låg urinproduktion, ansträngd andning, förvirring och sluddrande tal.
Christine Rubertsson, barnmorska på Skånes universitetssjukhus och professor på Lunds universitet, svarar:
Att vara två barnmorskor i slutfasen av en förlossning minskar risken för allvarliga bristningar, sfinkterrupturer, med 30 procent. Det visar resultaten av en stor studie som jag ledde under 2018–2020, i samarbete med fem sjukhus.
Drygt 3 000 förstföderskor följdes upp efter att ha haft två barnmorskor med i slutskedet av sin förlossning, och flertalet av dem uppgav att de kände sig trygga och önskade två barnmorskor även vid sin nästa förlossning.
Modellen heter kollegialt barnmorskestöd och efter vår studie är den nu del av de nationella riktlinjerna. Allvarliga bristningar kan innebära mycket lidande för en kvinna, till exempel problem med inkontinens, sexliv, arbetsliv, och det är därför av stor vikt att vi kan vara två barnmorskor som kan hjälpas åt att förhindra bristningar. Modellen uppskattas även av barnmorskorna som känner sig tryggare och lär sig mer av varandra
Anders Bjartell, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, svarar:
Strålbehandling och operation är likvärdiga behandlingsmetoder för de allra flesta med tidig prostatacancer. I min forskargrupp har vi tittat närmare på hur det gått för patienter som opererats för sin prostatacancer.
Tillsammans med 14 andra sjukhus har vi analyserat data från 4 000 patienter som opererats. Vid en uppföljning åtta år efter operationen visar resultaten att överlevnaden var lite bättre för de som opererats med robotassisterad titthålskirurgi, jämfört med konventionell kirurgi då läkaren utför operationen via ett snitt.
Nu ska vi snart följa upp patienterna 12 år efter operationen, och det blir intressant att se om vi får samma resultat. Varför just robotkirurgi ger bättre överlevnad vet vi inte än – det ska en doktorand hos mig forskare vidare om.
Katarina Steding Ehrenborg, fysioterapeut på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, svarar:
Det friska hjärtat kan liknas vid en bilmotor som pumpar syrerikt blod till kroppens alla delar. Precis som du behöver ta hand om bilen, behöver du ta hand om hjärtat. Det gör du genom att vara fysiskt aktiv, äta frukt och grönt och välja omättade fetter.
Det där vet du redan, men visste du att ditt hjärta kan bli större och starkare genom att träna? Det bästa är att ju mer du tränar, desto mer kommer du att orka. Rekommendationen är 150 minuters aktivitet i veckan. Men forskning visar att så lite som tio minuters aktivitet åt gången har hälsoeffekter. Ditt hjärta blir alltså starkare bara av en kort lunchpromenad.”
