Magnetkrafter ska stärka omvårdnad och arbetsmiljö på Skånes universitetssjukhus
Magnetmodellen kommer med start i höst att testas på nio vårdavdelningar på Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö. Rebecka Nilsson, sjuksköterska på onkologiavdelning 87 och delprojektledare för magnetarbetet på avdelningen, tror att modellen kan ge ökade förutsättningar för arbetet med kompetensutveckling, implementering av ny kunskap och att den kan bidra till en ännu högre kvalitet på omvårdnaden.
– Mina förhoppningar på magnetmodellen är att den ska bidra till ytterligare fokus på omvårdnad, närmare teamarbete och att detta resulterar i en stärkt yrkesstolthet och nyupptäckta utvecklingsmöjligheter för personal och patienter, säger Rebecka Nilsson.
Beprövad modell
Magnetmodellen är en amerikansk organisationsmodell som stödjer sjuksköterskor i att utbilda sig, utvecklas och till att leda omvårdnadsarbete. Skånes universitetssjukhus kommer att testa och utvärdera modellen för att främja ett systematiskt och evidensbaserat förhållningssätt till omvårdnad samt för att skapa förutsättningar för ett långsiktigt lärande för alla medarbetare.
Vårdavdelningarna som ingår i projektet ska identifiera, skapa förutsättningar för och utvärdera arbetssätt utifrån magnetmodellens fem områden:
- Utvecklande ledarskap
- Strukturer för personlig utveckling
- Ny kunskap, innovationer och förbättringar
- Excellent utfört omvårdnadsarbete
- Mätbara resultat
– Magnet är en omvårdnadsmodell med mer än 30 års evidens och beprövad erfarenhet där en viktig del är arbetet med att behålla och utveckla kompetens. Modellen stämmer väl överens med det arbete som redan pågår hos oss med att skapa strukturer för personlig utveckling och befogenheter, så kallade karriärtjänster för sjuksköterskor. Det är en av våra viktigaste frågor för en hållbar arbetsmiljö och en god och säker vård, säger David Sparv, chefsjuksköterska på Skånes universitetssjukhus.
Omvårdnad i fokus
Sara Hansson, specialistsjuksköterska och delprojektledare på infektionsavdelning 74, hoppas att magnetmodellen ska ge verksamheten bättre möjligheter att arbeta strukturerat med förändringsarbete, genom att se olika omvårdnadsbehov i verksamheten.
– För avdelningen kommer det innebära hårt arbete framöver men också möjligheter till stöttning från projektet att arbeta med nya förbättringsområden. Det ger oss också möjlighet att strukturerat bygga vidare på det arbete som ligger i startgroparna för att bland annat säkerställa en hållbar bemanning genom schemaläggning med fokus på kontinuitet och möjliggöra mer kompetensutveckling.
Kraftfulla verktyg
Tanken är att magnetmodellen ska bidra till att:
- Patienterna får en förbättrad upplevelse av trygghet, kontinuitet och delaktighet i kontakten med sjukvården
- Personalomsättningen minskar
- Medarbetare upplever en minskad stress
- Det finns strukturer för en hållbar lärandemiljö för medarbetare och studenter
– Magnetmodellen ger oss kraftfulla verktyg för att implementera och följa upp och jag är mycket glad över att Skånes universitetssjukhus har tagit detta viktiga steg för framtiden, säger David Sparv.
Fakta: Magnetmodellen
- Magnet hospitals är en amerikansk modell för organisation av omvårdnad som funnits sedan slutet av 1980-talet.
I USA är ett stort antal sjukhus certifierade enligt Magnet. Flera forskningsstudier visar att dessa har bättre behandlingsresultat och mer nöjda patienter än icke certifierade sjukhus samt att god och säker vård är kopplat till hög omvårdnadskompetens. - Modellen består av fem områden och 14 dragningskrafter, det vill säga identifierade framgångsfaktorer som attraherar sjuksköterskor till att både söka sig till sjukhuset och att stanna kvar.
- Under hösten deltar nio vårdavdelningar på Skånes universitetssjukhus i ett pilotprojekt:
Thoraxkirurgiavdelning
Thoraxavdelning intensivvård uppvakningsenhet
Ortopediavdelning 1, 2 och 11
Infektionsavdelning 74
Hematologiavdelning 3 och 4
Onkologiavdelning 87
Ytterligare avdelningar kommer att gå in i projektet i början av 2023.