Glutenfritt eller snälla bakterier?

Daniel Agardh, överläkare inom barnmedicin på Skånes universitetssjukhus. Foto: Björn Martinsson/Lunds universitet
Kan glutenfri kost under de första levnadsåren förhindra att barn utvecklar celiaki? Eller kan probiotika hejda immunförsvarets reaktion mot gluten? Det försöker forskarna få svar på.

Den här artikeln publicerades ursprungligen av Vetenskap och hälsa (vetenskaphalsa.se)

Celiaki är en reaktion från immunförsvaret mot proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Reaktionen innebär att tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet skadas och så småningom försvinner. Då blir det allt svårare för kroppen att ta upp och behålla näringsämnen som finns i maten.

– Vi vet från tidigare studier att det finns vissa genetiska anlag som kan påverka risken att utveckla celiaki. Genom att titta på gener kan vi med nästan hundraprocentig säkerhet säga vilka barn som riskerar att utveckla celiaki säger Daniel Agardh, överläkare inom barnmedicin på Skånes universitetssjukhus, adjungerad professor vid Lunds universitet och ansvarig för den aktuella studien PreCiSe, (Prevention Celiaki i Skåne).

Studien PreCise

Tidigare studier har även visat att det finns skillnader mellan olika länder och att mängden gluten som barn får i sig under de första fem åren påverkar utvecklingen. Däremot har man än så länge inte studerat vad som händer om man tar bort gluten i kosten för barn med förhöjd risk. Det är just det forskarna nu testar inom ramarna för PreCiSe.

Sedan sommaren 2018 screenas nyfödda barn i Skåne för typ 1-diabetes och celiaki i ett stort forskningsprojekt. Föräldrar till de barn som har förhöjd risk att utveckla celiaki erbjuds därefter att delta i studien PreCiSe.

Gener, gluten och infektion?

Syftet med studien är att undersöka om en glutenfri kost under barnets tre första levnadsår minskar risken att utveckla celiaki jämfört med att äta en normalkost, med eller utan tillskott av probiotika. Probiotikan består av bakterier, lactobacillus, som har en förmåga att dämpa reaktionen från kroppens immunförsvar.

– För att tända en grill behövs kol, tändvätska och en gnista. När det gäller celiaki är kolet generna och tändvätskan är gluten. Gnistan letar vi efter i andra studier, det kan vara ett virus som ger en infektion, men det vet vi inte säkert ännu. För att elden inte ska brinna måste vi ta bort något. För de barn som löper högst risk att utveckla celiaki kan vi ta bort gluten under de första levnadsåren då man utsätts för många infektioner.

Blivande föräldrar erbjuds att delta i screeningen och ett blodprov tas sedan i samband med födseln. 2,3 procent av barnen som screenats så här långt bär på den högsta ärftliga risken att utveckla celiaki. Barnen som deltar i PreCiSe lottas sedan in i tre olika grupper: normalkost med eller utan probiotika eller glutenfri kost.

I nuläget deltar 60-talet barn aktivt i studien men målet är att kunna inkludera minst 300 barn fördelat på de tre grupperna.

– Utmaningen kan vara att hålla kvar familjerna i studien. Men att ingå i studien innebär också att barnet följs upp regelbundet, det kan ge en trygghet, säger Daniel Agardh.