Ny metod på akutmottagningarna ska fånga upp fler barn som far illa
Alla som jobbar i en verksamhet som berör barn är skyldiga att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Men det kan vara svårt att avgöra när och hur en anmälan ska göras. För att underlätta för personalen, har vuxenakutmottagningen i Lund sedan januari 2020 provat metoden ”Child-Check”.
– Tidigare pratade vi inte lika öppet om orosanmälningar. Nu har vi utbildat alla i ”Child-Check” som har blivit ett hjälpmedel i det dagliga arbetet. Vi brukar prata om att vi hellre anmäler en gång för mycket än för lite. I de här situationerna måste vi våga stå upp för barnens bästa, säger Åse Bylinder, sjuksköterska på akutmottagningen i Lund.
Hon ingår i den arbetsgrupp på akutmottagningen i Lund som drivit införandet av ”Child-Check”.
– Metoden innebär att all personal som möter akutmottagningens patienter i första skedet ska ställa frågan: finns det barn under 18 år i hushållet? Om det bekräftas och man fattar misstanke, uppmärksammar man resten av personalen på att här behöver vi följa upp och eventuellt göra en orosanmälan, säger hon.
Innan det går för långt
”Child-Check” innebär att alla vuxna patienter som uppsöker en akutmottagning tillfrågas om det finns barn i hushållet. Om svaret blir ja och den vuxne bedöms ha någon av tre riskfaktorer – våld i nära relationer, förgiftning eller missbruk, eller svår psykisk ohälsa – ska socialtjänsten rutinmässigt informeras.
Louise Laurell.
– Det är en enkel metod som avdramatiserar samverkan med socialtjänsten. Om det görs en anmälan om oro för dessa barn i ett tidigt skede kan sociala myndigheter erbjuda stöd innan det går för långt, säger Louise Laurell, överläkare inom barn- och ungdomsmedicin och medicinskt ansvarig inom barnskyddsteamet på Skånes universitetssjukhus.
Christoffer Dovik, ST-läkare inom akutsjukvård, är den som drivit projektet på akutmottagningen i Lund. Han betonar att ”Child-Check” inte är en reform.
– Det är snarare en ”kom-i-form”. Vi som jobbar inom vården har inte alltid varit så duktiga på att anmäla som vi borde vara. ”Child-Check” hjälper oss att identifiera de situationer då en anmälan behövs, säger han.
Under 2020, då ”Child-Check” provades, tredubblades antalet orosanmälningar från akutmottagningen i Lund. Resultatet gör att akutsjukvården nu inför ”Child-Check” som en permanent metod vid akutmottagningarna i både Lund och Malmö.
– De goda erfarenheterna gör att vi känner oss trygga med att införa metoden i Malmö också. Medarbetarna på båda orterna stöttar varandra i arbetet och får hjälp och utbildning av barnskyddsteamet, säger Oskar Hammar, verksamhetschef för akutsjukvården på Skånes universitetssjukhus.
Anslag för uppföljning och utveckling av ”Child-Check”
Louise Laurell har nyligen fått 400 000 kronor av Brottsförebyggande rådet (Brå) för att vidare utvärdera arbetsmetoden ”Child-Check”.
– Det är viktigt att följa upp införandet av metoden på ett vetenskapligt sätt. Ju mer evidens vi har kring effekten, desto större chans att vi kan stimulera fler sjukhus och regioner att införa den. Anslaget från Brå är en tydlig signal om att metoden betraktas som intressant från ett nationellt perspektiv.
Fakta: ”Child-Check”
- Metoden har utvecklats i Holland. Där används den på samtliga akutmottagningar inom både somatik och psykiatri.
- Metoden är vetenskapligt utvärderad i Holland där man visat att den är känslig och säker.
Fakta: Det här är barnskyddsteamen
- Barnskyddsteamen i Region Skåne erbjuder rådgivning och stöd i handläggning vid misstanke om att barn far illa.
- Från och med januari 2022 är teamen en permanent del av regionens verksamhet.
- Barnskyddsteamen ger vårdpersonal stöd vid till exempel vid anmälnings- och utredningsprocesser, och ger råd om skadedokumentation. Teamen initierar metodutveckling och forskning inom barnskyddsområdet och föreläser för vårdpersonal.