Njurpatienter får bättre livskvalitet med bloddialys i hemmet

Matthias Hellberg, sektionschef, Sofie Thuresson, sjuksköterska och Ingvar, patient.

Ökad flexibilitet, längre överlevnad och större förståelse för sin behandling. Det är några av fördelarna med bloddialys i hemmet. I år firar möjligheten till bloddialys i hemmet vid Skånes universitetssjukhus 50 år, och det är en behandlingsform som används av runt tio procent av dialyspatienterna.

Universitetssjukhuset i Lund var bland de första i landet med att kunna erbjuda sina njurpatienter bloddialys i hemmet 1972. När den här formen av dialys infördes i Lund fanns det redan en väl uppbyggd verksamhet kring patienter med njursvikt, som hade grundats när läkaren Nils Alwall genomförde den första dialysbehandlingen i Sverige 1946.

– Vårdpersonalen i Lund har alltid känt ett extra ansvar att föra arvet efter Nils Alwall vidare, och införandet av hemdialysen var ett sådant initiativ. När den infördes fanns det en stor tveksamhet i Sverige och resten av världen eftersom man tänkte att det skulle innebära en säkerhetsrisk för patienterna, säger Matthias Hellberg, sektionschef inom njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Mindre bundet

Till en början var det främst yngre patienter som hade bloddialys i hemmet men idag är det vanligt både bland yngre och äldre patienter.
– Att vara dialyspatient innebär ofta ett bundet liv. Med hemdialys kan man anpassa dialysen efter livet i stället för livet efter dialysen. För yngre patienter innebär det ofta att de har möjlighet att arbeta, säger Sofie Thuresson, sjuksköterska inom njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

För att bloddialys i hemmet ska vara ett alternativ så krävs motivation och medicinsk säkerhet. Patienterna utbildas på dialysmottagningen under åtta till tolv veckor, tills de känner sig trygga med att utföra behandlingen hemma.

– Att sätta nålarna själv brukar vara det som många tycker är svårast. Sedan behöver man kunna hålla koll på alla mediciner och beställa dialysmaterial. Att lära sig handhavandet av själva dialysmaskinen är oftast det enklaste, säger Sofie Thuresson.

Möjliggör längre och mer frekvent dialys

Några av fördelarna med bloddialys i hemmet är att patienten blir mer flexibel och kan dialysera sig oftare och längre.

– Patienterna kan styra när det passar och det är möjligt att göra långa dialyser, till exempel sex till åtta timmar varannan natt. Det blir en lång och intensiv dialys, som gör att patienterna ofta uppnår en god livskvalitet, säger Matthias Hellberg, sektionschef inom njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus.

Personcentrerad vård

Alla patienter klarar inte hemdialys, men för de som gör det innebär det ofta att patienten kan leva mer oberoende av sin sjukdom.

– Det är verkligen personcentrerad vård. Vi ger patienten förmåga att själv ta hand om behandlingen. Patienten tar kontroll och kan styra över sin egen kropp och behandling. Ju mer jag som patient kan göra och styra själv, desto större förståelse får jag för behandlingen och dess kvalitet, säger Matthias Hellberg.

Forskning visar stora fördelar

Forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet visar på stora fördelar med bloddialys i hemmet. En avhandling från 2018 visar att patienter med bloddialys i hemmet har bättre långtidsprognos, längre överlevnad, större chans att bli transplanterade och mindre behov av sjukhusvård, jämfört med patienter med institutionsdialys.

Long-term prognosis with home hemodialysis. A comparison with other renal replacement therapies. — Lunds universitet

Omställning att bli dialyspatient

En som ser fram emot att påbörja bloddialys i hemmet är Ingvar. Han tränar på dialysmottagning hemdialys inför att kunna göra sin behandling hemma i Ängelholm.

– Det är en väldig omställning i livet att bli dialyspatient. Det var ett hårt slag när jag fick beskedet i vintras. Men nu med hemdialys ser jag möjligheter igen. Jag kan bestämma själv när jag gör min dialys, och jag kan ha min fritid när jag vill ha den, säger han.

Fler patienter kan göra mer själv

Matthias Hellberg tror att andelen patienter med bloddialys i hemmet kommer fortsätta att ligga på liknande nivå som idag, men att framtiden för dialysvården ligger i att utveckla självdialys. Det innebär att patienten sköter hela dialysen på egen hand, men på dialysmottagningen och med tillgång till vårdpersonal.

– Det finns en gråzon mellan institutionsdialys och självdialys där många patienter skulle kunna göra mer själva. Det skulle innebära en ännu större flexibilitet och autonomi för patienterna och samtidigt frigöra resurser för patienter som verkligen behöver dem, säger han.

Fakta: hemdialys

Hemdialys är första alternativet vid dialysbehandling och består idag av peritonealdialys, det vill säga bukdialys, eller bloddialys i hemmet. 
Runt 40 procent av alla dialyspatienter uppskattas kunna dialysera sig i hemmet själva. (30 procent bukdialys och 10 procent bloddialys i hemmet.)
Runt 60 procent av dialyspatienterna dialyserar inom institutionsdialys, där patienter kommer in på sina fasta tider och personalen utför bloddialys. Där finns även självdialysmottagningen, för patienter som är nästan helt självständiga. Patienter här har nyckelkort och kan själva komma in på mottagningen och göra sin bloddialys själva.
Dialys ersätter njurfunktionen. När den egna njurfunktionen är mindre än tio procent behöver njurersättande behandling övervägas. Detta görs individuellt utifrån patientens mående och medicinska status. Första alternativet är då njurtransplantation, andra alternativet är hemdialys.