Färre allvarliga bristningar när två barnmorskor är med vid förlossning

Idag saknas evidens för många av de preventiva metoder som används för att minska förlossningsbristningar. I en randomiserad klinisk studie ledd från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har forskare undersökt om allvarliga bristningar – så kallade sfinkterskador – minskar om den ansvariga barnmorskan får stöd av en kollega under den sista delen av krystskedet. Totalt inkluderades mer än 4 000 förstagångsföderskor i studien och resultatet publiceras nu i The Lancet.

Den här artikeln publicerades ursprungligen som ett pressmeddelande av Lunds universitet.

– Även om allvarliga bristningar inträffar sällan så kan det leda till stora och ibland livslånga konsekvenser för den som drabbas. Kvinnor har symtom som långvarig smärta, avföringsinkontinens, ett påverkat sexliv och andra komplikationer säger Christine Rubertsson, professor vid Lunds universitet, barnmorska på BB Hemma vid Skånes universitetssjukhus och huvudansvarig för studien.

Totalt tackade 4 264 kvinnor som planerade för en första vaginal förlossning ja till att medverka i studien. Under förlossningen randomiserades 3 750 till stöd och vård av antingen en eller två barnmorskor. Av de 1546 som födde med två barnmorskor fick 3.9 % en sfinkterskada jämfört med 5.7 % av de 1513 som fick standardvård med en barnmorska.

Antalet bristningar minskade med 30 procent

Det fanns inga skillnader mellan grupperna i andra typer av bristningar eller i hur barnet mådde efter förlossningen.

– Antalet allvarliga bristningar minskade med 30 procent i den grupp där kvinnorna fick stöd och vård av två barnmorskor. Eftersom många förlossningsavdelningar redan har infört arbetssättet är det mycket glädjande att vi nu har vetenskapligt stöd för metoden. Vi kommer att undersöka hur kvinnorna upplevt att ha stöd av två barnmorskor men även när arbetssättet fungerar som bäst utifrån barnmorskornas synpunkt, säger Malin Edqvist, universitetsbarnmorska vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska Institutet, som lett studien under sin tid som postdoc vid Lunds universitet.

– Dessutom har så många som 63 procent valde att medverka, vilket är mycket bra. Vi förstår att studien har varit angelägen för kvinnorna men även för barnmorskorna, och det är fantastiskt hur alla ställt upp speciellt när vi vet att arbetsbelastningen för barnmorskor och vården är hög, säger Christine Rubertsson.

Ger vägledning till framtidens kvinnosjukvård

Kvinnorna som ingick i studien har även svarat på enkäter en månad och ett år efter förlossningen. Forskarna kommer att analysera vilka symtom kvinnor har från bäckenbotten och hur dessa symtom påverkar kvinnors livskvalitet. Frågorna har forskarna designat tillsammans med kvinnor med olika erfarenheter och berör frågor som kvinnor prioriterat högt.

– Dessa resultat kommer att ge vägledning hur framtida kvinnosjukvård och eftervård kan organiseras för att motsvara kvinnors behov, säger Malin Edqvist.

– Det är många forskningsfrågor inom kvinnors hälsa som bör beforskas, vår forskning bidrar till att fylla några kunskapsluckor , säger Christine Rubertsson.

Länk till den vetenskapliga artikeln (lancet.com)

Fakta: så gjordes studien

Studien pågick mellan 2018 och mars 2020 på förlossningsavdelningarna vid Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö, Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge samt Centralsjukhuset i Karlstad.
Syftet var att undersöka om en andra barnmorska med särskilt fokus på att minska svåra bristningsskador under utdrivningsskedet, minskar sådana skador. Totalt ingick 1546 i den grupp som fick vård och stöd av två barnmorskor (interventionen) och 1513 i kontrollgruppen.