Så kan AI förändra vården – experten svarar på frågor

AI i vården idag och i framtiden

Vilken AI-utveckling tycker ni på Region Skåne är mest spännande just nu?
– Arbetet med att bygga upp vår hälsodatasjö, en stor samling vårddata, samt vårt AI-centrum.

Har ni exempel där AI redan gett mätbara effekter i Region Skåne?
– Ett exempel är från strålningsplaneringen vid cancerbehandling. Tidigare tog detta arbete 1,5 timmar. Nu kan det göras på ett par minuter.

Inom vilket område kan AI göra störst skillnad?
–  AI kan göra en avgörande skillnad inom alla områden. Vi har bara börjat resan.

Vilken är den vanligaste användning av AI i vården?
–  Inom bilddiagnostik.

AI och vårdpersonal

Kan AI ersätta sjukvårdspersonal i vissa fall?
–  Ja, främst för screening. Exempelvis inom barn- och ungdomspsykiatrin eller när patienter placeras i väntrum på akutmottagningar. I dag placeras patienter i en kö om de inte uppvisar tydliga symtom. En AI-robot kan förutom att efterfråga patientens symtom och jämföra med de hälsouppgifter som finns, också prioritera bland de fall som annars skulle hamna i en och samma kö.

Hur kan vårdpersonal förklara AI-beslut på ett sätt som patienter och anhöriga förstår?
–  AI levererar oftast ett råd till vårdgivaren, som i sin tur förklarar beslutet för patienten den närstående, på samma sätt som man idag förklarar ett röntgen- eller labbsvar.

Den mänskliga aspekten, att bli sedd, hörd och omhändertagen är en viktig del i vården. Finns det risk att AI konkurrerar ut det mänskliga i mötet med vården?
–  Tester med så kallade ”ambient script” – där AI lyssnar och sedan sammanfattar samtal mellan vårdpersonal och patient – har utfallit väl och patienter har upplevt att mer uppgifter fångats än ett samtal med bara läkare.

AI och patientens säkerhet

Hur skyddas patienters personliga uppgifter och medicinska data vid användning av AI?
–  Genom att patientidentifierare tas bort och ersätts med en neutral kod, så kallad pseudonymisering. Vi för dessutom diskussioner om att kryptera alla data. 

Vad händer om användning av AI leder till felaktiga beslut i vården – vem tar ansvar?
–  Vårdgivaren har ansvaret i varje situation för den vård som vårdgivaren levererar. En läkare som får ett orimligt svar av AI kan inte bara passivt leverera det svaret till patienten. 

Hur tillförlitlig är AI att ställa diagnos? Kommer AI enbart att användas som ett komplement vid fastställande av diagnos?
– Innan man använder sig av en AI-robot måste den ha visat sig vara bättre/säkrare och i många fall snabbare än människan. Annars tas den inte i bruk. 

Kommer patienten att ges ett frivilligt val om denne vill använda sig av AI vid kontakter med vården eller inte?
– Införandet av AI är en del av en större utveckling av hela vården. Som patient kommer man inte att kunna välja bort att AI används, på samma sätt som man inte kan kräva att ens journal ska föras på papper. Precis som digitala journaler är standard i dag kommer AI att vara en integrerad del av hur vården arbetar.

Hur ser balansen ut mellan AI som syftar till att underlätta vårdens behov, jämfört med AI som utgår från patientens behov?
–  Allt, inklusive bedrägerikontroll, syftar till att ge så mycket vård som det bara går att leverera för de medel som finns tillgängliga. 

AI för jämlik vård och egenvård

Kan AI minska skillnader i vård mellan olika grupper av patienter och bidra till jämlik tillgång till vård?
–  Ja. AI kan frigöra tid för vårdpersonal och hjälpa patienter att snabbare komma till rätt vård. Den ger också en bättre helhetsbild av patientens behov. Tillsammans gör detta att vården kan prioritera utifrån behov snarare än enbart utifrån vem som söker vård först.
 
Hur kan patienter och närstående involveras i utvecklingen och användningen av AI-lösningar?
–  Genom gemensamma forum där man kan ge input under utvecklingen av AI.

Hur kan AI stötta egenvård, motivation och rehabilitering?
–  Patienten kan få direkt återkoppling på exempelvis provvärden, som sedan bedöms av ansvarig vårdpersonal.

Hur kan AI-verktyg göras tillgängliga för äldre och andra grupper som kanske inte har så stora erfarenheter av teknik i vardagen? 
–  Man kan till exempel använda sig av röststyrda gränssnitt. För dem som bättre tillgodogör sig information via bild kan man använda sig av nätet. I vardagen kan man använda sig av så kallade ”smarta stationer”, som man kan prata med och som svarar tillbaka.  

AI och framtida möjligheter

Ser ni störst nytta av AI i direkt patientarbete eller i sjukvårdens interna flöden?
–  Just nu ser vi störst nytta i direkt patientarbete, även om administrativa förbättringar också gynnar patienten.

Vilka nya kompetenser eller roller tror ni behövs för att skala AI hållbart?
– AI-strateger, AI-jurister och AI-etiker.

Om ni fick drömma helt fritt, utan budget, regler eller organisatoriska låsningar: Vilken AI-lösning skulle ni implementera i vården imorgon – och varför har ni inte gjort det än?
–  Att identifiera individer med hög risk för allvarliga hälsohändelser, exempelvis stroke. Det är ännu begränsat av lagstiftning kring screening utan patientens godkännande.

Hur arbetar ni för att öka förståelsen i vården för att AI ger sannolikhetsbaserade rekommendationer och inte alltid ”ett rätt svar”? Hur minskar ni risken att personal överskattar modellens säkerhet?
–  All vård, även den traditionella vården, handlar om sannolikhetsbaserade slutsatser och rekommendationer. AI som är rätt tränad kan klara av mycket mer komplexa sannolikhetsberäkningar och inkludera många fler faktorer och därmed ge oss säkrare rekommendationer. Innan AI får introduceras måste AI visa sin överlägsenhet i säkerhet, tid mot traditionell handläggning. Med andra ord: den nya tekniken kan inte förväntas vara perfekt men den är värd att införa så länge den är bättre än vad vi gör idag.

AI och datahantering

Finns risk att patientdata delas med privata företag?
–  Nej, bara avidentifierad data används. Vi bygger för närvarande en modell för analys, inte för att dela patientdata.

Vad är det tänkt att datasjön ska användas till, vilka ska ha tillgång och hur ska den kopplas till andra system? Finns det till exempel API:er eller andra sätt för verksamheten att dela data?
–  Ja, det kommer att finnas API:er som gör att man kan plocka fram precis den datamängd man behöver för ett specifikt syfte. Till skillnad från register, till exempel kvalitetsregister, organiserar vi inte datasjön i förväg. I stället hämtas data fram och struktureras först när de ska användas för analyser eller för att utveckla AI-algoritmer.

Vilka riktlinjer eller internationella modeller lutar ni er mot i ert AI-arbete?
–  Världshälsoorganisationens rekommendationer.
Ethics and governance of artificial intelligence for health: Guidance on large multi-modal models (who.int)