Ny studie: Sömnen kan visa hur hjärnan återhämtar sig efter epilepsikirurgi

Melinda Vysehrad, Christine Ekdahl Clementson och Irene Erlandsson förbereder en sömnregistrering.

Vid Skånes universitetssjukhus startar nu en studie som ska undersöka hur hjärnans sömnreglering påverkas efter epilepsikirurgi. På sikt kan resultaten bidra till bättre uppföljning av patienter och ökad förståelse för hur hjärnan läker efter kirurgisk behandling av epilepsi.

Många patienter med epilepsi blir anfallsfria efter en operation, men hur hjärnan återhämtar sig på djupet vet vi fortfarande lite om. Forskargruppen vill undersöka om förändringar i sömnen kan fungera som objektiva tecken på att hjärnan stabiliseras och fungerar bättre efter kirurgi.

– Att kartlägga sömn och hjärnaktivitet ger oss en pusselbit som länge saknats vid behandling av epilepsipatienter då många av dessa har problem med sömnen. Om vi kan förstå mer om hur hjärnan fungerar efter operationen kan vi på sikt göra bättre prognoser för varje patient, säger Christine Ekdahl Clementson, docent och överläkare i klinisk neurofysiologi på Skånes universitetssjukhus samt forskare vid Lunds universitet, som ska leda studien.

Sömnen är avgörande

Epilepsikirurgi har framför allt utvärderats utifrån om anfallen försvinner. Det är naturligt eftersom det är huvudmålet. Men sömnens roll i återhämtningen har varit mindre studerad. Sömn är avgörande för hjärnans återhämtning och stabilitet och det unika med den här studien är att den kombinerar avancerad sömnregistrering med mätningar i hemmiljö före och efter operation.
Före operationen får patienterna bära en liten rörelsesensor på handleden i två veckor som mäter sömn och dygnsrytm i hemmiljö. De gör också en mer avancerad sömnregistrering under en natt. Sedan upprepas samma mätningar två och sex månader efter operationen.

– Då kan vi se hur sömnens mönster och hjärnans elektriska aktivitet förändras över tid och om de förändringarna hänger ihop med att patienten blir anfallsfri och mår bättre, säger Christine Ekdahl Clementson.

Bättre prognoser för patienten

Hjärnplasticitet, alltså hjärnans förmåga att omorganisera sina nätverk och skapa nya kopplingar efter skador eller förändringar, spelar en stor roll för återhämtning och påverkar bland annat sömn, kognitiva funktioner och förmågan att återhämta sig.

Skånes universitetssjukhus är ett av tre sjukhus i Sverige som bedriver nationell högspecialiserad vård inom området epilepsikirurgisk utredning och behandling. Studien på Skånes universitetssjukhus ska omfatta 20 patienter i ett första skede och beräknas starta under hösten.

– Tekniken och analysmetoderna har utvecklats mycket de senaste åren. Det gör att vi nu kan studera sömnen som ett slags fönster in i hjärnans funktion. Om hjärnan verkligen stabiliseras efter operationen borde det också synas i hur sömnen organiseras, säger Christine Ekdahl Clementson.

Forskningen finansieras delvis av ett anslag från Stiftelsen Epilepsifonden som i februari delade ut forskningsmedel till 16 forskare, totalt hela 4,6 miljoner kronor, varav Christine Ekdahl Clementson fick 400 000 kronor.

Fakta: Epilepsi

Drabbar cirka 1 procent av befolkningen.
Ett epileptiskt anfall utgörs av en abnorm synkronisering av nervceller i hjärnan, det vill säga att nervcellerna börjar skicka elektriska signaler samtidigt och okontrollerat.
Beroende på var detta sker i hjärnan kan patienten få olika symtom.
Om läkemedel inte fungerar kan kirurgi vara ett behandlingsalternativ, där en del av hjärnan tas bort för att minska eller eliminera anfallen.