Att få hjälp på Bup

Det finns det flera sätt att få råd och söka hjälp när du behöver, både för dig som är under 18 år och för dig som är närstående.

Självhjälp, tips och råd

På Bup Skåne online hittar du självhjälp, tips och råd för att må bättre. Det finns både råd till dig som är ung och till dig som är närstående eller annan viktig vuxen. Det finns också filmade föreläsningar, korta filmer och poddar om till exempel koncentrationssvårigheter, stress och levnadsvanor.

Tips och råd till unga
Råd till vuxna
Filmer och poddar

Chattar och stöd online

Du som är under 18 år kan chatta anonymt med Bup. Det finns också andra chattar och sidor där du kan få stöd online.

Chatta anonymt och få stöd online

Ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med. Flera ungdomsmottagningar har också kurser där du kan få hjälp med att hantera stress och oro.

Att få hjälp på ungdomsmottagningen

Anmäl dig till kurser och träffar hos ungdomsmottagningen

Maria Skåne

Du som är under 25 år och har problem med alkohol, andra droger eller beroende kan kontakta en Mariamottagning för att få råd, stöd och behandling när det behövs. Maria Skåne erbjuder också stöd till dig som är förälder eller närstående. Mottagningarna finns på flera orter och drivs av Region Skåne och flera kommuner i Skåne.

Att få hjälp hos Maria Skåne

Elevhälsan och stöd i skolan

Du har rätt att trivas och må bra i skolan. Hos elevhälsan kan du få hjälp om du till exempel känner dig stressad, blir mobbad eller har andra problem i skolan. Både du och dina vårdnadshavare kan kontakta elevhälsan på din skola för att få råd och stöd.

Elevhälsan (1177.se)

Om du har svårt att klara kunskapsmålen i ett eller flera ämnen är skolan skyldig att hjälpa dig, göra anpassningar i undervisningen eller se till att du får särskilt stöd. Anpassningar i undervisningen kan till exempel vara att du får tydligare instruktioner, hjälp av bildstöd eller textuppläsning. Särskilt stöd kan vara att få hjälp av en speciallärare i de ämnen du har svårt för under en längre tid. Det kan också vara att du får hjälp i en särskild undervisningsgrupp.

Anpassningar och särskilt stöd i skolan (spsm.se)

Råd och stöd för dyslexi och dyskalkyli

SKED hos habiliteringen erbjuder råd och stöd för dyslexi (svårigheter med läsning och skrivning) och dyskalkyli (svårigheter med matematik och siffror). Det finns också filmer med tips och råd, både för dig som är under 18 år och för dig som är närstående.

SKED - råd, stöd, utbildningar och filmer om dyslexi och dyskalkyli

Kommunen och socialtjänsten

Din kommun och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Du som är närstående kan också kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. 

Stöd i livet - om vilken hjälp du kan få av socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som möter barn och unga i arbetet (till exempel inom vården eller skolan) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)

Habilitering och hjälpmedel

Habilitering och hjälpmedel erbjuder stöd, behandling, hjälpmedel och tolktjänst för dig med varaktig funktionsnedsättning.

Information om olika funktionsnedsättningar, rättigheter och hur du kan få hjälp

På Bup kan du få hjälp för både lindrigare och svårare psykisk ohälsa. Lindrigare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du har känt dig väldigt stressad eller haft svårt att sova under en längre tid. Svårare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du har svår ångest, ett självskadebeteende eller stora problem med koncentrationssvårigheter och impulsivitet.

Bup kan erbjuda hjälp och behandling för:

• oro, ångest och tvångssyndrom (OCD)
• nedstämdhet och depression
• problem med stress och sömn
• trots, utagerande och normbrytande beteende
• problem med mat, kroppsuppfattning och ätstörningar
• självskadebeteende
• svårigheter med koncentration, impulser och starka känslor
• svårigheter kopplat till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och diagnoser (NPF), till exempel adhd, autism, tics och tourettes syndrom
• psykisk ohälsa kopplat till könsidentitet
• trauma och kriser
• psykisk ohälsa kopplat till alkohol- och drogproblem
• bipolaritet, mani och psykos
• symtom på psykisk ohälsa hos yngre och små barn. 

Psykiska diagnoser, tillstånd och svårigheter (bup.se)

Funktionsnedsättningar, rättigheter och hur du kan få hjälp

När du eller dina närstående kontaktar Bup sker ofta den första kontakten med Bups digitala mottagning En väg in.

Första kontakten med Bup

Under den första kontakten med En väg in får du och dina närstående svara på frågor om hur du mår. En väg in startar en utredning av de problem ni söker hjälp för och ger er råd om vad ni kan göra för att du ska må bättre.

En väg in kan också ge er vägledning om var och hur ni kan få mer hjälp och stöd. Om En väg in bedömer att du behöver en fortsatt kontakt med Bup kan de boka tid på en mottagning.

Om du får en tid bokad på Bup

När du har fått en tid bokad fortsätter utredningen under det första besöket. Ofta räcker det att göra en kort utredning som blir färdig under det första besöket för att ta reda på vad du behöver för hjälp. Om behandlaren behöver mer information om ditt mående görs en längre utredning under flera besök.

Första besöket och praktisk information

Utredning och att få en diagnos

Bups olika mottagningar

Bup har både Första linjenmottagningar och specialistmottagningar. Första linjenmottagningar hjälper dig med lindrigare psykisk ohälsa som gör det svårt att få vardagen att fungera. Specialistmottagningar hjälper dig när svårigheterna är större och påverkar din vardag ännu mer.

Behandling

Med hjälp av utredningen kan behandlaren erbjuda olika typer av hjälp och behandling. Vad du erbjuds beror på vilka problem och svårigheter du har.

Olika typer av hjälp och behandlingar på Bup

Du är med och planerar din behandling

Du har rätt att vara med och planera din behandling, så att du kan förstå allt som händer och känna dig trygg. Därför ska du, din behandlare och dina närstående tillsammans komma överens om:

• vilken behandling du ska få
• vad som är målen med behandlingen
• om behandlingen hjälper dig och om målen uppnås
• om du behöver mer eller någon annan hjälp.

Vårdplan

Utifrån vad ni kommer överens om gör du och behandlaren en plan för din behandling. Det kallas för en vårdplan. Den beskriver vad du och dina närstående ska göra tillsammans med Bup och vilka mål ni vill uppnå. Om behoven ändras kan du och behandlaren sätta andra mål. Under behandlingen används vårdplanen för att följa upp hur det går och om målen uppnås.

Ibland behöver också andra vara med och planera din behandling och ingå i vårdplanen. Det kan till exempel vara din lärare för att du ska få rätt hjälp och anpassningar i skolan.

Exempel på mål i en vårdplan:

• Du och dina närstående ska ha fått bättre kunskap om de problem som gör att du mår dåligt.
• Att du och dina närstående ska ha fått kunskap om vad ni kan göra för att du ska må bättre i vardagen.
• Att vardagen och livet hemma, i skolan och på fritiden ska fungera bättre.
• Att du ska må bättre, till exempel känna mindre ångest och ha bättre livskvalitet.

Kontakten avslutas när vardagen fungerar bättre

När du mår bättre i vardagen avslutas kontakten med Bup. Då ska du och dina närstående ha lärt er vad ni kan göra för att du ska må så bra som möjligt. Ni ska också ha fått information om vad ni kan göra om du börjar må sämre igen efter avslutad kontakt. Då kan kunskapen och råden som ni fått under kontakten med Bup vara tillräckligt. Om det inte är tillräckligt är du och dina närstående välkomna att kontakta Bup igen.

En utredning är när Bup samlar in information om ditt mående för att ta reda på vilken hjälp du behöver. Att göra en utredning handlar inte bara om du ska få en diagnos som till exempel adhd eller autism. Det handlar om att utreda och kartlägga hela ditt mående, vilka problem och svårigheter du har och hur mycket de påverkar dig i vardagen.

Att göra en utredning kan ta olika lång tid och ibland pågå samtidigt som du får olika typer av hjälp och behandling.

Vad händer under en utredning?

När du påbörjar en kontakt med Bup får du prata med en behandlare (till exempel en sjuksköterska, kurator, psykolog eller läkare). Behandlaren startar en utredning för att förstå och bedöma de problem eller svårigheter du söker hjälp för. Därför får du svara på frågor, fylla i formulär och ibland genomföra olika tester under en utredning. Behandlaren behöver i de flesta fall också prata med dina vårdnadshavare om hur du mår och fungerar, och i vissa fall med andra närstående som till exempel lärare på din skola.

Med hjälp av utredningen kan behandlaren erbjuda olika typer av hjälp och behandling. Dina lärare kan också behöva ta del av utredningen för att kunna stötta och hjälpa dig på bästa sätt i skolan.

Du kan få stöd samtidigt som du utreds

En utredning kan pågå samtidigt som du får olika typer av stöd eller behandling. Det beror på vad du behöver eller om dina behov ändras. Ett exempel kan vara om du både är deprimerad och har tvångssyndrom (OCD). Då kan du först få behandling för depression och vid ett senare tillfälle utredas och få behandling för tvångssyndrom om det fortfarande behövs.

Ett annat exempel kan vara om du har sömnproblem och samtidigt utreds för adhd. Då kan du få behandling för dina sömnproblem samtidigt som du fortsätter att utredas för adhd.

Neuropsykiatrisk utredning för till exempel adhd och autism (1177.se)

Att få en diagnos

Under utredningen undersöker behandlaren vilken typ av psykisk ohälsa och diagnos du har. Diagnoser är namn på olika hälsotillstånd och sjukdomar. De används i vården för att kunna ge rätt hjälp och behandling. Diagnoser kan också hjälpa dig att förstå dig själv och andra bättre. Varje diagnos har kriterier som du behöver uppfylla för att få just den diagnosen.

Diagnoser finns för de flesta hälsoproblem, svårigheter och känslotillstånd, som depression, ångest, adhd och ätstörningar. Det finns också diagnoser för till exempel sömnproblem, mardrömmar, relationsproblem och ilska.

Om olika psykiska diagnoser, tillstånd och svårigheter (bup.se)

På Bup kan du få olika typer av hjälp och behandling.

Råd om levnadsvanor och egenvård 

Den första hjälpen du får som patient hos Bup är ofta råd om hur du kan förbättra dina levnadsvanor. Då fokuserar ni på dina vanor kring sömn, mat, rörelse, fritidsintressen och relationer med familj och vänner. Att göra små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad för din psykiska hälsa. Du får tips och råd som passar dig och dina närstående.

Du kan också få information och egenvårdsråd om ditt specifika tillstånd (som till exempel om ångest eller depression). Egenvård är råd och kunskap om hur du kan ta hand om dig själv, både på egen hand och med hjälp av dina närstående.

Gruppbehandling

En gruppbehandling är när du får behandling tillsammans med andra som har liknande problem. Den kan vara digital eller göras på en mottagning. Under behandlingen får du information, råd och övningar som hjälper dig att må bättre. De flesta gruppbehandlingar har också en grupp för föräldrar och närstående, där de får lära sig om hur de kan stötta på bästa sätt.

Internetbehandling

En internetbehandling är ett digitalt behandlingsprogram där du får kunskap och gör olika övningar genom att ta del av texter, bilder och filmer. Du genomför behandlingen individuellt och har i de flesta fall kontakt med en behandlare digitalt via chatt. Internetbehandlingar har ofta delar som även riktar sig till föräldrar och närstående.

Behandling med läkemedel

Om du behöver läkemedel får du kontakt med en läkare på Bup. Du kan också ha kontakt med en sjuksköterska som följer upp hur medicinen fungerar för dig. I de flesta fall får du också annan behandling samtidigt som du får läkemedel.

Andra behandlingar

Det finns också andra och mer specifika behandlingar som din behandlare kan erbjuda om det behövs. Det kan till exempel vara om du har svårare psykisk ohälsa och behöver ha en längre kontakt med Bup, där du får samtalsbehandling individuellt eller tillsammans med din familj. 

Det finns också behandlingsformer som enbart riktar sig till närstående, som till exempel att få råd och stöd i sin föräldraroll eller bättre kunskap om dina problem och svårigheter.

Bups akutmottagning och heldygnsvård

Om du har en pågående kontakt med Bup och börjar må sämre ska du i första hand kontakta din mottagning. Men om du mår väldigt dåligt kan du behöva akut hjälp. Då kan du och dina närstående kontakta Bups akutmottagning. Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Kontakta Bups akutmottagning

När du ringer eller kommer till Bups akutmottagning görs en bedömning för att komma fram till om du behöver heldygnsvård eller någon annan typ av hjälp.

Att få hjälp av heldygnsvården

Heldygnsvård är när du är inskriven och får behandling dygnet runt på en sjukhusavdelning under några dagar. I vissa fall kan du sova hemma och bara vara på avdelningen under dagen. Ofta är du på heldygnsvården tillsammans med en närstående. Du är där så kort tid som möjligt (ofta några få dygn) och bara om du inte kan få rätt hjälp någon annanstans. 

På heldygnsvården kan du få olika typer av behandling som till exempel läkemedel, samtal och hjälp kring levnadsvanor. Behandlare på heldygnsvården hjälper dig och dina närstående så att du så snabbt som möjligt kan återgå till att fortsätta få annan hjälp och behandling inom öppenvården.

Under barnets första år genomförs regelbundna besök på barnavårdscentralen (BVC). Där följer man barnets utveckling och mående, och även föräldrarnas mående följs upp. Du kan alltid kontakta din BVC‑sköterska, barnmorska eller vårdcentral om du har frågor, oroar dig för barnet eller känner dig osäker i ditt föräldraskap. De kan också hjälpa dig vidare till psykologer på Barn- och föräldrahälsan eller Bup. Du som väntar barn kan också få hjälp.

Barnavårdscentralen (BVC) i Skåne (1177.se)

Psykologmottagningar Barn- och föräldrahälsa i Skåne (1177.se)

Hjälp på Bup

Om hjälpen på BVC inte är tillräcklig kan yngre barn och deras vårdnadshavare få stöd och behandling på Bup. Ni kan till exempel få hjälp om det finns oro eller problem kring hur barnet mår och fungerar. Du kan också få hjälp om du själv mår dåligt eller har negativa erfarenheter som du inte vill ska påverka barnet.

Även du som väntar barn kan få hjälp om du har svårt att acceptera graviditeten eller har svåra känslor inför att bli förälder.

Detta kan ni få hjälp med:

• Samspelsbehandling där du får hjälp med att hitta nya sätt att förstå, möta och stötta barnet i olika situationer.
• Enskilda samtal med fokus på ditt mående och föräldraskap. Du får hjälp med att sortera bland känslor och tankar som kan uppstå i olika situationer med barnet. Det kan till exempel vara att prata om vad som är viktigt för att du och barnet ska må bra tillsammans, eller om hur din egen uppväxt kan påverka dig som förälder.
• Gemensamma föräldrasamtal för att stärka samarbetet i föräldraskapet och nå samsyn kring barnets behov och vardagen tillsammans.
• Vidare utredning av barnets utveckling, mående och samspel med föräldrar.
• Råd och vägledning kring möjliga insatser för barnet och samverkan med till exempel förskolan, socialtjänsten och vuxenpsykiatrin.

Så får ni kontakt med Bup

Du kan kontakta Bups digitala mottagning En väg in för att söka hjälp och få råd om barnets psykiska hälsa. Om ni behöver mer hjälp kan En väg in boka tid på en av Bups specialistmottagningar. Det finns särskilda mottagningar som tar emot familjer med yngre och små barn. Ni kan även få en tid bokad via remiss, till exempel från en BVC-sköterska eller psykolog hos Barn- och föräldrahälsan.

Kontakta En väg in

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Du som är under 18 år kan chatta anonymt med någon som jobbar på Bup eller själv boka tid för ett digitalt besök. Det går också att ringa eller göra en egen vårdbegäran. Oavsett hur du väljer att kontakta Bup för första gången får du kontakt med någon som jobbar på Bups digitala mottagning En väg in.

Chatta

Du som är under 18 år kan chatta anonymt med någon som jobbar på Bup. Chatten är öppen tisdagar och torsdagar klockan 13–16. På chattsidan hittar du också andra bra sidor där du kan chatta och få stöd online.

Chatta anonymt med Bup och få stöd online

Videosamtal med Bup eller ungdomsmottagningen

Du som är under 18 år kan själv boka tid för ett digitalt besök via tjänsten Ung Bupkontakt. Tjänsten finns för dig som mår dåligt, känner dig orolig eller funderar över din psykiska hälsa. Du som är upp till 22 år kan också söka hjälp digitalt hos ungdomsmottagningen via UM Skåne online.

Boka tid direkt via Ung Bupkontakt eller UM Skåne online

En väg in

Både du som är under 18 år och du som är närstående kan kontakta En väg in för att söka hjälp och få råd om psykisk hälsa. En väg in är en digital mottagning för Bup i hela Skåne som tar emot alla nya kontakter med Bup. Det går att ringa till En väg in alla vardagar klockan 8–16.30.

Kontakta En väg in

Egen vårdbegäran via 1177 

Du som är under 18 år eller vårdnadshavare kan också kontakta En väg in genom att göra en egen vårdbegäran via e-tjänsterna på 1177.

Gör en egen vårdbegäran

Via remiss

Du kan också få kontakt med Bup via remiss, till exempel om du söker hjälp hos elevhälsan eller en ungdomsmottagning och de bedömer att du behöver mer hjälp. Då kan de skicka en remiss för att du ska få en tid på Bup.