Din psykiska hälsa

Ett gäng ungdomar sitter vid ett bord och äter frukost. Illustration.
Illustration: Emilie Bergman
En god hälsa är när du mår bra både fysiskt och psykiskt. Din hälsa påverkas av många olika saker, och det finns mycket du kan göra för att må bättre och få koll på din psykiska hälsa.

Hälsan påverkas bland annat av hur du äter, sover och rör på dig. Den påverkas också av din omgivning, dina relationer och av hur du mår och känner inombords. Det finns olika typer av hälsa som till exempel fysisk hälsa, sexuell hälsa och psykisk hälsa. Den här texten fokuserar på den psykiska hälsan.

Livet går upp och ner för alla, och det går tyvärr inte att må bra eller vara glad hela tiden. Däremot finns det mycket du kan göra för att må så bra som möjligt.

Detta kan du göra nu:

  • Prata med någon
    Prata med en vän eller närstående om hur du mår. Ofta lär du dig mycket från andra om hur du kan tänka och göra för att må bättre. Du kan också be andra om råd eller hjälp.
  • Skriv ner dina tankar och känslor
    Det kan kännas skönt att skriva av sig. Att sätta ord på dina känslor och tankar kan hjälpa dig att förstå vad du behöver för att må bättre.
  • Aktivera dig
    Att aktivera sig kan vara många olika saker. Du kan till exempel röra på dig, göra en avslappningsövning, testa en ny hobby eller städa. Fundera över om det finns något du skulle vilja göra oftare eller testa.

Detta kan du göra över tid:

  • Försök äta och sova bra
    Försök att äta regelbundet och sova bra. Det är viktigt för att du ska må bra och orka göra saker för att må ännu bättre.
  • Sätt upp personliga mål
    Fundera över vad du vill och behöver göra för att må bättre. Det kan till exempel vara att röra på dig mer i vardagen eller utmana en rädsla. Sätt upp tydliga mål som inte känns för svåra. Tänk på att målen är dina egna och jämför dig inte med andra.
  • Mjukstarta
    Det är okej om du inte alltid lyckas nå ditt mål eller göra det du tänkt. Att börja med nya vanor kan vara svårt eftersom hjärnan behöver tid att vänja sig vid nya saker.

Gör det som funkar för dig

Ibland kanske det känns svårt och jobbigt att göra allt som skulle kunna få dig att må bättre. Speciellt om du känner dig stressad eller nedstämd. Du behöver inte göra ditt bästa varje dag. Det viktigaste är att inte ge upp och fortsätta ta små steg i rätt riktning.

Alla behöver olika saker för att må bra. Du kan behöva testa olika saker för att ta reda på vad som funkar för just dig. Det är också viktigt att ta det lugnt ibland och återhämta sig ordentligt.

Ta en paus från sociala medier

I sociala medier visas många idealbilder och det är vanligt att känna sig stressad eller jämföra sig mycket med andra. Det kan göra att du känner prestationsångest eller dålig självkänsla och självförtroende.

Kom ihåg att hälsa inte behöver hänga ihop med utseende, status eller prestationer. Det kan också vara bra att ta en paus från sociala medier ibland. Du kan också sluta följa konton som får dig känna dig stressad eller tänka negativt om dig själv.

Tips!

Här är fler tips på vad du kan göra för att få en bättre hälsa:

  • rör på dig (promenera, träna, yoga)
  • aktivera dig och testa nya saker
  • var kreativ (måla, fotografera, skriva, pyssla, sjunga)
  • gör avslappningsövningar (meditera, mindfulness)
  • umgås med människor du tycker om
  • lär dig mer om psykisk hälsa
  • försök att hitta balans i livet.

Om balans i livet (snorkel.se)

Psykisk hälsa är hur du mår i förhållande till dina tankar, känslor och mentala förmågor. Att må bra psykiskt är till exempel när du känner dig glad, trivs med livet och känner att du klarar av olika utmaningar i vardagen. Din psykiska hälsa påverkas också av dina relationer och hur du ser på dig själv.

Titta gärna på den här filmen från Folkhälsomyndigheten som förklarar vad psykisk hälsa är och hur det fungerar:

Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

När du mår dåligt psykiskt kallas det för psykisk ohälsa. Det kan bland annat vara att du känner dig ledsen, orolig eller stressad. Psykisk ohälsa kan också innebära olika diagnoser som till exempel depression eller ångestsyndrom.

Sök hjälp

Om du känner att psykisk ohälsa påverkar dig negativt i vardagen så kan du behöva söka hjälp. Det kan hjälpa mycket att prata med en vän eller närstående om hur du mår. Ibland kan du behöva hjälp av vården för att må bättre. Du kan till exempel vända dig till elevhälsan eller en ungdomsmottagning för att få råd och stöd.

Om att söka hjälp (umo.se)

Din psykiska hälsa påverkas delvis av biologiska faktorer och ärftlighet. Det betyder att din psykiska hälsa hänger ihop med hur just din hjärna och kropp fungerar. Det är också vanligt att lida av psykisk ohälsa om du har en förälder eller närstående som mår eller har mått dåligt.

Psykisk hälsa förändras över tid. Den påverkas också av dina upplevelser och andra faktorer som kallas för skyddsfaktorer och riskfaktorer.

Exempel på skyddsfaktorer:

  • Bra relationer (vänner, familj)
  • En meningsfull fritid (fritidsaktiviteter, hobby)
  • Att äta bra och röra på sig regelbundet
  • Bra sömn och tillräckligt med återhämtning

Exempel på riskfaktorer:

  • Ekonomiska problem
  • Utanförskap (ensamhet, mobbning, diskriminering)
  • Problem hemma
  • Sjukdom eller skada
  • Kris och allvarliga händelser

Skyddsfaktorerna skyddar mot riskfaktorerna och minskar risken för psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna hjälper dig också att klara av olika utmaningar i livet, som till exempel stress inför ett prov, konflikter och kriser.

Alla går igenom svåra saker i livet. Men skyddsfaktorer och en god psykisk hälsa gör det lite lättare att hantera problem och motgångar under livets gång.

Om du mår dåligt och känner att du behöver mer råd och stöd så finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Om att söka hjälp (umo.se)

Det finns även andra bra sidor där du kan chatta och få stöd online.

Chattar:

Chatta anonymt med en vuxen som jobbar på Bup

Få kontakt eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Anonym chatt för dig med ätstörningar eller självskadebeteende (shedo.se)

Chatta med en vuxen som gärna lyssnar (ungalukas.se)

Mer stöd och chattar för dig som mår dåligt (umo.se)

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Förutom att chatta och få stöd online så kan du boka ett videosamtal, skicka en egen vårdbegäran eller ringa.

Boka videosamtal

Skicka en egen vårdbegäran

Bups telefonrådgivning – En väg in

Om du har ett självskadebeteende

Om du skadar dig själv är det viktigt att du söker hjälp. Du kan också chatta anonymt med Shedo för att få råd och stöd.

Chatta med Shedo (shedo.se)

Sök hjälp akut

Om du redan har kontakt med Bup ska du kontakta din mottagning om du börjar må sämre eller mår väldigt dåligt.

Hitta kontaktuppgifter till din mottagning

Om du har självmordstankar eller om det finns en risk att du skadar dig allvarligt ska du söka hjälp akut. Du kan också ringa till eller chatta med Självmordslinjen på mind.se.

Självmordslinjen – för dig som har självmordstankar (mind.se)

Kontakta Bups akutmottagning

Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Senaste uppdatering: 2022-04-28

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.