Din psykiska hälsa

Ett gäng ungdomar sitter vid ett bord och äter frukost. Illustration.
Illustration: Emilie Bergman
En god hälsa är när du mår bra både fysiskt och psykiskt. Hälsan påverkas av många olika saker och det finns mycket du kan göra själv för att må bättre.

Din hälsa påverkas bland annat av hur du äter, sover och rör på dig. Den påverkas också av din omgivning, dina relationer och av hur du mår och känner dig inombords. Det finns olika typer av hälsa som till exempel fysisk hälsa, sexuell hälsa och psykisk hälsa. Den här texten fokuserar på den psykiska hälsan.

Alla mår dåligt ibland och det går inte att må bra eller vara glad hela tiden. Men det finns mycket du kan göra för att må bättre och så bra som möjligt både fysiskt och psykiskt.

Detta kan du göra nu

  • Prata med någon
    Det är alltid bra att prata med dina närstående om hur du mår. Ofta kan du lära dig mycket från andra om hur du kan tänka och göra för att må bättre. Du kan också be andra om råd eller hjälp när du behöver.
  • Skriv ner dina tankar och känslor
    Det kan kännas skönt att skriva av sig och göra att du får distans till det du tänker och känner. Att sätta ord på dina tankar och känslor kan också hjälpa dig att förstå varför du mår dåligt och vad du behöver för att må bättre.
  • Aktivera dig
    Att aktivera sig kan vara många olika saker. Fundera över om det finns något särskilt du behöver eller vill göra just nu för att må bättre. Det kan till exempel vara att röra på dig, göra en avslappningsövning, hålla på med en hobby eller städa.

Detta kan du göra över tid

  • Försök att äta och sova bra
    Att äta ordentligt och få tillräckligt med sömn är viktigt för att du ska må bra och orka göra saker för att må ännu bättre. Det finns mycket du kan göra för att äta och sova bättre. Här kan du kan läsa mer och få tips:
    Tips och råd för bättre sömn
    Tips och råd för att äta och må bra
  • Sätt upp personliga mål
    Fundera över vad du vill i livet och vad du behöver göra för att må bättre. Det kan till exempel vara att röra på dig mer i vardagen eller utmana en rädsla. Sätt upp tydliga mål som inte känns för svåra. Tänk på att målen är dina egna och försök att inte jämföra dig för mycket med andra.
  • Mjukstarta
    Det är okej om du ibland inte lyckas nå ditt mål eller göra det du tänkt. Att börja med nya vanor kan vara svårt i början eftersom hjärnan behöver tid att lära och vänja sig vid nya saker. Det viktigaste är att du fortsätter försöka även om det känns svårt.

  • Ta en paus från sociala medier
    I sociala medier visas många idealbilder och det är vanligt att känna sig stressad och jämföra sig mycket med andra. Fundera över hur du använder sociala medier och hur det påverkar dig. Kom ihåg att hälsa inte behöver hänga ihop med utseende, status eller prestationer! Försök att begränsa mängden information som du tar del av, och sluta följa konton som får dig att må dåligt. Testa också att ta en paus från mobilen ibland, till exempel när du åker buss eller gör något du gillar.

Gör det som funkar för dig

Ibland kan det kännas svårt att göra allt du "borde" för att må bättre, speciellt om du känner dig stressad eller nedstämd. Du behöver inte göra ditt bästa varje dag! Det viktigaste är att inte ge upp och fortsätta ta små steg i rätt riktning.

Alla behöver olika saker för att må bra, och därför kan du behöva testa olika saker för att ta reda på vad som funkar för just dig. Det är också viktigt att ta det lugnt ibland och att återhämta sig ordentligt.

Tips!

Här är fler tips på vad du kan göra:

  • rör på dig (promenera, träna, yoga)
  • aktivera dig och testa nya saker
  • var kreativ (måla, fotografera, skriva, pyssla, sjunga)
  • gör avslappningsövningar (meditera, mindfulness)
  • umgås med eller hör av dig till någon som brukar få dig att må bra
  • lär dig mer om psykisk hälsa
  • försök att hitta balans i livet.

Tips för att få balans i livet (snorkel.se)

Psykisk hälsa är hur du mår i förhållande till dina tankar, känslor och mentala förmågor. Att må bra psykiskt är när du känner dig glad, trivs med livet och känner att du klarar av olika utmaningar i vardagen. Din psykiska hälsa påverkas av många olika saker, som till exempel av dina relationer och hur du ser på dig själv.

Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

När du mår dåligt psykiskt kallas det för psykisk ohälsa. Det kan till exempel vara att du känner dig ledsen, orolig eller stressad. Psykisk ohälsa kan också vara att ha en diagnos som till exempel adhd, autism, ångestsyndrom eller depression.

Sök hjälp

Om du känner att psykisk ohälsa påverkar dig negativt i vardagen är det viktigt att du pratar med någon och söker hjälp. Det kan hjälpa mycket att prata med en vän eller närstående om hur du mår. Ibland kan du också behöva mer hjälp för att må bättre. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Sjukdomar och kroppsliga problem kan också göra att du mår dåligt psykiskt. Därför kan det vara bra att kontakta elevhälsan eller en vårdcentral för att få råd och hjälp med din fysiska hälsa.

Din psykiska hälsa påverkas delvis av biologiska faktorer och ärftlighet. Det betyder att din psykiska hälsa hänger ihop med hur just din hjärna och kropp fungerar. Det är också vanligt att lida av psykisk ohälsa om du har en förälder eller närstående som mår dåligt, eller att du och andra i familjen har samma diagnos.

Skydds- och riskfaktorer

Psykisk hälsa förändras över tid och påverkas mycket av vad som händer i livet. Allt som du är med om kan delas in skyddsfaktorer och riskfaktorer. Skyddsfaktorerna skyddar mot riskfaktorerna och minskar risken för psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna hjälper dig också att klara av olika utmaningar i livet, som till exempel stress inför ett prov, konflikter och kriser.

Alla behöver gå igenom svåra saker i livet. Men de skyddsfaktorer som finns i ditt liv kommer göra det lite lättare att hantera problem och motgångar under livets gång.

Exempel på skyddsfaktorer:

  • bra relationer (vänner, familj, kärlek)
  • en meningsfull fritid (fritidsaktiviteter, hobby)
  • att äta bra och röra på sig regelbundet
  • bra sömn och tillräckligt med återhämtning.

Exempel på riskfaktorer:

  • ekonomiska problem
  • utanförskap (ensamhet, mobbning, diskriminering)
  • problem hemma eller i familjen
  • sjukdom eller skada
  • kris och allvarliga händelser.

Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen eller kontakta Bup.

Mer om att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Chatta anonymt med en vuxen som jobbar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Livechatt där Bris kuratorer svarar på frågor (bris.se)

Anonym chatt för dig med ätstörningar eller självskadebeteende (shedo.se)

Chatta med en vuxen som gärna lyssnar (ungalukas.se)

Livslinjen – chatt för dig som är ung (mind.se)

Mer stöd och chattar för dig som mår dåligt (umo.se)

Hjälp hos ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Mer om vilken hjälp du kan få hos ungdomsmottagningen

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du har problem hemma, är i kris eller har varit med om något hemskt eller skrämmande. Om du känner dig otrygg hemma eller om det är mycket bråk i familjen är det viktigt att du söker hjälp.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Mer om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Förutom att chatta och få stöd online så kan du söka hjälp digitalt via Ung Bupkontakt, skicka en egen vårdbegäran eller ringa.

Sök hjälp digitalt via Ung Bupkontakt

Skicka en egen vårdbegäran

En väg in – Bups telefonrådgivning

Om du har ett självskadebeteende

Om du skadar dig själv är det viktigt att du söker hjälp. Du kan också chatta anonymt med SHEDO för att få råd och stöd.

Chatta med SHEDO (shedo.se)

Sök hjälp akut

Om du har en pågående kontakt med Bup ska du kontakta din mottagning om du börjar må sämre.

Hitta kontaktuppgifter till din mottagning

Om du eller någon annan riskerar att skadas allvarligt eller om du har självmordstankar ska du söka hjälp akut. Du kan också ringa eller chatta med Självmordslinjen på mind.se.

Självmordslinjen – för dig som har självmordstankar (mind.se)

Kontakta Bups akutmottagning

Vid livshotande tillstånd, ring 112.

Park där olika personer ägnar sig åt fysisk aktivitet. Illustration.

Rörelse hjälper dig att må bra

Rörelse är bra för både kroppen och hjärnan, men ibland kan det vara svårt att komma igång.

Ungdom kollar in i ett kylskåp och undrar vad hen ska äta. Illustration.

Äta och må bra

Det är okej att äta dåligt ibland, men ibland kan relationen till mat bli ett problem.

Senaste uppdatering: 2022-04-28

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.

Tack för att du hjälper oss att förbättra webbplatsen.


Hitta kontaktuppgifter till en mottagning (vard.skane.se)

Om tidsbokning med våra e-tjänster (1177.se)

Vad är det som saknas?

Skriv gärna till webbredaktionen och berätta vad som saknas eller hur du tycker att webbplatsen kan bli bättre.

Tänk på att:

  • Webbredaktionen inte kan svara på ditt meddelande. 
  • Du inte kan få hjälp med vårdärenden via webbredaktionen.
  • Inte ange några personuppgifter, som till exempel ditt namn eller mailadress.