Din psykiska hälsa

Alla mår dåligt ibland och det går inte att må bra eller vara glad hela tiden. Men det finns mycket du kan göra för att må så bra som möjligt, oavsett vad du går igenom eller har svårt med i livet. Genom att fokusera på det som går att påverka kan du förbättra både din fysiska och psykiska hälsa.

Detta kan du göra nu

• Prata med någon
  Det är alltid bra att prata med någon om hur du mår. Ofta kan du lära dig mycket från andra om hur du kan tänka och göra för att må bättre. Det är också viktigt att be om hjälp när du behöver.
• Skriv ner dina tankar och känslor
  Det kan kännas skönt att skriva av sig och göra att du får distans till det du tänker och känner. Att sätta ord på dina tankar och känslor kan också hjälpa dig att förstå varför du mår dåligt och vad du behöver för att må bättre.
  Så kan du lyssna på och förstå dina känslor bättre (umo.se)
• Aktivera dig
  Det finns många olika sätt att aktivera sig. Fundera över om det finns något särskilt du vill eller behöver göra just nu för att må bättre. Det kan till exempel vara att röra på dig, göra en avslappningsövning, hålla på med en hobby eller städa.

Psykisk hälsa är hur du mår i dina känslor och tankar. Att må bra psykiskt är när du känner dig glad, trivs med livet och känner att du klarar av utmaningar i vardagen. Din psykiska hälsa påverkas av många olika saker, till exempel av dina relationer, vad du är med om och hur du ser på dig själv.

Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

När du mår dåligt psykiskt kallas det för psykisk ohälsa. Det går att ha lindrigare psykisk ohälsa och svårare eller mer allvarlig psykisk ohälsa. Lindrigare psykisk ohälsa kan till exempel vara att du ofta känner dig stressad, orolig eller nedstämd. Svårare och mer allvarlig psykisk ohälsa kan till exempel vara om du har svår ångest, ett självskadebeteende eller en ätstörning.

Sök hjälp

Det kan hjälpa mycket att prata med en vän eller närstående om hur du mår, men om du känner att psykisk ohälsa påverkar dig mycket i vardagen kan du behöva mer hjälp. Kroppsliga problem och sjukdomar kan också göra att du mår dåligt psykiskt. Därför kan du behöva ta kontakt med elevhälsan eller en vårdcentral för att undersöka och få hjälp med din fysiska hälsa. Du hittar chattar och kontaktvägar längre ner på sidan.

Diagnoser är namn på olika hälsotillstånd och sjukdomar. De används i vården för att kunna ge rätt hjälp och behandling. Diagnoser kan också hjälpa dig att förstå dig själv och andra bättre.

Vissa diagnoser föds man med och andra kan utvecklas över tid, till exempel om du går igenom en kris eller har varit med om något skrämmande. Diagnoser finns för de flesta hälsoproblem, svårigheter och känslotillstånd. Det finns diagnoser för bland annat depression, ångest, adhd och ätstörningar, men också för sömnproblem, mardrömmar, relationsproblem och ilska.

Att få en diagnos 

När du söker hjälp och får kontakt med vården får du prata med en behandlare (till exempel en sjuksköterska, kurator, psykolog eller läkare). Behandlaren bedömer och utreder vilken typ av psykisk ohälsa och diagnos du har. Varje diagnos har kriterier som du behöver uppfylla för att få just den diagnosen. Därför får du svara på frågor, fylla i formulär och ibland genomföra olika tester. Behandlaren behöver i de flesta fall också fråga dina vårdnadshavare om hur du mår och fungerar, och i vissa fall även andra närstående som till exempel lärare på din skola.

Med hjälp av informationen om ditt mående och diagnosen kan behandlaren erbjuda rätt hjälp och behandling. Om du till exempel får diagnosen depression kommer du att få en behandling för det.

Om hur det går till när du får hjälp på Bup

Neuropsykiatrisk utredning för till exempel adhd och autism (1177.se)

Vanliga diagnoser

Inom psykiatrin och vården används många namn och begrepp för att beskriva olika typer av psykisk ohälsa, tillstånd och diagnoser. I listan nedan beskrivs några av de vanligaste.

Vanliga tillstånd och diagnoser:

• Ångestsyndrom
  Gemensamt för alla ångestsyndrom är att känna starka känslor av oro och ångest som påverkar ens liv negativt. De vanligaste diagnoserna är generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom, social ångest, separationsångest, specifika fobier, tvångssyndrom (OCD) och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
  Olika typer av ångest
• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)
  NPF är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. De vanligaste NPF-diagnoserna är adhd, autism, Tourettes syndrom och språkstörning. NPF innebär att vissa delar av hjärnan fungerar annorlunda än hos personer utan en NPF-diagnos.
  NPF-diagnoser (attention.se)
• Affektiva tillstånd 
  Affektiva tillstånd innebär att känna sig nedstämd, deppig eller att uppleva andra starka och intensiva känslor. Exempel på affektiva tillstånd är diagnoser som depression och bipolär sjukdom.
• Ätstörning
  Att ha en ätstörning innebär att man fokuserar mycket på och känner ångestkänslor kring mat, vikt och kroppen. Exempel på ätstörningsdiagnoser är anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.

Om olika diagnoser, tillstånd och psykisk ohälsa (bup.se)

Du kan ha flera diagnoser samtidigt

Det går att ha flera diagnoser samtidigt. Om du till exempel har en depression är det vanligt att också ha problem med ångest. Det är också vanligt att personer med adhd samtidigt har en annan NPF-diagnos (till exempel autism eller Tourettes syndrom). Om du har en NPF-diagnos kan du också ha annan psykisk ohälsa (till exempel stress eller sömnproblem).

Filmer om att leva med en NPF-diagnos (attention.se)

Hur du mår psykiskt beror på både arv och miljö. Arv innebär att vissa typer av psykisk ohälsa och diagnoser kan vara ärftliga, och att flera personer i samma familj eller släkt kan ha samma diagnos. Miljö innebär att din psykiska hälsa påverkas av dina relationer och vad du är med om i livet. Dina levnadsvanor (mat, sömn och motion) påverkar också din psykiska hälsa.

Skydds- och riskfaktorer

Din psykiska hälsa påverkas mycket av vad som händer i livet. Allt som du gör och är med om kan delas in skyddsfaktorer och riskfaktorer. Skyddsfaktorerna skyddar mot riskfaktorerna och minskar risken för psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna hjälper dig också att klara av utmaningar i livet, till exempel stress inför ett prov, konflikter och kriser.

Alla går igenom svåra saker i livet och mår dåligt i perioder. Men de skyddsfaktorer som finns i ditt liv gör det lite lättare att hantera problem och motgångar under livets gång.

Exempel på skyddsfaktorer:

• bra och stöttande relationer (vänner, familj, kärlek)
• en meningsfull fritid (hobby, fritidsaktiviteter)
• regelbunden rörelse och att äta bra
• bra sömn och tillräckligt med återhämtning.

Exempel på riskfaktorer:

• ekonomiska problem
• utanförskap (ensamhet, mobbning, diskriminering)
• problem hemma eller i familjen
• skadligt bruk och beroende (nikotin, alkohol, droger)
• sjukdom eller skada
• kris och allvarliga händelser.

Här hittar du mer information och bra länkar.

Tips och råd för att må bra (umo.se)

Om att må dåligt (umo.se)

Tips och råd för att må bättre (bris.se)

Tips för att hitta balans i livet (snorkel.se)

Filmer

Filmer med tips för bättre levnadsvanor

Film med tips för att må bra (umo.se)

Film med 10 tips för att må bra (youtube.com)

Må bra-tv - filmer med tips för att ta hand om sin hälsa (urplay.se)

Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

Övningar

Filmer, övningar och tips för att förstå och hantera dina känslor (känslogrejen.se)

Lär dig lyssna på och förstå dina känslor bättre (umo.se)

Avslappningsövningar som du kan lyssna på när du känner dig nedstämd (snorkel.se)

Safe Place - app med enkla övningar för att må bättre (qrco.de)

BUP appen - verktyg och övningar för att må bättre (qrco.de)

Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd finns det flera som kan hjälpa dig. Du kan till exempel söka hjälp hos elevhälsan, ungdomsmottagningen eller kontakta Bup.

Att söka hjälp (umo.se)

Chattar

Chatta anonymt med en vuxen som jobbar på Bup

Kontakta eller chatta anonymt med en kurator dygnet runt (bris.se)

Livechatt där Bris kuratorer svarar på frågor (bris.se)

Anonym chatt för dig med ätstörningar eller självskadebeteende (shedo.se)

Få stöd via chatt eller videosamtal (ungalukas.se)

Livslinjen - chatt för dig som är ung (mind.se)

Mer stöd och chattar (umo.se)

Ungdomsmottagningen

Ungdomsmottagningen finns för dig som har funderingar om kroppen, sex, relationer eller behöver hjälp med preventivmedel. Du kan också få stöd om du mår dåligt och behöver någon att prata med.

Sök hjälp hos ungdomsmottagningen

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Kommunen och socialtjänsten kan hjälpa dig om du till exempel har problem hemma, om det är mycket bråk i familjen eller om ni har det svårt ekonomiskt. Om du känner dig otrygg hemma eller har varit med om något hemskt eller skrämmande är det viktigt att du söker hjälp.

Vanliga frågor och svar om socialtjänsten (kollpasoc.se)

Om socialtjänsten och vad som händer när du tar kontakt (umo.se)

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Kontakta Bup

Det finns flera sätt att kontakta Bup. Du kan boka tid för ett digitalt besök via Ung Bupkontakt, eller kontakta En väg in som är en digital mottagning för Bup i hela Skåne.

Boka tid direkt via Ung Bupkontakt

Kontakta En väg in

Om du har ett självskadebeteende

Om du skadar dig själv är det viktigt att du söker hjälp. Du kan också chatta anonymt med SHEDO för att få råd och stöd.

Chatta med SHEDO (shedo.se)