Psykisk hälsa

Barn och ungas hälsa påverkas mycket av deras levnadsvanor, vilka i stor utsträckning styrs av familjens och närståendes vanor. Därför är ditt stöd viktigt för att barnet ska må bra och vara hälsosam i vardagen. 

Alla mår dåligt ibland och det går inte att må bra eller vara glad hela tiden, men det finns mycket du kan göra för att barnet ska må bättre och så bra som möjligt både fysiskt och psykiskt.

Var ett stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutiner i vardagen, hjälp med tidsplanering och bra mat-, sömn- och motionsvanor är alltid viktigt för att barnet ska må bra.

Barn och unga påverkas även mycket av sin omgivning och sina relationer. Problem hemma, svårigheter i skolan och sociala problem är exempel på vad som kan leda till psykisk ohälsa.

Under livets gång behöver barn och unga möta och hantera olika typer av problem, utmaningar och situationer. Som förälder eller närstående vuxen är det bra att alltid försöka vara ett stöd och vägleda barnet när hen går igenom olika saker.

Sociala medier

En stor del av barn och ungas liv sker på internet. Digitala miljöer, sociala medier och att ständigt vara uppkopplad är något som unga kan behöva vägledning kring för att hantera på bra sätt.

I sociala medier visas många idealbilder där fokus ofta är på utseende, framgång och status. Det är vanligt att unga jämför sig mycket med andra, vilket kan göra att hen känner prestationsångest eller får dålig självkänsla och självförtroende. Du kan påminna barnet om att hälsa inte behöver hänga ihop med utseende, prestationer eller status. Istället handlar det om att hitta sina egna sätt för att må bättre och att lära känna sig själv. Uppmuntra också barnet att ta en paus från sociala medier ibland och att sluta följa konton som får hen att känna sig stressad eller tänka negativt om sig själv.

Bekräfta och lyssna

Se till att det finns tid för samtal och reflektion. Fråga barnet hur en mår och prata om hur det fungerar i skolan, med vänner och övriga relationer. Visa intresse för vad barnet går igenom i livet och bekräfta barnets tankar och känslor. Prata också om vad hen gör och tar del av på internet och i sociala medier.

Om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Hjälp barnet att aktivera sig. Uppmuntra barnet att testa nya saker och gör olika aktiviteter tillsammans.
• Ta reda på barnets intressen och utgå från vad hen tycker är kul. En hobby eller fritidsaktivitet som barnet trivs med är positivt för hälsan.
• Hjälp barnet att hitta bra rutiner och strategier för att hantera stress.
• Håll koll på barnets spelvanor och andra tidsfördriv. Sträva efter att hitta en bra balans mellan produktivitet, pauser, återhämtning och nöje.
• Lär dig mer om psykisk hälsa och dela med dig av kunskapen till barnet.
• Var en bra förebild och se över dina egna levnadsvanor.

Om barnet inte vill prata med dig

Ibland vill barn och unga inte prata om det som känns jobbigt och då är det viktigt att respektera det. Om du blir avvisad kan du säga att du finns där om hen vill prata eller umgås senare. 

Påminn barnet om att det är okej att må dåligt, att det är vanligt och att det inte är något att skämmas över. Berätta också att det är bra att ta emot hjälp, både från personer som barnet står nära och litar på och från skolan, vården eller kommunen.

Psykisk hälsa är hur man mår i förhållande till sina tankar, känslor och mentala förmågor. Att må bra psykiskt är när man känner sig glad, trivs med livet och känner att man klarar av olika utmaningar i vardagen. Den psykiska hälsan påverkas av många olika saker, som till exempel av ens livssituation, relationer och självbild.

Film om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

När man mår dåligt psykiskt kallas det för psykisk ohälsa. Det kan handla om och vara olika psykiska besvär som till exempel nedstämdhet, oro och stress. Psykisk ohälsa kan också innebära olika diagnoser som till exempel adhd, autism, depression och ångestsyndrom.

Vad påverkar den psykiska hälsan?

Den psykiska hälsan påverkas delvis av biologiska faktorer och ärftlighet. Alla barn föds med olika temperament och vissa har lättare för att ofta känna starka känslor. Det är också vanligt att barn och unga drabbas av psykisk ohälsa om de har en förälder eller närstående som mår dåligt, eller att flera i familjen har samma diagnos.

Psykisk hälsa förändras över tid och påverkas också av barnets upplevelser och andra faktorer som kallas för skyddsfaktorer och riskfaktorer. Skyddsfaktorerna skyddar mot riskfaktorerna och minskar risken för psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna hjälper även barnet att klara av olika utmaningar i livet, som till exempel stress i skolan, konflikter och kriser. Alla går igenom svåra saker i livet men skyddsfaktorer gör det lite lättare för barnet att hantera problem och motgångar under livets gång.

Exempel på skyddsfaktorer:

• bra relationer (vänner, familj)
• en meningsfull fritid (fritidsaktiviteter, hobby)
• bra matvanor och regelbunden rörelse
• bra sömn och tillräckligt med återhämtning
• hjälp och stöd i skolan.

Exempel på riskfaktorer:

• ekonomiska problem
• utanförskap (ensamhet, mobbning, diskriminering)
• problem hemma
• sjukdom eller skada
• kris och allvarliga händelser.

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Filmer om hur du kan hjälpa barn att förbättra sina levnadsvanor

Sju sätt att stötta en tonåring som mår dåligt (mind.se)

Om psykisk ohälsa hos barn och unga (1177.se)

Film och information om psykisk hälsa (folkhalsomyndigheten.se)

Träna för din hjärna – videoföreläsning av Anders Hansen (1177.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som förälder (mind.se)

Information och råd till dig som arbetar inom skola (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta din kommun och socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Flera kommuner och föreningar erbjuder också hälsofrämjande och sociala fritidsaktiviteter för unga inom till exempel konst, kultur och idrott. Du hittar mer information och kontaktuppgifter på din kommuns webbplats.

Lista med länkar till din kommuns webbplats

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)