För att förbättra webbplatsen vill vi även samla in statistik om hur webbplatsen används. Godkänner du att vi samlar in statistik om ditt besök?
På sidan om kakor kan du ändra ditt val och läsa mer om vilka kakor som vi använder.
Om kakor på webbplatsen
Psykiatri Skåne
Nedstämdhet och depression
Det är normalt att känna sig ledsen och nedstämd ibland. Många barn och unga mår dåligt under vissa perioder i livet, till exempel när det händer jobbiga saker eller finns mycket att oroa sig för. Ditt stöd är viktigt och det finns flera saker du kan göra för att hjälpa och stötta barnet.
När man känner sig ledsen och nedstämd är det lätt att tro att det alltid kommer kännas så, men det går ofta över av sig själv efter en stund. Om det inte går över efter en längre tid och barnet till exempel isolerar sig, ofta är trött och visar mindre intresse för saker hen brukar gilla så kan det vara en depression.
Om du märker att ett barn verkar ledsen är det viktigt att visa att du finns där om hen behöver hjälp eller vill prata om något. Det är också viktigt att försöka aktivera barnet och uppmuntra hen till att göra sånt hen tycker om och mår bra av.
Finns det en orsak?
Att förstå orsaken till att barnet mår dåligt gör det enklare att göra förändringar för att det ska bli bättre. Ibland är orsaken tydlig, men ibland kan det vara svårare att ta reda på vad som gör att barnet mår dåligt. Sjukdomar och somatiska tillstånd kan också vara en orsak till nedstämdhet. Därför kan det kan vara bra att kontakta vårdcentralen för att utesluta kroppsliga problem som kan påverka hur barnet mår psykiskt.
Ibland kanske barnet inte vet varför hen mår dåligt. Det är också vanligt att ibland inte orka eller vilja prata om sina känslor. Det kan vara frustrerande och tålamodskrävande när du vill hjälpa, men ibland behöver du acceptera barnets känslor som de är och låta hen ta sin tid. Det finns fortfarande flera saker du och ni tillsammans kan göra för att barnet ska må bättre.
Bekräfta barnet
Påminn barnet om att det inte är fel eller konstigt att må dåligt och att känna som hen gör. Det är okej att vara ledsen, gråta och vara arg. Även negativa känslor är en del av livet och alla känslor kommer och går.
Att bekräfta barnets känslor innebär att du ger barnet rätt till sin egen känsla utan att du uttrycker egna åsikter om den. Det är vanligt att vilja släta över, distrahera eller hitta snabba lösningar. Men försök istället att bekräfta barnet genom att stanna upp och stå ut med det som barnet berättar, uttrycker eller går igenom. Genom att lyssna uppmärksamt och titta på barnet bekräftar du hens känslor. Du kan också återberätta det barnet säger och fråga om du har förstått rätt.
Genom att bekräfta visar du att du förstår barnet och hens upplevelse. Bekräftelse har ofta en lugnande effekt eftersom det förmedlar till barnet att du bryr dig och att hen är sedd.
Försök att prata med barnet och visa att du ser att hen inte mår bra.
Visa intresse för vad barnet går igenom i sin vardag.
Fokusera på att lyssna och bekräfta barnets känslor. Låt barnet styra samtalet och låt hen berätta i lugn och ro.
Kom bara med förslag på lösningar om barnet ber om det.
Hjälp till att upprätthålla goda levnadsvanor och vardagsrutiner (sömn, hygien, kost, rörelse).
Se över familjeklimatet och vad du och andra kan göra hemma för att barnet ska må bättre.
Ställ inte för höga krav på barnet och välj dina strider.
Aktivera barnet genom att till exempel fråga vad hen skulle vilja göra.
Planera in aktiviteter som hen kan se fram emot.
Gör saker tillsammans med barnet. Det kan till exempel vara att byta miljö och ta er till en trevlig plats som till exempel ett café, museum, bibliotek eller park.
Uppmuntra barnet att träffa kompisar och göra saker hen brukar gilla.
Alla känner sig ledsna eller nedstämda ibland. Under puberteten är det också vanligt att känna många starka känslor och ha humörsvängningar. Det beror på att kroppen och hjärnan utvecklas.
Hur man mår beror också på vilken grundstämning man har. Känslor kan gå upp och ner och förändras snabbt under en dag, medan grundstämningen förändras långsammare och påverkar hur man mår mestadels av tiden. Om grundstämningen är låg under en längre tid kan det vara en depression.
Om man lider av en depression har man fler och värre besvär än när man bara känner sig ledsen eller är nedstämd. Det är också svårare att distrahera sig från negativa tankar och ens sinnesstämning påverkar mycket mer i vardagen.
Är barnet deprimerat?
Nedstämdhet och depression kan upplevas på olika sätt och bero på många olika saker. Att barnet känner känslor av nedstämdhet behöver inte betyda att hen är deprimerad, men hen kan ändå behöva hjälp och stöd när livet känns extra tungt.
Det är vanligt att känna igen flera tecken på depression. Men för att det ska vara en depression behöver barnet ha känt sig nedstämd eller haft mindre lust att göra saker under en längre tid. Barnet behöver också samtidigt uppleva flera andra tecken och symtom i listan nedan.
Tecken på depression:
känna sig ledsen, nedstämd eller irriterad flera veckor i rad
ingen lust eller minskat intresse för roliga saker
Att hantera vardagen kan vara svårt för ett barn som lider av en depression. Livet kan kännas jobbigt och meningslöst, och det är vanligt med återkommande negativa tankar och känslor om sig själv och omvärlden. Det kan också kännas jobbigt att tänka på framtiden. Även skuldkänslor, låg självkänsla, dåligt självförtroende och likgiltighet är vanligt.
Under en depression är det vanligt att till exempel vilja stanna kvar i sängen, äta sämre och bli mindre aktiv och social. Mindre aktivitet och sämre levnadsvanor gör att depressionen blir värre. Därför är det viktigt att barnet fortsätter att aktivera sig och göra sånt som brukar få hen att må bra, även om det känns jobbigt. Barn och unga kan behöva hjälp och stöd med detta.
Vanliga orsaker till nedstämdhet eller depression hos barn och unga:
problem i relationer (familj, vänner, kärlek, ensamhet, mobbning)
förändringar i livet (flytt, ny skola, skilsmässa)
någon som barnet bryr sig om mår dåligt
kris och allvarliga händelser (sjukdom, dödsfall, krig, våld)
något som oroar eller bekymrar barnet (livssituation, ekonomi, problem hemma)
långvarig och negativ stress
för lite sömn under lång tid
årstider (väder, mörker, D-vitaminbrist)
kroppsliga problem (hormoner, skada, järnbrist, sjukdomar)
grubbel och ältande
annan psykisk ohälsa eller diagnos (adhd, autism, ångest, tvång).
Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.
Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.
Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.
Telefonnummer: 020-51 20 20 Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.
Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.
Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.
Hjälp hos kommunen och socialtjänsten
Du kan kontakta socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på din kommuns webbplats.
Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.
Om det finns misstanke om att barnet har självmordstankar eller ett allvarligt självskadebeteende ska ni söka hjälp akut. Det går att kontakta Bups akutmottagning i Malmö dygnet runt. Du kan också kontakta Självmordslinjen på mind.se för att få råd och stöd.