För att förbättra webbplatsen vill vi även samla in statistik om hur webbplatsen används. Godkänner du att vi samlar in statistik om ditt besök?
På sidan om kakor kan du ändra ditt val och läsa mer om vilka kakor som vi använder.
Om kakor på webbplatsen
Psykiatri Skåne
Ensamhet och mobbning
Du kan välja undertext i videospelarens högra nederkant. Undertexter finns på svenska, engelska och arabiska. Illustrationer av Emilie Bergman.
Att känna sig ensam kan vara väldigt jobbigt. Det kanske känns som att du inte har någon att prata med eller som att ingen förstår dig. Du kanske känner dig utanför eller blir mobbad i skolan. Även om det är många människor runt omkring så kan du känna dig ensam.
Att känna sig ensam är inte samma sak som att vara ensam. Alla behöver egentid för att må bra, och därför kan det vara skönt att vara ensam ibland! Det är ofrivillig ensamhet som får dig att må dåligt, och det kan bero på många olika saker. Ibland kanske det känns svårt att vara med i gemenskapen i skolan. Du kanske har börjat undvika sociala situationer för att det känns jobbigt eller för att någon har varit taskig mot dig.
När du känner dig ensam finns det flera saker du kan göra för att må bättre eller få kontakt med andra. Kom ihåg att du inte är ensam om att känna dig ensam! Många känner sig ensamma, blyga och osäkra, och ofta märks det inte på andra att de känner sig ensamma.
Detta kan du göra nu:
Skriv till någon Skriv till en kompis eller någon du vill lära känna bättre. Fråga hur hen mår och om hen skulle vilja hitta på något en dag. Tänk på att de flesta blir glada när någon hör av sig.
Kolla upp olika sociala nätverk Leta efter sociala nätverk på nätet och i sociala medier. Ofta kan du hitta olika grupper och forum där andra är intresserade av samma saker som du.
Umgås med familjen eller ditt husdjur Det kan kännas skönt att berätta för någon närstående om hur du mår eller bara umgås lite. Om du har ett husdjur så kan du ta hand om eller klappa djuret en stund.
Var snäll mot dig själv Försök att alltid vara snäll mot dig själv. När du känner dig ensam är det lätt att känna dåligt självförtroende och självkänsla. Du kanske skäms eller tänker att det är fel på dig. Kom ihåg att tankar bara är tankar och inte sanningen.
Minska negativa tankar Det finns flera övningar du kan göra för att minska negativa tankar. Du kan till exempel tänka eller skriva ner positiva saker om dig själv som till exempel: ”Jag duger som jag är!”, ”Jag är snäll!” och ”Jag är viktig!”.
Fortsätt med dina fritidsaktiviteter Att hålla på med fritidsaktiviteter är ett bra sätt att träffas och umgås med andra.
Ta kontakt men nya personer Utmana dig själv och ta kontakt med personer som du inte känner. Du kan testa att skriva till någon i sociala medier eller säga hej till någon i skolan.
Ta hjälp av vuxna på skolan Prata med din mentor eller lärare i skolan och berätta att du känner dig ensam. Förklara att du till exempel skulle vilja sitta bredvid eller hamna i samma grupp med någon som du vill lära känna bättre.
Tips!
Här är fler tips på vad du kan göra:
Testa nya saker Prova en ny aktivitet även om du inte är säker på att du kommer att gilla den. Det kan vara en ny hobby, ett nytt spel eller en sport. Kommunen och föreningar arrangerar ibland gratisaktiviteter som du kan gå på.
Gå till en fritidsgård Ta reda på vad det finns för mötesplatser för unga i din närhet. Det kan till exempel vara en fritidsgård, ett bibliotek eller en idrottsplats.
Ta en paus från sociala medier Det kan kännas jobbigt att se andra umgås i sociala medier när du känner dig ensam. Kom ihåg att personer oftast visar upp när de är glada och gör roliga saker, och inte när de mår dåligt och kanske själva känner sig ensamma. Därför är det bra att ta en paus från sociala medier ibland, till exempel när du gör något du gillar eller umgås med familjen.
Byt miljö Ofta blir ensamheten värre om du isolerar dig hemma. Ta dig till en trevlig plats där det finns människor som till exempel ett café, butik, museum eller bibliotek.
Ge inte upp! Ibland kan det kännas jobbigt och svårt att vara social och ta kontakt med andra. Det viktigaste är att inte ge upp om du känner dig ensam. Fortsätt att utmana dig själv socialt. Med tiden blir det ofta lättare att både ta och få kontakt med andra.
Ofrivillig ensamhet kan bero på olika saker och ibland kanske du inte vet varför du känner dig ensam. Om du känner dig ensam ofta kan du börja må dåligt. Då är det viktigt att försöka ta reda på varför du känner dig ensam och vad du behöver för att må bättre.
Vanliga orsaker till ofrivillig ensamhet:
förändringar och jobbiga händelser (flytt, bortgång av närstående, relationer som tar slut)
något eller någon hindrar dig från att träffa och umgås med andra (sjukdom, pandemi, konflikter, att bo långt borta)
problem hemma eller att du inte kommer överens med personer i din familj
känna dig blyg, osäker eller har svårt för sociala situationer
känna dig annorlunda eller som att du inte passar in
bli illa behandlad (utfryst eller mobbad i skolan)
ha svårt att lita på personer
sociala medier och FOMO (fear of missing out)
psykisk ohälsa (stress, oro, social fobi/ångest, depression).
Familjen och hemmet är något som ska ge dig trygghet men ibland är det inte så. Det är det vanligt att känna sig ensam och må dåligt om det är problem eller bråkigt hemma.
Det är vuxnas ansvar att se till att alla mår bra hemma. Ibland kanske de inte förstår att det finns problem eller inte vet vad som är bäst att göra. Då är det viktigt att du berättar hur du känner så att ni tillsammans kan göra saker för att det ska bli bättre.
Om du känner dig otrygg hemma eller om det är mycket bråk i familjen ska du prata med en annan vuxen för att få råd och stöd. Du kan till exempel vända dig till elevhälsan, en ungdomsmottagning eller kontakta socialtjänsten.
Stämningen kan vara hård och tuff i skolan, men det är aldrig okej att kränka eller frysa ut någon. Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om du blir mobbad i skolan eller någon annanstans.
Om du eller någon annan är utanför eller utsätts för kränkningar flera gånger av samma personer så är det mobbning. Det kan kännas jobbigt att berätta för en vuxen om vad händer i skolan, men det är viktigt att du gör det så att du och andra kan få hjälp. Vuxna kan också hjälpa dig om du eller någon annan utsätts för mobbning utanför skolan, på träningen eller på nätet.
Det här kan du göra om du eller någon annan blir mobbad i skolan:
Berätta för en vuxen på skolan Prata med skolpersonalen om du eller någon annan blir mobbad. Du kan till exempel prata med din mentor, lärare eller rektor.
Prata med dina närstående Berätta för dina föräldrar, syskon eller andra du litar på om vad som händer i skolan. Det är alltid bra att prata om hur du känner istället för att hålla allt för sig själv.
Säg ifrån Våga säga ifrån när någon blir mobbad. Det kan kännas svårt men om du till exempel säger ”sluta nu” eller ”lägg av” kan det hjälpa mycket.
Visa att du bryr dig Om någon är utanför, ensam eller blir mobbad i skolan kan du visa att du bryr dig. Det kan betyda mycket för personen om du till exempel säger hej och frågar hur hen mår.
Ibland kan det kännas svårt att prata om vad du är med om i skolan eller i andra sociala sammanhang. Du kanske skäms eller har blivit hotad att inte berätta eller ”skvallra”. Att berätta för en vuxen att du eller någon annan blir mobbad är inte att ”skvallra” och att vilja hjälpa någon är aldrig fel.
Om du blivit hotad eller känner dig rädd så kan vuxna på skolan hjälpa dig. Tillsammans kan ni komma på vad ni ska göra för att det ska bli bättre. Du kan också ta kontakt med vuxna på skolan via e-post eller brev och berätta att du vill vara anonym.
Mobbning kan vara många olika saker. Om någon till exempel ofta blir retad, utsätts för kränkningar eller är utfryst så är det mobbning. Både barn, tonåringar och vuxna kan utsättas för mobbning och mobba andra.
Mobbning är:
när du eller någon annan utsätts för kränkande behandling flera gånger av samma personer
det är mobbning oavsett om det händer på nätet, i skolan eller någon annanstans.
Att till exempel skriva elaka meddelanden eller ofta reta någon räknas som kränkande behandling. Hot och våld som knuffar, sparkar och slag är också kränkningar. Om du mår dåligt av något som andra gör mot dig så blir du kränkt.
Det är du och ingen annan som avgör om du blivit kränkt eller inte. Den som mobbar kanske säger att hen bara skojade, men om du mår dåligt så är det kränkande behandling i alla fall. Det är aldrig fel att reagera, bli arg eller ledsen och du har rätt att känna som du känner.
Om en lärare eller annan skolpersonal får veta att en elev blivit kränkt i skolan så är hen skyldig att göra något för att det inte ska hända igen.
Vad är diskriminering?
Om du blir behandlad dåligt, orättvist eller annorlunda på grund av ditt kön, din könsidentitet, hudfärg, religion eller sexuella läggning så blir du diskriminerad. Det är också diskriminering om du har en funktionsvariation eller diagnos och behandlas orättvist eller dåligt. Skolan är skyldig att se till att ingen utsätts för diskriminering under skoltid.
Att kränka och behandla någon illa kan vara brottsligt och den som mobbar kan bli polisanmäld. Här är exempel på mobbning och kränkande behandling som bryter mot lagen:
våld och hot
trakasserier
diskriminering
lägga ut och sprida kränkande bilder på någon
fotografera eller filma någon i en privat eller känslig situation utan tillåtelse (till exempel i omklädningsrummet)
uppmana eller tvinga någon under 15 år att göra sexuella saker på nätet.
Om du mår dåligt och känner att du behöver råd och stöd så finns det flera som kan hjälpa dig. Om du blir mobbad i skolan ska du prata med din mentor, lärare eller söka hjälp hos elevhälsan. Du kan också vända dig till en ungdomsmottagning, Bris eller kontakta Bup.
Det finns flera sätt att kontakta Bup. Förutom att chatta och få stöd online så kan du söka hjälp digitalt (telefon- eller videosamtal), skicka en egen vårdbegäran eller ringa.