Första besöket på Bup

I de flesta fall är det bra att dina föräldrar eller andra närstående är med när du träffar oss. Du kan själv ta kontakt med oss och i vissa fall träffa oss ensam. Vi kommer tillsammans fram till vad som är bäst för dig.

Inför första besöket

Några dagar innan besöket brukar vi skicka några digitala frågeformulär till dig, och ibland även till dina vårdnadshavare. Du kan också få fylla i formulär under besöket och vid andra tillfällen under tiden du har kontakt med oss. Formulären skickas från vår webbtjänst Blåappen där du fyller i dina svar.

Detta gör vi för att du ska ha en möjlighet att själv beskriva hur du mår. Under besöket går du och behandlaren igenom svaren tillsammans, och du får även möjlighet att berätta mer om hur du mår. Att svara på frågeformulären är frivilligt.

Om du behöver tolk

Du har rätt till tolk om du behöver. Berätta för oss att du behöver tolk när du kontaktar oss och bokar en tid.

Förbered yngre barn för besök

På Region Stockholms webbplats finns filmer och information för yngre barn om hur ett besök kan gå till på Bup. Det finns också information om hur det kan vara att må dåligt och vad man kan få hjälp med.

Filmer och information för yngre barn (bup.se)

Olika sätt att träffas – digitalt eller på plats

Första besöket kan vara på en mottagning eller via ett video- eller telefonsamtal. När du kontaktar oss och bokar tid bestämmer vi tillsammans vad som fungerar bäst för dig.

Digitalt besök

Om du träffar oss digitalt skickas en länk till dig innan besöket, antingen via mejl eller sms. Du kan behöva legitimera dig med BankID eller Freja eID. Tänk på att sitta i en lugn och avskild miljö när besöket börjar.

Fysiskt besök

Om du träffar oss på en mottagning så anmäler du dig i receptionen eller via en självincheckningsautomat när du kommer. När det är din tur möter en behandlare dig i väntrummet och sen går ni tillsammans till ett samtalsrum.

Du får berätta om hur du mår

Besöket börjar ofta med att du får berätta om varför du söker hjälp. Du bestämmer själv hur mycket du vill berätta. Om en förälder eller närstående är med kan hen också hjälpa till.

Under besöket får du prata med en behandlare. Det kan till exempel vara en psykolog, kurator eller sjuksköterska. Behandlaren kommer att ställa frågor om hur du mår och om vilka problem du har i vardagen. Du kan också få frågor om hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Dina svar hjälper oss att ta reda på vilken hjälp du behöver.

Även om en förälder eller närstående är med har du möjlighet att prata själv med behandlaren en stund. Det har du rätt till enligt Barnkonventionen som också är svensk lag.

Det första besöket på Bup tar ungefär en till två timmar.

Vad händer sen?

Innan första besöket avslutas kommer vi berätta vad vi tror att du behöver för att må bättre och om vad vi kan hjälpa dig med. Du har rätt att få information och vara med och planera din vård. Tillsammans gör vi en plan för vilken hjälp som du kommer att få av Bup, en så kallad vårdplan.

En vårdplan beskriver vad du och din familj ska göra tillsammans med Bup. Den beskriver vem som ska göra vad och vilka mål och delmål som vi har satt upp för behandlingen. Vanliga mål kan till exempel vara att du och dina närstående ska lära sig mer om hur du fungerar och vad behöver för att må bra, för att du ska kunna utveckla färdigheter och få verktyg för att hantera svårigheter i vardagen.

Under tiden du har kontakt med oss kommer vi prata om vad du och dina föräldrar eller närstående kan göra för att du ska må bättre. Tillsammans utvärderar vi hur det går och om målen har uppnåtts. Ibland kan vi sätta upp nya mål om behoven ändras.

Målet med en behandling på Bup är att dina symtom ska minska och att du ska kunna fungera och må bättre i vardagen. En del besvär kan finnas kvar eller komma tillbaka, till exempel om du har problem med ångest. Men tillsammans med dina närstående och med hjälp av den kunskap och de verktyg du får genom behandlingen på Bup, kan du ofta arbeta vidare på egen hand för att må bättre.

Om du börjar må sämre och det blir svårt för dig i vardagen är du och dina närstående välkomna att kontakta oss igen.

Delaktighet, samtycke och vårdplaner (bup.se)

Tystnadsplikt och sekretess

Alla som arbetar på Bup har tystnadsplikt. Det betyder att vi inte får berätta något om dig som patient för andra personer eller myndigheter. Tystnadsplikt betyder därmed att allt du berättar för oss är under sekretess.

Det finns några tillfällen när tystnadsplikt och sekretess kan brytas, till exempel när:

• Den som är patient vill det.
• Ett barn eller en ungdom riskerar att fara illa, till exempel utsättas för våld. Då är vi skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten.
• Det pågår en utredning hos en annan myndighet, till exempel i en domstol och om de begär att få information från oss.

Tonåringar som själva tar kontakt

En del tonåringar tar själva kontakt med oss. Då vill vi ofta ha kontakt med föräldrarna eller vårdnadshavarna också, men ibland vill inte tonåringen det. Lagen säger att vi ska göra en bedömning från fall till fall. Möjligheten att bestämma själv och därmed inte kontakta föräldrar eller vårdnadshavare är större desto äldre tonåringen är.

Även om föräldrarna eller vårdnadshavarna vet att deras barn har kontakt med Bup så behöver de inte veta allt som sägs under samtalen. Hur man ska hantera detta brukar barnet, hens vårdnadshavare och behandlaren diskutera och komma överens om tillsammans.

Här kan du läsa mer om tystnadsplikt, sekretess och eventuella undantag:

Tystnadsplikt och sekretess (1177.se)

Råd och självhjälp online

På Bup Skåne online hittar du självhjälp, råd och tips på hur du kan må bättre psykiskt och hjälpa andra. Det finns både råd till dig som är ung och till dig som är närstående eller annan viktig vuxen.