Första besöket på Bup

Innan du får en tid bokad för ditt första besök är det vanligt att du eller din vårdnadshavare har kontakt med En väg in, som är en digital mottagning som hanterar alla nya kontakter med Bup. Under kontakten med En väg in berättar du eller din vårdnadshavare om hur du mår och hur du har det i vardagen. En väg in bedömer om du ska få en tid bokad på en av Bups Första linjenmottagningar, specialistmottagningar eller om du kan få hjälp någon annanstans. Första linjen hjälper dig med lindrigare psykisk ohälsa, till exempel om du känner mycket stress som inte släpper eller om du har haft svårt att sova under en längre tid. Bups specialistmottagningar hjälper dig med svårare psykisk ohälsa, till exempel om du har svår ångest, ett självskadebeteende eller stora problem med koncentrationssvårigheter och impulsivitet.

När du får en bokad tid

När du får en tid bokad på Bup skickas en kallelse till dig via e-tjänsterna på 1177. Du kan också få kallelsen skickad till dig som ett brev. I kallelsen finns information om ditt besök, som till exempel vilken tid besöket är, var du ska vara och om du behöver göra något innan besöket. Där står också hur du kan omboka tiden om den inte passar.  

Frågeformulär i Blåappen och din journal

Innan första besöket brukar du få några frågeformulär skickade till dig och ibland till dina vårdnadshavare. Du får ett sms med en länk till formulären och du svarar på frågorna i tjänsten Blåappen. Dina svar hjälper behandlaren att förstå hur du mår och vad du behöver hjälp med. Om det känns svårt fylla i formulären kan du göra det tillsammans med en närstående eller din behandlare.

Det som du eller din vårdnadshavare berättar under kontakten med En väg in och Bup skrivs ner i din journal. En journal är där behandlare skriver anteckningar om ditt mående och din behandling. Det som står i journalen skyddas av sekretess och det är bara du, dina behandlare och ibland dina vårdnadshavare får läsa den. Du kan själv läsa din journal genom att logga in på 1177. När du kommer på ditt första besök har behandlaren som du träffar läst journalen och vet därför redan lite om hur du mår. 

Ditt besök börjar med att behandlaren presenterar sig och berättar vad som kommer att hända. Behandlaren kan vara en kurator, psykolog, sjuksköterska eller läkare. Du får svara frågor om hur du mår och om vilka problem eller svårigheter du har, och berätta om hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Du kan också få frågor om hur du har mått och haft det när du var yngre. Det kallas för att göra en utredning. En utredning är alltså när en behandlare på Bup samlar in information om dig och ditt mående. Ofta räcker en kort utredning som blir färdig under det första besöket för att ta reda på vad du behöver för att må bättre. Om behandlaren behöver mer information om ditt mående görs en längre utredning under flera besök.
 
Även om du har med dig en förälder eller närstående under besöket får du möjlighet att prata ensam med behandlaren. Det första besöket tar ungefär en till två timmar. 

Du får information och råd

Din behandlare kommer att rekommendera en behandling utifrån vad du har berättat och behöver. Behandlingen börjar ofta med att du får information och egenvårdsråd skickat till dig via e-tjänsterna på 1177. Informationen skickas också till dina vårdnadshavare i de flesta fall. Om du är lite äldre kan du vara med och bestämma hur mycket som ska skickas till dina vårdnadshavare. Du får också veta om behandlaren bedömer att du ska utredas vidare för psykisk ohälsa eller en diagnos.  

Du är med och planerar din behandling

Du har rätt att få vara delaktig och vara med och planera din behandling. Därför ska du, din behandlare och dina närstående tillsammans komma överens om:

• vilken behandling du ska få
• vad som är målen med behandlingen
• om behandlingen hjälper dig och om målen uppnås
• om du behöver mer eller någon annan hjälp. 

Utifrån vad ni kommer överens om gör du och behandlaren en plan över behandlingen du ska få. Det kallas för en vårdplan. Den beskriver vad du och dina närstående ska göra tillsammans med Bup, och vilka mål och delmål ni vill uppnå med behandlingen. Om dina behov ändras kan du och behandlaren bestämma nya mål. Ibland behöver också andra vara med och planera din behandling och ingå i vårdplanen, som till exempel din lärare för att du ska få rätt hjälp och anpassningar i skolan.

Exempel på mål i en vårdplan:

• Att du ska ha fått bättre kunskap om de problem som gör att du mår dåligt.
• Att du och dina närstående ska ha fått kunskap om vad ni kan göra för att du ska må bättre.
• Att du ska må bättre, till exempel att du ska ha mindre ångest.
• Att livet hemma, i skolan och på fritiden ska fungera bättre.
• Att du ska ha bättre livskvalitet.

Vad som händer efter ditt första besök beror på vilken hjälp du behöver. På Bup kan du få olika typer av hjälp. Det kan vara behandling med egenvårdsråd, gruppbehandling, internetbehandling eller samtalsbehandling individuellt eller tillsammans med din familj. Ibland behöver din behandlare veta mer om dina problem och svårigheter för att kunna utreda om du har en diagnos som till exempel adhd eller autism. I vissa fall kan du behöva träffa en läkare och få läkemedel. Du erbjuds den behandling som passar dig och dina svårigheter. 

Mer om vilken hjälp och behandling du kan få på Bup

Målet med behandlingen är att du ska må bättre, och att det ska bli lättare att för dig att fungera i olika miljöer som hemma, i skolan och på fritiden. Du ska också ha lärt dig mer om hur du fungerar, dina svårigheter och vad du och din familj kan göra för att du ska fortsätta må bättre över tid.

När behandlingen och kontakten avslutas

Behandlingen och kontakten med Bup avslutas när du mår bättre. Efter behandlingen ska du och dina närstående ha lärt er vad ni kan göra för att du ska fortsätta att må bra, men också vad ni ska göra om du skulle börja må sämre. Ibland kanske problemen kommer tillbaka och du börjar må sämre igen efter avslutad kontakt. Då kan råden och kunskapen som du och dina närstående fått under kontakten med Bup hjälpa och vara tillräckligt för att du ska må bättre. Om det inte är tillräckligt är du och dina närstående välkomna att kontakta Bup igen.

På barnavårdscentralen (BVC) görs regelbundna kontroller av barnets utveckling och mående under hens första år. Där följer man även föräldrarnas mående. Du kan alltid kontakta din BVC-sköterska, barnmorska eller vårdcentral om du har frågor, oroar dig för barnet eller känner dig osäker i ditt föräldraskap. Din BVC-sköterska kan även hjälpa dig vidare till psykologer på Barn- och föräldrahälsan. Du som väntar barn kan också få hjälp.

Mer om barnavårdscentralen (BVC) i Skåne (1177.se)

Barn- och föräldrahälsans psykologmottagningar i Skåne (skane.se)

Om hjälpen på BVC inte är tillräcklig kan Bup erbjuda rådgivning och behandling för yngre barn och deras vårdnadshavare. Ni kan få en tid bokad via remiss, till exempel från en BVC-sköterska eller psykolog hos Barn- och föräldrahälsan. Du kan också skicka en egen vårdbegäran via 1177 eller ringa. Inför det första besöket får ni en kallelse i barnets namn.

Hitta din närmaste späd- och småbarnsmottagning (1177.se)

Under de första besöken på Bup

När ni kommer på era första besök får ni träffa en behandlare och du får berätta om hur du upplever barnet, föräldraskapet och vardagen hemma. Behandlaren undersöker även hur barnet reagerar och beter sig i olika situationer. Ibland kommer vi överens om att filma er tillsammans. Det är så vi tar reda på vad ni och barnet behöver för att må bättre. Du som är förälder eller vårdnadshavare är alltid tillsammans med barnet under besöken.

När behandlaren gjort en bedömning av barnets mående och familjens behov gör ni tillsammans en plan över vilken hjälp och behandling som barnet ska få. Det kallas för en vårdplan och den beskriver vad ni kommer att göra på Bup och behandlingens mål. Under behandlingen använder vi vårdplanen för att utvärdera om vården hjälper och om målen uppnås. Om behoven ändras sätter vi upp andra mål.

Mer om Bups spädbarnsverksamhet i Skåne (1177.se)

Förbered yngre barn för besök

På Region Stockholms webbplats finns filmer för yngre barn som bland annat förklarar hur ett besök på Bup kan gå till. Där finns också information om hur det kan vara att må dåligt och vad man kan få hjälp med. Det finns också en film på SVT Play där Draken från Bolipompa följer med och träffar en psykolog.

Filmer och information för yngre barn (bup.se)

Film där Bolibompadraken följer med och träffar en psykolog (svtplay.se)

Bup har Första linjenmottagningar och specialistmottagningar i hela Skåne. Adressen till din mottagning står i din kallelse. I kallelsen hittar du också kontaktuppgifter om du har frågor eller behöver omboka din tid. Du hittar också e-tjänster, telefonnummer och adress till din mottagning på nätet och på 1177.  

Hitta e-tjänster och kontaktuppgifter till din mottagning

Olika sätt att träffas – digitalt eller på plats

Första besöket kan vara på en mottagning eller ske via video- eller telefonsamtal.  

Digitalt besök via video eller telefon

Om du ska träffa oss digitalt skickas ett meddelande till din inkorg som du hittar när du loggar in på 1177. För att logga in behöver du legitimera dig med bank-id eller Freja eID. För att komma till det digitala besöket går du vidare via länken i meddelandet. Du hittar också länken för att komma till ditt digitala besök i din kallelse och på nätet.

Länkar för att komma till Bup och Första linjens digitala väntrum

Tänk på att vara i en ostörd miljö med bra internetuppkoppling när besöket börjar.

Mer om vad du kan tänka på inför ett digitalt besök (1177.se)

Om du har fått en telefontid blir du uppringd till ditt eller din vårdnadshavares mobilnummer.

Fysiskt besök

Om du ska träffa en behandlare på en mottagning anmäler du dig i receptionen eller via en självincheckningsautomat när du kommer. När det är din tur möter en behandlare dig i väntrummet och sen går ni tillsammans till ett samtalsrum.

Om du behöver tolk

Du har rätt till tolk om du behöver det. Berätta att du behöver tolk när du kontaktar Bup så kommer mottagningen boka en tolk till ditt besök.  

Alla är välkomna till oss

Du är välkommen till Bup oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Alla Bups mottagningar och vårdenheter är HBTQI+ certifierade. 

Barnkonventionen

Din åsikt är viktig och du har alltid rätt att säga vad du tycker och vara delaktig i din behandling. Därför arbetar Bup utifrån barnkonventionen.
 
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att må bra, bli behandlade lika och vara med och påverka det som händer i deras liv. Det betyder du har rätt att säga vad du tycker och att vuxna ska lyssna på vad du säger. Vuxna ska alltid tänka på ditt bästa när de tar beslut och gör saker som påverkar ditt liv.  
 
Alla barn har också rätt till liv och utveckling. Det betyder till exempel att du ska skyddas om du är i ett land där det är krig, eller att du ska få vård och mediciner om du är sjuk. Du har också rätt att ha en bra barndom där du får känna dig trygg hemma, i skolan och på fritiden. Det betyder till exempel att du ska få hjälp i skolan när du behöver och att du har rätt till en meningsfull fritid där du får göra roliga saker.  

Mer om barnkonventionen och dina rättigheter (raddabarnen.se)

Du ska kunna känna dig trygg när du är på Bup och våga berätta om hur du mår. Då är det viktigt att du kan känna förtroende för och lita på din behandlare och personalen som du träffar på Bup.

Därför har alla som jobbar på Bup tystnadsplikt och det som du berättar för din behandlare är skyddat av sekretess. Det betyder att de inte får berätta något om dig som patient för andra personer eller myndigheter. Men det finns vissa situationer när tystnadsplikt och sekretess inte gäller.  

Exempel på situationer när tystnadsplikt och sekretess kan brytas:

• När patienten själv vill det.
• När det pågår en utredning hos en annan myndighet (till exempel i en domstol) som begär att få information från Bup.
• När ett barn eller ungdom riskerar att fara illa (till exempel utsättas för våld). Då är Bup skyldiga att kontakta vårdnadshavare eller göra en anmälan till socialtjänsten.

Mer om tystnadsplikt och sekretess (umo.se)

Om du själv tar kontakt med Bup

Du som är ung kan själv söka hjälp och kontakta Bup för att prata om sådant som känns jobbigt för dig och få hjälp. Behandlaren du får prata med hjälper dig att ta reda på vad för hjälp, stöd eller behandling som du kan behöva för att må bättre. 
 
Behandlaren kan behöva informera dina vårdnadshavare om kontakten med Bup för att de ska kunna hjälpa dig vidare. I så fall pratar behandlaren med dig först och tar hänsyn till vad du tycker. Dina vårdnadshavare kan veta att du har kontakt med Bup, men de behöver inte veta allt som sägs under besöken. Ju äldre du är desto mer kan du bestämma själv hur mycket dina vårdnadshavare ska veta. 

Tystnadsplikt vid vård av barn och unga (1177.se)