Känslor och tankar

Barn och unga kan ibland behöva hjälp med att förstå och hantera olika känslotillstånd. Det finns flera saker du och ni tillsammans kan göra för att barn ska må bättre och lära sig förstå och hantera känslor på bra och hälsosamma sätt.

Var ett stöd i vardagen

Det är individuellt vilket stöd varje barn behöver, men rutin i vardagen och bra mat-, sömn- och motionsvanor är viktigt för att barn ska må bra psykiskt.

Barn och unga påverkas mycket av sin omgivning och relationer. En stressig hemmiljö, svårigheter i skolan eller sociala problem kan leda till negativa känslor som till exempel oro och ångest. Barnet kanske har varit med om något svårt och därför har lättare för att uppleva negativa känslor under en period. Då är det viktigt att visa att du finns där när hen behöver dig. Fråga ofta hur barnet mår och berätta att du finns där om hen behöver hjälp eller vill prata om något.

Sätta ord på känslorna

Ibland kan det vara svårt för barn och unga att förstå eller beskriva vad de känner. För att det ska bli lättare att sätta ord på en känsla kan du ställa frågor om hur känslan känns, och därefter diskutera olika svar tillsammans.

Exempel på frågor du kan ställa

• Var i kroppen finns känslan?
• Har den en färg, form eller temperatur?
• Hur stark är känslan på en skala 1–10?
• Vad tänker du på när du känner känslan?
• Vad vill du göra när du känner känslan? Vill du dra dig undan, göra något speciellt eller söka kontakt?

Skillnad mellan känslor och tankar

Det är lätt att blanda ihop känslor och tankar. Skillnaden är att känslor är våra reaktioner på olika händelser, medans tankar är våra tolkningar av olika händelser. Känslor kan påverka våra tankar och tvärt om. Negativa tankar kan därför ge upphov till negativa känslor.

Om ett barn till exempel känner mycket oro eller rädsla kan det ibland leda till orealistiska tankar. Barnet kanske tänker att saker är värre eller farligare än vad de egentligen är, vilket i sig kan leda till ännu mer oro, rädsla och negativa känslor. Därför är det viktigt att försöka skilja mellan känslor och tankar. Du kan påminna barnet om att det hen känner eller tänker inte alltid behöver vara sant.

Den inre kritiska rösten

Alla människor har en inre kritisk röst. Den hjälper oss att lära av våra misstag och skyddar oss från att göra bort oss eller bli utstötta från gemenskapen. Ibland kan den kritiska rösten få oss att må dåligt. Det är vanligt att barn och unga känner sig osäkra, har dålig självkänsla eller känner prestationsångest.

Du kan uppmuntra barnet till att försöka förhålla sig till sin inre kritiska röst som tankar istället för "sanningar". Istället för att tänka ”jag är inte bra nog” så kan barnet testa att tänka ”jag har en tanke om att jag inte är bra nog”.

Filmer om tankar, känslor och den inre kritiska rösten (känslogrejen.se)

Minska negativa tankar och känslor

Det finns flera övningar som barn kan göra för att minska negativa tankar och känslor. Uppmuntra barnet till att alltid vara snäll mot sig själv när jobbiga tankar och känslor uppstår. Barnet kan träna på att tänka positivt om sig själv genom att till exempel skriva ner saker som hen tycker om med sig själv. Det kan också vara positiva saker som du och andra säger till barnet.

Övningar för att minska negativa tankar (snorkel.se)

Det är okej att må dåligt ibland

Påminn barnet om att det inte är fel eller konstigt att må dåligt och känna som hen gör. Det är okej att gråta och vara arg ibland.

Om något jobbigt har hänt eller om barnet går igenom något svårt kan du berätta att sorg, oro och ångest oftare blir lättare att hantera efter en tid. Just nu kanske känslorna behöver finnas, men de behöver inte göra det för alltid.

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Prata med barn och unga om känslor och tankar. Visa att du bryr dig genom att fråga hur barnet mår. Lyssna om hen berättar.
• Hjälp barn att skilja på känslor och tankar.
• Uppmuntra barn till att vara ärliga och snälla mot sig själva.
• Träna på problemlösning. Fråga barnet om hen känner att finns problem som hen skulle vilja lösa och hjälp barnet att komma på och genomföra lösningar. Uppmuntra barnet att inte lägga för mycket energi på det hen inte kan kontrollera.
• Distrahera barnet från jobbiga känslor genom att hitta på trevliga saker tillsammans. Fråga barnet vad hen skulle vilja göra.
• Gör avslappningsövningar och träna på medveten närvaro tillsammans. 

Om medveten närvaro (mindfulness) (1177.se)

Alla känslor är viktiga och har en funktion. Det kan till exempel vara livsviktigt att känna rädsla ibland. Utan rädsla hade människor oftare utsatt sig för farliga situationer och chansen att överleva hade minskat. Känslor som rädsla hjälper oss att agera snabbt när det behövs.

Känslor kan delas in i tre grupper: positiva känslor, neutrala känslor och negativa känslor:

1. Positiva känslor (glädje, intresse) ger oss grönt ljus och säger till oss att fortsätta med det vi gör.
2. Neutrala känslor (förvåning) ger oss gult ljus och säger åt oss att tänka efter eller vara beredda.
3. Negativa känslor (ilska, skam, oro) ger oss rött ljus och säger åt oss att sluta med det vi gör eller akta oss. 

Det finns nio grundkänslor som alla människor föds med, och många av känslorna vi känner är ofta en kombination av olika grundkänslor.

Om våra nio grundkänslor (snorkel.se)

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Film om känslor av Region Gävleborg (youtube.se)

Filmer om tankar, känslor och den inre kritiska rösten (känslogrejen.se)

Sju sätt att stötta en tonåring som mår dåligt (mind.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Övningar

Avslappningsövningar för hela kroppen (1177.se)

Avslappningsövningar för barn och unga (snorkel.se)

Övningar för att minska negativa tankar (snorkel.se)

Om mindfulness och övningar (1177.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som förälder (mind.se)

Information och råd till dig som arbetar inom skola (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på din kommuns webbplats.

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)