Självskadebeteende hos unga

Det kan kännas väldigt skrämmande och vara mycket jobbigt att upptäcka självskadebeteenden hos barn och unga. Som vuxen är det lätt att känna sig otillräcklig, men det finns mycket du kan göra för att hjälpa och stötta. Det är viktigt att visa att du finns där för barnet när hen behöver hjälp eller vill prata om något.

Många ungdomar upplever att deras närstående fokuserar för mycket på självskadebeteendet, och för lite på hur de mår eller vad de går igenom i livet. Försök därför att inte lägga för mycket fokus vid självskadebeteendet när du pratar med barnet.

Validering och att bekräfta barnets känslor

Validering handlar om att bemöta barnet på sätt som gör att hen känner sig sedd och förstådd. Du validerar och bekräftar barnet genom att ge hen rätt till sina känslor, utan att du uttrycker dina egna åsikter om dem. Det är vanligt att vilja släta över, distrahera eller hitta snabba lösningar. Men försök istället att stanna upp och stå ut med det som barnet uttrycker och berättar. Ingen känsla är fel! Även negativa känslor kommer och går, och är en del av livet.

Lyssna uppmärksamt och bekräfta barnet genom att på olika sätt visa förståelse för hens känslor. Du kan också validera genom kroppsspråk och ansiktsuttryck, till exempel genom att titta på barnet och nicka. Det kan hjälpa barnet att känna sig mindre ensamt, och att sortera bland sina känslor så att de blir mindre intensiva.

Exempel på validering i samband med läxläsning

Barnet pluggar till ett matteprov. Hen tycker det är jobbigt då hen inte förstår uppgifterna och känner att hen är dålig på matte. Då kan ett mindre validerande bemötande vara att säga att ”Du som är så duktig på matte, du ska se att du klarar provet utan problem! Kämpa på!” Trots att du har goda avsikter med det du säger kan barnet uppleva att hens känslor inte är rimliga i förhållande till situationen. Det kan få hen att känna att känslorna är fel, känna sig missförstådd och därmed inte sedd eller bekräftad i sin upplevelse.

Ett mer validerande sätt kan vara att istället säga: ”Det låter som att du kämpar. Ska jag hjälpa dig? Det låter svårt och frustrerande. Ska vi se om vi kan lösa det tillsammans?” Då är det mer sannolikt att barnet känner att det är okej att hen känner som hen gör.

Det är alltså viktigt att du som vuxen speglar och bemöter barnets känslor, utan att lägga för mycket fokus vid beteenden och prestation. Fokus ska vara på hur det känns för barnet i stunden. Det är också viktigt är att du frågar barnet vad du kan göra för hen, och säkerställa att du har förstått rätt när hen berättar om sina känslor. På så vis lär du dig mer om hur barnet känner och tänker, och visar att du är engagerad och intresserad.

Validering i form av handlingar

Du kan också validera barnet genom olika handlingar, till exempel i form av fysisk beröring som att klappa på axeln eller erbjuda en kram. Du kan också fråga om barnet vill ha en kopp te eller något annat som du vet att hen brukar tycka om. På så vis visar du din omtanke och att du finns där för barnet.

Att prata om jobbiga och svåra känslor

Det kan vara utmanande att prata om och validera barnets känslor, och kännas skrämmande att höra om vilka tankar och känslor som hen har. Många närstående oroar sig också för att samtal om barnets dåliga mående ska leda till att hen skadar sig själv mer. Så är det oftast inte. Det är viktigt att barnet får uttrycka vad hen känner, istället för att isolera sig och vara för mycket ensam med sina känslor. Validerande samtal om barnets mående hjälper hen att på sikt utveckla strategier för att hantera sina känslor på andra sätt än att skada sig själv.

Mer om validering och hur du kan bekräfta barnets känslor (habilitering.se)

Finns där för barnet

Du kan uppmuntra barnet att ta kontakt med dig när hen mår dåligt och känner impulsen att skada sig. Ha som mål att barnet tar kontakt med dig innan hen skadar sig själv. Ibland hjälper det att prata om det som är jobbigt. Andra gånger hjälper det att prata om eller göra något helt annat så att barnet kan distrahera sig. Det kan till exempel vara att titta på en tv-serie eller ta en promenad.

Jobba med problemlösning

Du kan försöka hjälpa barnet att göra något åt det som får hen att må dåligt. Men kom bara med egna förslag på lösningar om barnet ber om det. Du kan testa att ställa frågor och tillsammans diskutera vilka lösningar som finns.

Frågor du kan ställa:

• Vad är problemet?
  Skriv ner problemet.
• Vilka lösningar finns det?
  Skriv ner alla lösningar ni kan komma på!
• Vad skulle hända om du använde lösningarna som du kommit på?
  Skriv lite om vad som skulle hända för varje lösning ni kommit på.
• Vilken lösning är bäst?
  Välj ut den lösning som barnet vill prova först.
• Testa lösningen som du valt ut!
  Om det inte fungerar försök med den nästbästa lösningen!

Fler tips på hur du kan hjälpa och vara ett stöd

• Prata med barnet och visa att du ser att hen inte mår bra. Visa intresse för vad barnet går igenom i sin vardag.
• Fokusera på att lyssna, validera och bekräfta barnets känslor. Låt barnet styra samtalet och låt hen berätta i lugn och ro.
• Hjälp till att upprätthålla goda levnadsvanor och vardagsrutiner (sömn, hygien, kost, rörelse).
• Se över familjeklimatet och vad du och andra kan göra hemma för att barnet ska må bättre.
• Ställ inte för höga krav på barnet och välj dina strider.
• Planera in aktiviteter som barnet kan se fram emot. Fråga vad hen skulle vilja göra.
• Gör saker tillsammans med barnet. Det kan till exempel vara att byta miljö och ta er till en trevlig plats som till exempel ett café, museum, bibliotek eller park.
• Uppmuntra barnet att träffa kompisar och göra saker hen brukar gilla.

Ta hand om dig själv

Att vara närstående till någon med självskadebeteende kan vara väldigt jobbigt. Kom ihåg att vara snäll mot dig själv, ta hand om dig och gör saker du mår bra av. Det är också bra om du kan få stöd av andra i din omgivning. När du tar hand om dig själv och dina känslor är du en bra förebild, och hen kommer kunna lära sig av och ta efter de beteenden hen ser hos dig.

Mer råd och stöd för närstående till unga med självskadebeteende (shedo.se)

Ett självskadebeteende är när man medvetet skadar sig själv fysiskt. För många är det ett sätt att försöka hantera eller undvika jobbiga känslor och tankar. Vissa självskadebeteenden syns och märks av tydligt, medan andra inte märks alls. Det är vanligt att skämmas om man skadar sig själv, och många försöker därför dölja sina självskadebeteenden. Men det kan också vara ett sätt att visa för andra att man inte mår bra och behöver hjälp.

Ungefär var tredje ungdom har provat att skada sig själv. De flesta gör det bara någon enstaka gång, men för en del blir det ett återkommande sätt att hantera jobbiga känslor. De flesta som skadar sig själva gör det inte för att ta sitt liv, utan gör det för att hantera jobbiga känslor och sitt dåliga mående.

Därför kan det vara svårt att sluta skada sig själv

För att förstå hur självskadebeteende fungerar behöver man lägga märke till vad som händer på kort sift (direkt efter man skadat sig själv) och på längre sikt (när man skadar sig själv vid upprepade tillfällen över tid). Många beskriver att det kan kännas lite bättre i stunden när man skadar sig själv. Det är därför det kan bli till en vana som är svår att bryta. Då kan impulsen att skada sig själv kan vara stark och svårt att stå emot. Försök därför att inte vara dömande mot barnet om hen skadar sig igen, även om hen sagt att hen ska sluta.

Efter man skadat sig själv och på längre sikt mår man ofta sämre, och de negativa känslorna kan hålla i sig länge. Det är vanligt att känna skuld och skamkänslor, vilket kan göra att barnet får låg självkänsla och isolerar sig från andra. På så sätt kan själva självskadebeteendet göra att barnet mår sämre och fortsätter skada sig själv. För att må bättre kan hen behöva öva på att få utlopp för sina känslor på andra sätt.

Vanliga orsaker till självskadebeteende hos barn och unga:

• psykisk ohälsa
• problem i relationer (bråk, familj, vänner, kärlek, att göra slut, ensamhet, mobbning)
• någon som barnet känner mår dåligt
• kris och allvarliga händelser (trauma, olycka, sjukdom, dödsfall, krig, våld)
• något oroar eller bekymrar barnet (livssituation, ekonomi, problem hemma)
• långvarig och negativ stress
• låg självkänsla och dåligt självförtroende
• skamkänslor och att vara arg på sig själv
• tomhetskänslor.

Här hittar du mer information och råd om hur du kan hjälpa barn och unga.

Mer om självskadebeteende (1177.se)

Råd och stöd för närstående till unga med självskadebeteende (shedo.se)

Sju sätt att stötta en tonåring som mår dåligt (mind.se)

Råd och tips för föräldrar (raddabarnen.se)

STÄRKA – Stöd mot ätstörningar, riktad kurs för anhöriga (atstorning.se)

Bris guidar – tips och råd för att stötta barn och unga (bris.se)

Mer stöd och råd om hur du kan hjälpa barn och unga (bris.se)

Information och råd till dig som jobbar med barn och unga

Råd till dig som möter barn och unga med psykisk ohälsa och NPF (känslogrejen.se)

Nationella självskadeprojektet – för bättre vård och bemötande (nationellasjalvskadeprojektet.se)

Kunskap och stöd för dig som arbetar med barn (raddabarnen.se)

Handbok för samtal i skolan (bris.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa (varanere.se)

Ledarutbildning om psykisk ohälsa från Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Suicidprevention för närstående och yrkesverksamma

Broschyr om unga och suicidkommunikation på webben (mediemyndigheten.se)

Information och råd till dig som förälder (mind.se)

Information och råd till dig som arbetar inom skola (mind.se)

Livsviktiga snack – fakta, tips och övningar för att prata med barn om psykisk hälsa (suicidezero.se)

Suicide Zero-podden Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Utbildningar om suicidprevention (suicidezero.se)

Ladda ner eller beställ boken Livsviktiga snack (suicidezero.se)

Stör döden – utbildning för lärare (stordodenutbildning.se)

Ibland kan det vara svårt att veta när det är dags att söka professionell hjälp. Om du känner dig osäker finns det flera du kan kontakta för att få råd och vägledning.

Om hjälpen här inte är tillräcklig kan du som förälder eller närstående vuxen kontakta Bups telefonrådgivning En väg in.

Telefonnummer: 020-51 20 20
Öppet varje helgfri vardag klockan 8.00–16.30.

Du kan också kontakta Bris eller Mind för att få råd och ställa frågor som rör barn och unga.

Bris kontaktvägar och stöd (bris.se)

Föräldralinjen hos Mind (mind.se)

Tänk på att ju äldre barnet är desto viktigare är det att du berättar att du tänker söka hjälp så att hen kan vara delaktig.

Hjälp hos kommunen och socialtjänsten

Du kan kontakta socialtjänsten för att få råd och stöd gällande föräldraskap, konflikter i familjen, kriser, ekonomisk utsatthet eller alkohol- och drogproblem. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på din kommuns webbplats.

Om du misstänker eller känner till att ett barn far illa ska du kontakta socialtjänsten så att barnet kan få hjälp. Du som arbetar med barn och unga (till exempel inom vården eller som lärare) har skyldighet att kontakta eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Anmälan till socialtjänsten (socialstyrelsen.se)

Information om anmälan för yrkesverksamma (dagsattprataom.se)